90 minuter @ 332 watt

Tjena!

Idag kom jag ut och cyklade. Dagtid dessutom! För att ändå klämma in en skvätt idioti så körde jag fem varv runt sjön där vi bor; Varpan. Det blev fem långa intervaller med några minuters vila mellan. Om vi avrundar lite så tog intervallerna 18 minuter styck och om vi gör en överslagsräkning så hamnar vi kring 330 watt i snitt på intervallerna. Skitbra och mycket hårdare än jag tänkt mig.

Hade ju trott att jag skulle cykla ensam men fick sällskap under dom tre första av dom fem varven och då blev jag ju lite extra peppad och tog i en smula mer än jag kanske planerat. I tredje intervallen så började jag känna att benen blivit slitna. Den fjärde var rätt plågsam, men då körde jag på den intensitet som jag tänkt mig från början, så det gick ändå helt okej och tar man sig bara igenom den näst sista så är det bara den sista kvar. I sista intervallen så började det regna/hagla efter typ 9-10 minuter vilket inte riktigt hjälpte mina stela och stumma ben. Blev min sämsta intervall men det var ju ändå ett skitbra pass. Jag menar, när hade jag 90 minuter intervall-tid senast? Dessutom med bra effektsiffror.

Skitkul!

Jag, Jimmy och Marcus.

Marcus var med mig på varv två och gick med runt då och då. Han laddade för race imorgon och verkade stark i vanlig ordning. Jag blev lite avundsjuk och tävlingssugen faktiskt. Snart så... Att Marcus var med och gick runt gjorde mig ju bara mer pepp och trots att jag fick sitta lite på rulle så blev det högst snitteffekt på det varvet (347 watt).

Ny toppnotering på klockans beräknade VO2max också. Den mäter ju på 20 min och mina intervaller idag var ju som längst drygt 18, dessutom maxade jag ingen av tjugorna, så det finns lite mer att hämta. Hade bra stöttning av familjen idag som hejade på vid vägkanten och när jag kom hem så hade Ebbah skrivit heja pappa på källartrappen. Naaaw!

Det syns ju på kadensen att benen var lite segare från intervall tre.

Skitbra pass. Mycket tid i hög intensitet och bra siffror. Behövde också den här träningstiden då jag fick ihop över två timmar. Att köra halvtimmespass på Monarken är visserligen bra det med, men det här blir ju någonting annat. När jag satt på min pall i cykelkällar'n och skulle ta av skorna så fick jag krampkänningar. Både för höger sko och den vänstra...

All data från passet kan ni hitta här:

Idiot

Man får inte säga idiot, brukar vi säga här i familjen efter att någon av oss sagt just idiot.

Igår var jag väl ändå en sådan där idiot då jag körde testcykel i natt igen. Fast att jag skulle sluta med nattpassen nu och köra på bättre tider. Men, igår blev det en liten tvåtimmars powernap efter att jag lagt Frida så när jag vaknade till liv igen så hade liksom hela kvällen gått. Och jag ville verkligen träna.
Ibland förstår jag att en god natts sömn är viktigare än ett halvdant testcykelpass mitt i natten. Det ger liksom mer. Inte alla gånger, för träna bör man, men igår var det nog viktigare med den där sömnen än att köra ett skitpass monark. Skulle behövt en coach ibland jag med. Någon som sa åt mig vad jag skulle göra så jag liksom inte bara kör på med idioti bara för att jag kan.

Nåväl. Nu är det helg och jag borde rimligtvis inte behöva vara dum i huvudet något mer denna vecka  i alla fall, utan nu kan jag kanske till och med träna när det är ljust ute!

Redo för en stunds idioti mitt i natten. 

Det blev 20 minuter på 316.8 Monarkwatt / 341 Garminwatt. Hade planerat och ville väl köra mer, men kort efter att jag dragit igång den andra tjugan så började jag väl inse vilken idiot jag var och stängde av.

Nytt personbästa!

Ettor. Ångesten och illamåendet är påtagligt. Det är en sådan fruktansvärd intervallform, den värsta jag vet.

Men, det går ju lite lättare att genomlida det när jag känner att benen är med mig. Och det var dom igår.
93.6 rpm x 5,2 kg = 486.72 Monarkwatt i snitt på mina tio intervaller.
Det förra personbästat var på 478.5 Monarkwatt och förra vintern toppade jag 464.5 Monarkwatt. En ökning med ungefär 22 watt på ett år alltså när det kommer till enminutsintervallerna. En klar ökning i ett av mina fokusområden denna vinter. Kul att se!

Extra kul är det förstås att ta personbästa i en period då det mest känts tungt och att det dessutom kom med en nattsömn på 3 timmar och 26 minuter gör det inte sämre.
Ganska många brukar ju annars tro att om man sover dåligt en natt så blir man mycket sämre, men så är det faktiskt inte. Det finns ju ganska många som sover lite sämre innan ett viktigt lopp och tror då att de kommer prestera sämre bara för att de fått en natt med lite sömn. Så länge som det bara rör sig om en eller max ett par nätter så gör det inget. Om någon sover dåligt en natt och sedan presterar dåligt så beror det nog snarare på att personen i fråga går in i loppet med inställningen att den kommer att prestera dåligt. Ta det lugnt och prestera på topp, även utan en massa nattsömn! Det är om du sover dåligt under längre perioder som din prestationsförmåga försämras.

Nu ska jag förhoppningsvis ha klarat av nattpassen för ett tag framöver och kan sova lite bättre igen. I natt blev det 5 timmar och 45 minuter och det är ju ett steg i rätt riktning i alla fall.

Cykelbilder

Godkväll!

Jösses så trött jag varit nu på kvällen. Det slog väl till ungefär när jag kom till ridhuset i eftermiddags, tröttheten. Sov ju knappa 3½ timme i natt så det var väl bara en tidsfråga innan jag skulle bli en zombie. Har väl ändå hållit ihop hyfsat tycker jag. Jag har väl tyvärr lite rutin sedan tidigare på det där med att sova lite.
Idag kom Ronya hem igen, efterlängtat! Dock så är hon ute med ett gäng kollegor nu igen, men nu är det ju ändå kväll, barnen ska sova och så vidare. Jag har sagt det förut men det tål att upprepas: ensamstående föräldrar ska ha all respekt alltså.

Idag körde dom någon balansövning på Ebbahs ridning där man skulle släppa tyglarna, sträcka ut armarna och typ stå upp samtidigt som hästen sprang över några bommar. Så kan man ju också göra...

I eftermiddags så tänkte jag testa en kul grej på min Facebook-sida (in och gilla den!), jag bad mina läsare att kommentera ett inlägg med att lägga upp den senaste cykelrelaterade bilden dom hade i sin mobiltelefon. Över 150 pers har bidragit! Det är ju helt sjuuuuuuukt!!! Dessutom skitkul att få en liten inblick i så många människors cykelliv. Jag tycker absolut att ni ska in och kika igenom bilderna:

Ska vi testa en kul grej? Inspirerad av kedjestatusar här på Facebook just nu så tycker jag att ni som vill och vågar lä...
Publicerat av Henrik Öijer den 7 april 2016

På dagens rad i träningsprogrammet så har jag 10x1 minut, det ska jag ju faktiskt kunna genomlida även om jag är trött. Egentligen så står det cykelpendling med 10x1 minut, men den där pendlingsbiten har jag ju fått stryka denna vecka. Bara att bita ihop och genomlida en period nu, fram till det blir lite lättare igen.

Jag har sett att det har trillat in en del bra förslag om önskeinlägg på bloggen också, tar kanske tag i det där imorgon. Så passa på att önska ett blogginlägg du också nu.

Där satt den

Alltid lika skönt när man genomfört ett bra träningspass. Alla borde få uppleva den där känslan av tillfredsställelse och endorfiner efter en lyckad träning. Det känns så himla bra att det inte gör något att jag sabbade nattsömnen. Det gör ingenting just nu i alla fall, vi får väl se hur pigg jag är i eftermiddag/kväll...

Halv-jävla-ett i natt så vevade jag igång. Pressade ur mig en tempohalvtimme och fick ett ganska bra resultat tycker jag. Visst, jag borde ha tränat tidigare på kvällen, men det finns så många värre saker än att jag tränar sent. Nu blev det i alla fall av och det var det viktigaste.

Pilla navelludd och kolla sociala medier eller träna, det är frågan...

Är huvudet dumt får kroppen lida...

Arbetsrummet.

Höjde mitt beräknade VO2max från 65 till 66. Det beräknas dock på 20 minuter och jag körde 30 minuter, så en maxtjuga borde höja det där några enheter. 70 är målet!

Nu är det dags för det där ekorrhjulet med att lämna på dagis, lämna på skolan, jobba, hämta på skolan, hämta på dagis, åka till ridhuset och sedan komma hem och äta middag. Medans jag gör allt det där så kan väl ni passa på att gå in här och önska ett blogginlägg?

Har ni riktigt tråkigt så kan ni läsa lite data från nattpasset här:
Tid: 30.01
Snitt/maxpuls: 170/183 vilket motsvarar 88.5/95.3% av max
Snittkadens: 95
Monarkwatt: 313.5
Garminwatt: 338
Balans vänster/höger: 51/49
Rundtrampseffektivitet: 91%
Medeltemperatur: 15.4ºC

All data hittar ni givetvis på Garmin Connect: https://connect.garmin.com/modern/activity/1115817724 Om ni lägger till mig som kontakt där så får ni inte bara se all min träning utan jag får ju också se allt som ni tränar. Win-win!

Önska ett inlägg

Hej vänner!

Kväll nu och vissa av er går väl och lägger er antar jag. Själv har jag lite kvar på programmet innan jag lägger mig. Bilden ovan är inte ny, men jag tror inte att jag har publicerat den innan så den får duga i brist på annat bildmaterial.

Jag tar ju annars bilder varje dag med min mobil, har gjort i många år även om jag givetvis inte fotat på precis alla dagar. Men det brukar bli några bilder nästan varje dag i alla fall. Idag har jag fotat en bild på en hamburgare med 904 gram kött som man får gratis om man äter den på mindre än 17 minuter, en bild på Jonas Ahlstrand på Willys-parkeringen, en bild på en lapp och en bild på Frida som rotar bland sina leksaker.
Brukar ni också fota saker ur er vardag med mobilen? Ibland tar jag kort på saker jag ska komma ihåg också, tycker det är rätt smidigt. Är det väldigt viktigt så tar jag en bild och mejlar bilden till mig själv. Då kommer jag liksom inte att glömma det eftersom inkorgen alltid gnager i bakhuvudet så länge den inte är tom.

Är väl minst lika trött som igår egentligen. Men idag ska jag träna, har peppat mig halva dagen för det här. Jag vet ju att jag blir piggare och mår bättre av att träna, så det är dumt att låta bli.

Nåväl, för att använda mig av rubriken också. Jag tänkte att ni skulle få önska ett inlägg om ni vill? Alltså att ni skriver en kommentar med vad ni skulle vilja att jag skrev ett blogginlägg om och sedan så väljer jag något av era förslag att skriva om. Om du tycker att det låter intressant så kan du väl lämna en kommentar med ditt önskemål?

Ni får förresten lämna en kommentar även om ni inte önskar något. Kommentarer är bland det bästa jag vet!

Livspussel och Fredrik Ericssons nya bok

Livspussel level 3000. Frugan och jag möttes några minuter på en parkeringsficka mellan Enköping och Sala igår. Med mig hem fick jag de två yngsta familjemedlemmarna, så nu har jag alla barnen samlade här hemma igen.

Ebbah hade innebandyträning igår, Frida och jag passade då på att handla lite på ICA Slätta, som ligger precis bredvid hallen där Ebbah tränade.

Jag skulle ha kört 45 minuter tempo igår kväll, men det gjorde jag inte. Jag får helt enkelt köra det senare i veckan istället. Kommer bli toppenskoj!

-----

Igår så kunde man läsa på lite olika håll att Fredrik Ericssons bok, Cykelträning - träningslära för landsväg och MTB, kommer att finnas tillgänglig från mitten på april. Jag är ju ingen bokmänniska och har nog aldrig sett fram emot ett boksläpp tidigare i mitt liv, men den här är jag riktigt sugen på:

Det finns en liten trailer för boken på YouTube också, det finns mer filmat material som man får tillgång till som hör till boken nämligen. Nu har jag ju inte läst boken, men trailern är ju faktiskt väldigt intressant:

Såg ni? Jag är ju med!

-----

Så vill jag bara avsluta med att tjata om det jag skrev om igår eftermiddag. Nämligen att man som tjej har en gyllene chans att bli proffs 2017 via Zwift och Canyon-SRAM Racing.

-----

Nu ska vi väl knyta ihop morgonsäcken och spendera dagen på dagis, skola och jobb. Heja roligt!

Är du tjej, stark och vill bli proffs? Här är din stora chans!

Hej!

Det här är ju gamla nyheter för en del av er, men jag tycker det är värt att lyfta för jag gillar konceptet och tycker att det har talats för lite om det. Det är nämligen så att det hajpade laget Team Canyon SRAM kommer ta in en ny cyklist i 2017 års lag baserat på bland annat resultat från Zwift!

Har du en smart trainer eller en effektmätare som sänder ut data via ANT+ så kan du koppla upp dig mot Zwift's virtuella värld. Det funkar också med en hastighetssensor i värsta fall. Har du en smart trainer så justeras motståndet beroende på lutning på vägen i den tredimensionella världen. Antingen så cyklar du själv, eller så kan du köra gruppträningar eller kanske sikta på en bra tid på någon sträcka. Några av ambassadörerna för Zwift är Jens Voigt, Fumy Beppu, Evelyn Stevens och Laurens Ten Dam. Men jag har sett ett antal andra proffs som också tränat med Zwift.

Det är gratis att prova på i 14 dagar eller 50 kilometer, därefter så kostar det 10$ i månaden. Jag har faktiskt aldrig provat det, men ska ta och göra det. Sitter ju så mycket i källaren (precis som väl nästan alla svenska cyklister gör...), så om bara min (nya?) dator klarar av det så verkar det ju värt varenda krona.

Så hur går det då till om man vill bli proffs via Zwift? Jo, det hela avgörs i tre etapper. Först så är man med på gruppcyklingar under april och maj (det här steget verkar frivilligt), därefter ska man vara med i minst 9 Zwift Academy rides och genomföra deras workout program med bland annat ett FTP-test (tröskeltest) under juni till augusti. Med hjälp av data från dom där testerna och träningsrundorna så kommer man utse tio finalister som får träna på under hösten både i den virtuella världen och den verkliga, med stöd från lagledningen. Därefter så ska tre finalister utses som får följa med på lagets vinterläger och baserat på vad man får fram där så kommer en slutlig vinnare utses i december. Tävlingen är öppen för icke-proffs över 16 år.
Det hela förklaras ganska pedagogiskt av bilden nedan:

The Canyon-SRAM Racing and Zwift Academy Project är namnet på detta projekt som går ut på att hitta ett nytt damproffs via data från ett träningshjälpmedel.

Nissan har ju gjort ungefär samma sak tillsammans med Playstation i flera år genom deras GT Academy där man helt enkelt kör bilspelet Gran Turismo på sitt Playstation och gick vidare till nästa steg om man är snabb nog. Som en final så får finalisterna tävla mot varandra i riktiga bilar och den eller de som presterar bäst får kontrakt med Nissan för något eller några race. Helt enkelt en möjlighet att slå sig in i bilsportsvärlden från TV-spelsoffan.
Det krävs ju annars en väldig ekonomi för att slå sig in i bilsportvärlden,så jag har alltid tyckt att det konceptet varit väldigt intressant och smart. Nu finns alltså samma möjlighet för tjejer att slå sig in i proffsvärlden i cykel.

Känner du någon starking som borde testa hur den står sig? Tipsa! Kanske blir nästa proffs i Canyn-SRAM en svensk cyklist? All Monark/trainer-träning som vi svenskar genomför borde ju ge en viss fördel...

24 minuter träning och coachningen

Tjena!

Igår kväll så körde jag 24 minuter testcykel, varav ca: 80 sekunder var högintensivt. Kan verkligen 24 minuter testcykel vara jobbigt och ge någonting? Bedöm själva av bilden:

Jättejobbigt.

Planen för gårdagen enligt mitt träningsprogram var 10 spurter och jobbpendling. Alltså spurta tio gånger på vägen till jobbet. Så var tänket. Men av familjetekniska skäl så uteblir jobbpendlingen några dagar nu så jag körde bara spurterna, utan någon extra cykeltid. Hade väl kunnat köra två timmar på monarken också men eftersom jag tränade när Filip lagt sig så var det liksom kväll då. Ville inte cykla in på natten då jag också behöver sova och min bedömning att två timmar sömn var mer värt än två timmar distansintensitet på monarken.

Alla tio spurter hade en peak över 1000 watt, sex av spurterna hade en peak över 1100 watt och den absolut högsta uppmätta effekten var 1179 watt. Kan då jämföras med Alexander Kristoff som spurtade in som fyra på Ronde van Vlaanderen. Han hade 1185 watt i 14 sekunder och en peak på 1507 watt. Och det efter 255 brutalt intensiva tävlingskilometer. Jag gick ner fräsch i källaren och körde spurter på en stabil testcykel utan något som störde runt mig. Saknar ändå en massa watt för att ens komma i närheten, det säger ju en del om skillnaden.

Idag står det tempopendling på schemat, men eftersom jag inte cykelpendlar så får jag plocka tempot ur pendlingen i kväll alltså.

-----

Coachningen då? Jo, det går framåt även om det tagit lite längre tid än jag hoppats på. Men så tog jag ju på mig fler cyklister än jag tänkt från början också (hade ju tänkt mig bara en cyklist först). Dessutom är det här ju uppstarten första gången någonsin som coach, så det är lite att tänka på som blir mer rutin senare. Det är till exempel en del som jag måste skapa nu, som jag senare kommer ha färdigt. Som dokument och processplaner.
Som jag nämnt tidigare så har jag gjort ett formulär med underlag för coachningen där cyklisterna fått svara på en massa frågor om sig själva. Därefter gjorde jag ett formulär där cyklisterna fick formulera målsättningar.
Grejen med att ställa frågor är ju att man får en massa svar också och dom flesta svaren leder ju till fler frågor. Som leder till fler svar som leder till fler frågor. Ni fattar... Skulle kunna ställa en miljon frågor känns det som, eftersom jag vill känna till så mycket som möjligt om cyklisten för att göra ett så noggrant jobb som möjligt.

Jag har nog inte nämnt hur många eller vilka typer av cyklister det är jag ska coacha. En vet ni ju redan och det är en manlig motionär. Dessutom så har jag valt ut två tävlingscyklister. En tjej och en kille. Skitkul med blandningen och superutmanande med väldigt olika förutsättningar för varje individ.

Dessa har jag nu fått tävlingsprogram och lite andra förutsättningar från. Det är ju en stor skillnad mellan en motionär och en tävlingscyklist just det där med hur tävlingsprogrammet påverkar träningsupplägget. En motionär har kanske ett eller ett par lopp per säsong som all träning kan byggas upp runt, medans en tävlingscyklist oftast har 20+ tävlingar per säsong att ta hänsyn till där kanske 5-10 av dom kan anses vara prioriterade i olika hög nivå.

Den manlige motionären heter ju Patric Kalnins. Han har två stora lopp som mål denna säsong och det är Vätternrundan och Cykelvasan. Gissar att en hel del av er som läser här har liknande tänk kring denna säsong. När det kommer till Patric så har han nu fått sitt första träningsprogram och det sträcker sig fram till just Vätternrundan. Han har bloggat om det och ni kan läsa hans inlägg här: http://patric.kalnins.se/2016/04/04/traningsprogrammet-startar-idag/

20:e säsongen för Falu CK

Foto: Patrik Stark, från Långa Lugnet 2005. Året då Långa Lugnet var med i långloppsvärldscupen. Försökte gräva i lite digitala arkiv för att hitta gamla bilder på mig. Men gamla hemsidor finns ej längre och det här med att dela bilder på internet var inte riktigt lika poppis för 15-20 år sedan som det det är nu. Men 2005 var ju ändå ganska länge sedan.

Ja, men visst. Kan konstatera att denna säsong blir min tjugonde i den grönvita tröjan. Det kan vara någon till också, men den äldsta säsongen som jag vet om är 1997. Börjar jag bli gammal?! Borde vara en av de som varit medlem längst i klubben och borde väl dessutom vara en av få elitcyklister som representerat en och samma klubb genom hela "karriären".
Utöver att ha cyklat så har jag hunnit med en hel del olika ideella uppdrag inom klubben också med bland annat fyra och ett halvt år som ordförande. Tiden går fort när man har roligt!

Det har inte bara varit bra år i klubben dock och inför en säsong så var jag faktiskt i kontakt med andra föreningar för ett eventuellt byte. Tror det var Skövde CK och Norbergs CK. Två föreningar som jag gillar! Några år har det också varit aktuellt med olika team-satsningar men jag har klarat mig kvar i Falu CK alla år hittills.

Första tävlingen körde jag 1998 som 16-åring. En dalaserie-tävling där jag blev sist, tre minuter bakom den som kom näst sist och tävlingstiden var runt halvtimman. Totalt har jag skrapat ihop tre segrar i nationella tävlingar. Det har tagit många träningstimmar för att bli halvbra...

Apropå träningstimmar... När jag letade efter gamla bilder så hittade jag ett träningsprogram som jag körde på våren 2004. Det var ett treveckorsschema som jag skulle köra två gånger. 13, 20 och 24 timmar var det i veckorna och 24-timmarsveckan innehöll fyra distanspass på 3, 5, 6 och 7 timmar samt två testcykelpass om två timmar styck. Det fanns lite mer tid för träning på den tiden. Nu har jag inte lika mycket tid för träning men har ju ändå haft en del år med mycket träning, så jag har lite att "falla tillbaka på".

Cykelmärken jag åkt på: Parkpre, Cyclepro (en landsvägscykel inköpt för träning -98), Avanti, Gary Fisher, Stevens, Rocky Mountain och Bianchi.

Det ser väl ut att bli ytterligare några år i Falu CK innan jag lägger av, för det lär nog dröja ett tag!

Backfan blir Emil Lindgrens backe?!

Fick detta MMS igår och det verkar som om Emil Lindgren blev den förste att cykla upp för den där branta backen bredvid där jag bor. Det känns som om det börjar bli dags att köra ett nytt back-race!

Förra veckans sömnrapport. Blandar högt och lågt. Ungefär en timme under önskat snitt, kämpa Henke!

Ny vecka, nya tag. Idag väntar ett testcykelpass. Träningen rullar på nu och jag ska se till att april blir en riktigt bra månad!

3 timmar perskryddad distans

Tjena!

Det blev en distanstur idag och det var ju riktigt bra för skallen att det blev så. Körde lite drygt tre timmar och kryddade distanspasset med lite högkadensövningar (toppade 172 rpm), en trettiosekundersrökare och en trettiominutare. En riktigt cykelsoppa alltså.

Lyckades faktiskt ta nytt personbästa på mina trettio sekunder max där jag snittade 918 watt! Förra rekordet var 882 watt.

Såg Tussilago för första gången i år, härliga tider!

Mumsade på lite marsipan från Anthon Berg.

Redo för 30 härliga minuter plåga.

Ansträngd.

Nya siffror att titta på. För att få ett beräknat VO2max så krävs att man kör minst 20 minuter med effektmätare (helst max då om man vill ha bra siffror). Tidigare så har det inte gått att få data från effektmätaren på två enheter samtidigt, så jag har alltid valt att ha effektdatan i min cykeldator. Men sedan en tid tillbaka så kan man alltså nu ha effektdata i både datorn och klockan samtidigt. Superkul!

Min trettiominutare gick faktiskt också väldigt bra och jag fick till ett snitt på hela 340 watt. Tidigare år när jag har kört långa intervaller (15-20 minuter) ute så har 320+ varit ett bra riktmärke för en lyckad intervall. Så det här var ju riktigt jäkla bra alltså! Efter 20 minuter så hade jag 332 watt och avslutade sista tio med 358 watt. Snittpulsen blev faktiskt inte så anmärkningsvärd utan landade på 87.5% av max. Ganska kontrollerat och bra alltså.

Hoppas det här innebar slutet på den där bromsande känslan i benen.

Efter träningen så åt jag lite med Filip och sedan så satte vi oss i bastun en stund. Härligt varm och mosig nu alltså. Bra avslut på veckan!

Här hittar ni all data från dagens pass:

Ronde Van Vlaanderen / Tour of Flanders / Flandern runt 2016 live

Yes,

idag är det dags för ännu en stor cykeltävling och denna gång är det dags för den hundrade upplagan av Flandern runt. Troligtvis Belgiens största årliga idrottsevenemang med miljonpublik längs tävlingsbanan. Idag kan ni även se damernas Flandern runt live, funkar via länken nedan från 13:45:
http://www.proximustv.be/nl/wielrennen/flanders-classics/rondevanvlaanderendames

I startlistan för damernas lopp hittar vi följande svenskor:
#3 Emma Johansson
#93 Sara Mustonen
#156 Emilia Fahlin
#214 Sara Olsson
#244 Sara Penton
Hela startlistan hittar ni här: http://www.rondevanvlaanderen.be/nl/elite-women/race/participants

I startlistan för herrarnas lopp hittar vi följande svenskar:
-
Hela startlistan hittar ni här: http://www.rondevanvlaanderen.be/nl/elite-men/race/participants

Nä, tyvärr kommer inga svenska herrcyklister till start i år utan vi får hålla tummarna för damerna och hitta andra favoriter i herrloppet.

Från klockan 14:00 kan ni följa Flandern runt live via Eurosport. Har ni inte Eurosport men vill följa loppet live ändå så kika här: Live stream Tour of Flanders 2016.
Belgisk TV sänder från 12:00, kika här:


Här är en karta för damernas Flandern runt, med information om backar och gatstenspartier:

Här är en karta för herrarnas Flandern runt, med information om backar och gatstenspartier:

Det är något som bromsar

Tjena!

Testcykel i natt med samma kassa känsla som dom senaste dagarna. Det är liksom en bromsande känsla i benen när jag tar i. Riktiga stypben som jag hela tiden måste tvinga att trampa och ingenting kommer gratis. I natt körde jag 2x15 min @ 304 Monarkwatt, kändes inte bra någonstans.
Mentalt väldigt tufft att behöva slita varenda sekund av ett pass, så här kan jag inte ha det!

Det står distans på schemat men Ronya ska till Stockholm idag, så jag vet inte när/hur/om det blir någon distans. 

Mycket gnäll i det här inlägget, men livet och cyklingen är ju faktiskt inte bara vingummi och vaniljsås.

Vi är tillbaka

Vilken match, va?

Den mellan MoDo och Leksand igår alltså. Leksand har verkligen rest sig när de varit som mest uträknade under hela säsongen. I november låg dom ju sist i Allsvenskan och jag tänkte att dom kanske kan skärpa till sig och slippa kvala neråt. Sen lyckades de bli fyra i serien. I kvalserien så förlorade de första matchen och var uträknade, förlorade senare en till match och var ännu mer uträknade. I sista matchen var de tvungna att vinna med fyra mål mot Mora och vann med 6-0. Helt sjukt bara det.
Leksand förväntades sedan få stryk mot Tingsryd men vann väl det där ganska komfortabelt. Slutligen så var det då kvalet mot MoDo som började 0-5 och 0-4 i dom första matcherna. Leksand totalt uträknat igen. Meeeeen, igår blev det vinst i sjunde och avgörande matchen. Leksand låg under med 1-3 och MoDo var bästa laget. Leksand, som ytterligare en gång var uträknade, lyckades ändå kvittera i sista minuten och vann sedan i sudden. Ah, sjuk säsong och nu är alltså Leksand klara för SHL. Redan nu. Hoppas laget och organisationen är redo!

Måste passa på att säga att jag lider med MoDo. Detta klassiska lag som verkligen borde höra hemma i SHL, hoppas dom studsar tillbaka snabbt. En annan jag lider med är Hannes Salo, generöst ändå av Janos att erbjuda sig att betala för det...

Igår så cyklade jag hem från jobbet. Kände mig som skuggan av mitt forna jag.. Hö-hö.

Gjorde hempendlingen till ett effektivt träningspass genom att köra åtta stycken spurter om 30 sekunder. Svinjobbigt och välbehövligt. Eftersom man inte sopat några cykelbanor här i Falun-Borlänge så måste jag cykla typ 8 kilometer längre än jag gör om jag tar kortaste vägen. Igår gjorde det ju inget eftersom jag behöver all träning jag kan få, men lite drygt ändå att behöva ha det så.

Det här med att jag kände mig så dålig när jag skulle köra Kompiskampen har jag funderat lite på och kollat bakåt i "träningsdagboken" för att hitta svar. Här är två förklaringar till att jag kanske inte var riktigt lika bra i slutet på mars detta år, som jag var förra året:
- förra vintern var jag frisk från mitten av december, i år var jag förkyld i januari och magsjuk i början av mars.
- från 1:a januari till 1:a april så har jag tränat 15 timmar mindre i år än i fjol, då är det också skottår i år.
- dagsformen kan ju vara dålig ett par dagar.

Söker inte ursäkter här, utan försöker hitta svar. Nu ska jag dock bli bra satan i april så sen ska ni få se på maxtjuga!

Jobbpendling med spurt-data:

Svensk MTB-cyklist till OS?!

Jenny Rissveds vinner i säsongspremiären i Milano, bilden har jag hittat på Jenny Rissveds blogg.

Hej!

I år är det ju OS-år och Sverige är väl sådär bra på att ta och förtjäna platser i cykel under detta mästerskap. Tänkte beskriva lite hur det ser ut på MTB-sidan i detta inlägg, med lite extra fokus på damsidan.

För att kvala till OS krävs två saker:
1. Att landet kvalificerar sig för en plats
2. Att SOK tycker att det finns någon cyklist som är värd att skicka dit.

I OS-tävlingarna så finns 50 herrplatser och 30 damplatser, dessa fördelas kortfattat på följande vis:
1. Värdnationen får en plats i herr- och en plats i damfältet.
2. OS-rankingen, som baseras på att man lägger ihop nationsrankingen från 25:e maj 2015 och nationsrankingen för 25:e maj 2016.
3. Om landet inte kvalar in via OS-rankingen så kan landet ändå få en plats om man leder rankingen i Amerika, Afrika, Asien eller Oceanien. Om ledande land redan har en plats så blir tvåan erbjuden en plats. Detta alternativ är alltså inte aktuellt för européer.

Man kan alltså inte som cyklist kvala till OS utan det är länderna som får platser tilldelade och sedan är det upp till respektive land att skicka någon. SOK har tidigare haft som ståndpunkt att man lär vara topp-8 i världen eller visa att man kan nå ett sådant resultat för att man ska förtjäna sin plats till OS i MTB. Men man kan göra undantag för yngre åkare som är påväg uppåt i karriären.

För nationerna på herrsidan så gäller att 1-5 på OS-rankingen får tre platser, 6-13 får två platser och 14-23 får en plats. På damsidan så får länderna som ligger 1-8 två platser och 9-17 en plats. Det gäller alltså att fixa topp 23 på herrsidan och topp 17 på damsidan för att Sverige ens ska få en plats.

Sverige ligger just nu på 20:e plats på både dam- och herrsidan i  OS-rankingen. Poängen från de tre främst placerade cyklisterna från varje land räknas samman för nationsrankingen.
3:e mars 2015 så låg Sverige 10:a i världsrankingen för MTB på damsidan, så vi har rasat snabbt. Då låg vi fortfarande före starka nationer som Danmark, Tjeckien, USA och Italien. Då var Alexandra Engen 23:a, Jenny Rissveds 30:e och Kajsa Snihs 74:a i den individuella rankingen.
Sverige var faktiskt så bra som 5:a i världen under juni-juli 2014 med Alexandra Engen uppe på en fjärdeplats! Men där hände något. Alexandra Engen drabbades av utmattningssyndrom och började därför dala på rankinglistorna (man behåller poäng från en tävling i ett års tid, sedan försvinner dom). Alexandra började ju tävla i fjol igen (härligt att se henne tillbaka!), men det har ju inte alls varit i samma omfattning eller nivå som innan hennes sjukdomstillstånd. Nu ligger hon 186:a i världen.

Så med en cyklist i världselit och en cyklist strax efter så ser ju Sverige ut att kunna fixa OS-platser ganska enkelt på damsidan. Men nu ser det inte ut så längre. Jenny Rissveds är just nu 19:e i världen och på väg uppåt, men bakom henne gapar det ganska tomt. SCF har väl insett detta att Engen inte kommer nå världselit i rankingen innan 25:e maj och i allra sista stund så har man bestämt sig för att skicka ut Åsa Erlandsson i världen för att samla poäng. Åsa har nu klättrat upp till 125:e plats och är med det näst bästa svenska. Engen ligger trea på 186:e plats. Tretton poäng efter Engen och på 210:e plats ligger Felicia Ferner.

Det ser inte så ljust ut för en svensk damplats i OS-loppet.
Jenny öppnade dock med en seger nyligen och hennes framtid ser ju fortfarande väldigt ljus ut. Men hon kan i princip inte på egen hand få upp Sverige topp 17 i rankingen. Det krävs att Engen börjar klättra snabbt i listorna och att Åsa jobbar in så många pinnar som möjligt. För det är på denna trio som SCF lägger allt sitt hopp på. Inget ont om Åsa, hon är absolut en av sveriges bästa cyklister, men det hade ju varit lite roligare om SCF hade kunnat skicka iväg någon yngre cyklist (Felicia Ferner?) istället. Nu kanske det bara var Åsa som hade den möjligheten i livet att just nu flänga runt i världen och samla poäng. Kanske hade den uppgiften dessutom blivit lite för tuff för en ung och mer orutinerad cyklist. Men Åsa är 42 år, så SCF gör ju ingen investering för framtiden i och med detta utan här läggs alla ägg i en OS-korg och så håller vi tummarna att det räcker hela vägen.

På herrsidan så ser det ju ljusare ut när det gäller OS-rankingen. Mycket tack vare den fina placeringen på nationsrankingen 25:e maj 2015 där Sverige låg 16:e. I år är man faktiskt 28:a i OS-rankingen som ger den sammanlagda placeringen är 20:e. Risk för ytterligare tapp innan den 25:e maj i år alltså!
Emil Lindgren har ju länge varit bästa svensk i rankingen men han hade en rövsäsong i fjol till följd av skadeproblem. Just nu är han på väg uppåt igen och befinner sig på 95:e plats. Det som gör att det finns hopp på herrsidan är att det är fler cyklister ute och tävlar internationellt. Unge Emil Linde ligger på 115:e plats, Calle Friberg 134, Matthias Wengelin 182:a och Gustav Larsson 269:a.
Det som gör att det ser positivt ut för rankingen här är ju att Sverige just nu faktiskt ligger på en placering som ger en OS-plats. Återstår dock att se om SOK väljer att skicka någon. Emil var ju snubblande nära till OS i London, men nu är Emil fyra år äldre och kan inte längre leva på "ung och lovande". Det kunde han egentligen inte till London-OS heller och det var nog därför han inte fick åka... Den i rankingen som kan leva på ung och lovande är Emil Linde som bara är 22 år, för övriga svenskar är det nog bara att slå sig in topp-8 på någon världscup som gäller.
Det ser inte så ljust ut för en svensk herrcyklist i OS-loppet.

Det är bara att hoppas att de cyklister som är bäst också orkar och har möjlighet att tävla mycket internationellt framöver.

Jobbigt men nyttigt att misslyckas ibland

Hej och godmorgon!

Igår gjorde jag ju ett mindre bra försök på Kompiskampen. Kände mig svag redan innan, alltså som att något var fel ungefär. Det höll sedan i sig till sena eftermiddagen faktiskt men sedan mot kvällen så blev det bättre. Så jag tänkte att det var väl lika bra att slänga in ett nytt försök på Kompiskampen då?! Skam den som ger sig, liksom.

Så trött och jävlig så vevade jag igång testcykeln klockan 23:37 igår. Värmde upp och hade inledningsvis en rätt kass känsla i benen, även om den blev något bättre under uppvärmningen.

Körde igång min tjuga, kände snabbt att benen inte var på topp men att det kanske skulle gå ändå. Nu hade jag inte ställt in siktet på nytt personbästa denna gång, utan ville bara vara jämn med februaris notering. Men, efter 9:33 så gav jag upp på 345.8 watt. Kändes ju rätt bedrövligt om jag ska vara ärlig.

Nåja, livet står ju inte direkt och faller med att jag inte genomförde Kompiskampen 2016. Men den här dåliga formen jag är i vill jag ju inte ha kvar allt för länge. Tur då att det är många veckor kvar till min säsong drar igång och att sådant här brukar vara övergående. Ibland behövs några dåliga dagar för att ruska om en och få en att vakna till lite. Nu är det liksom dags för skärpning på alla plan. Lite så känner jag.

Dåliga perioder har jag ju varje år, inget konstigt med det. Det vore ju faktiskt snarare konstigt om en person aldrig hade några dåliga dagar.

För att straffa mig efteråt (och lite för att få mer träningstid) så körde jag 400 Monarkwatt till utmaning efteråt. Det höll jag i 2:45. Där fick jag! Nu böjar resan tillbaka till toppform igen och antagligen så kör jag en maxtjuga igen i april bara för att ge mig själv revansch.

-----

I kväll är det match igen. Sista och avgörande matchen mellan Leksand och MoDo. Det var nog få som trodde att det ens skulle bli sju matcher, nu har Leksand allt att vinna och MoDo allt att förlora. Oavsett hur det går så har ju Leksand gjort en fantastisk säsong. Jag hoppas verkligen att dom tar chansen i kväll och lyckas besegra MoDo. Vi hejar från TV-soffan denna gång då vi inte hinner med en resa till Ö-vik, men såhär såg det ut i förrgår:

Kompiskampkatastrof och racerpremiär!

Morrn!

Vaknade upp och kände mig tjock, klen och trött. Inte den bästa kombinationen för att prestera i cykel direkt. Kände mig liksom svag och darrig i benen men vågen visade att jag var allt annat än undernärd (+9 hekto sedan igår). Denna morgon skulle jag ju kompiskampa så jag drog i mig en liten men högoktanig frukost. Tänkte att allt skulle släppa då.
Värmde upp och kände mig rätt sprättig ändå. Hög kadens och bättre skalle.

Sedan började själva maxtjugan och jag kände direkt ett motstånd i benen. Kul. I minut ett av tjugo. Pulsen rusade och benen blev snabbt och säkert mer stumma. Efter fem minuter gav jag upp. Låg på strax under personbästa och kör man vid sitt absoluta max så är det väl (för) tufft ibland. Idag var det alldeles för tufft.

Klen farbror på testcykel.

Bytte om och klev ut till två grader och duggregn. Dags för racerpremiär! Som tur var så slutade det regna efter bara någon minut. Men känslan av att vara fet, kass och ur form höll i sig hela vägen till jobbet!

Att tröstäta hjälper nog inte fetto-känslan, men det borde i alla fall ge mer pang i buggarna.

Uh-oh!

Godmorgon!

Det var längesedan jag bjöd på en bussbild, väl? Igår kväll så hade jag en tanke om hur morgonens blogginlägg skulle bli, men så i morse så vaknade jag en och en halv timme senare än jag tänkt mig. No time for skriva blogginlägg hemma alltså.
Ingen fara på taket med jobbet eftersom vi har flextid, dessutom fick jag ju sova nästan åtta timmar i natt och det är ju guld värt.
Idag och imorgon har några av oss utbildning på jobbet. Ser faktiskt inte fram emot det, men det är väl som det är med träning ibland. Bara att bita ihop!

Ni vet hon den unga belgiskan med en motor i ramen på cyclocross-VM? Femke Van den Driessche heter hon och hon har valt att inte försvara sig hos UCI utan har istället erkänt att det var hennes cykel och meddelat att hon lägger av med sporten.
En sak jag stör mig riktigt mycket på är att hon någon vecka senare var med i en löptävling över 10 kilometer där hon blev trea. Hon är väl fortfarande tillfälligt avstängd?! Svårt med motor i löparskorna förvisso, men det hade ju varit smakfullt om hon kunde låta bli den organiserade idrotten ett tag...
Anledningen till att hon meddelade att hon slutar med cykel är antagligen för att undvika avstängning, men det där hoppas jag att UCI struntar i.

Nu när jag åker buss så klev det på en man som skanderade "LIF LIF LIF". Matchdag idag i Tegera Arena, Leksand mot MoDo i deras sjätte match. Leksand måste vinna, annars är det över. Skönt att masarna redan börjat värma upp, för i kväll blir det draaaaag!

55:55

Hej cykelvänner!

Så skönt det här med att cykla utan dubbdäck. Istället för att åka på typ 1:05-1:10 så tar cykelpendlingen nu ungefär 10 minuter mindre tid i anspråk. Ungefär den skillnaden är det alltså mellan dubbdäck och att köra odubbat. Det är jättestor skillnad. Kanske inte var så konstigt att jag blev så trött av mitt distanspass med juniorerna här om helgen då...

Hade lite medvind nu på hemvägen också och sånt tackar man ju inte nej till efter en lång dag på jobbet. Jag skulle inte vilja sträcka mig så långt som att säga att man alltid skulle ha medvind, men nog skulle jag kunna tänka mig att ha det lite oftare än vad som nu är fallet.
Det blev 136 hjärtslag i minuten och 195 watt.

När det gäller Kompiskampen och min planering för den närmsta tiden så har jag nu möblerat om lite och klämt in det på torsdag morgon innan jobbet. Det lär ju bli intressant. Dessutom så är det ju den sista mars då, så det är vinna eller försvinna som gäller.

När det kommer till de jag coachar så har de fått och besvarat ett antal frågor via ett frågeformulär som jag skapat. Idag så skickade jag iväg ett nytt formulär som fokuserar på deras målsättningar. Det är ju målsättningarna som liksom ligger till grund för hur vi gör allt annat.

Fick två inbjudningar med posten idag. Alltså analoga inbjudningar! En till ett cykelevenemang och ett till ett annat event med kopplingar till cykel även om det inte handlade om cyklar. Svinskoj! Alltså det är ju kul att få via mejl också, men papper är väl någonting extra?

Nu ska Frida och jag duscha, hare!

Hempendlardata:

Tempopendling före frukost

Först: i med lite Rullalätt i däcken.

Sedan var det bara att kötta.

Just precis. Rubriken säger väl egentligen allt som behöver sägas i det här inlägget. Tempopendlade idag, även om det bara var längs ungefär halva sträckan som jag tog i. Ska väl utöka sträckan så småningom är det tänkt. Det hela kändes sådär, men skönt att få blåsa ur systemet något direkt på morgonen. Effektkurvan dalade under hårdkörningen tack vare en optimistisk öppning...



Update: Jobbet bjuder på frukost:

Tips från coachen

När det står vila i träningsprogrammet: VILA!

Försök inte köra Kompiskampen och ta rekord med 10 watt, det finns en anledning till att det står just "vilodag" i programmet. Slut på meddelandet.

Maxtestet på Lasse gick bra och det var egentligen då jag började tänka på att kanske försöka damma av den där Kompiskampen ändå... Blev ju inspirerad av att maxa på testcykel. Än är det några dagar kvar på mars, så jag kan kanske klämma in ett sista försök på kompiskampen innan månaden är över. Men det lär nästan bli tidigt på morgonen då. Kämpa!

En bild från Lasses test.

Det bästa med maxtest...

Det måste väl ändå vara att se andra genomföra dom? Idag ska jag få göra det då Lasse kommer hit för att köra ett andra maxtest i Öijer Testcenter. Källar'n, alltså. Han var här den 28:e december också så nu ska han se om han blivit något starkare.

Bild från 2012 då jag lät några se på när jag körde maxtest hos Aktivitus på Sweden Bike Expo.

-----

Läste på internet i morse att den 25 år unga Wanty-Gobert cyklisten Antoine Demoitié dog till följd av dom skador han fick under gårdagens Gent-Wevelgem. Antoine var en av fem som föll i en vurpa och tyvärr så blev han i samband med det också påkörd av en av motorcyklarna som följer tävlingen. Han är inte den första som dör under en cykeltävling och lär tyvärr inte heller bli den sista. Han är absolut inte den första som blir påkörd av ett följefordon under en cykeltävling heller, men förhoppningsvis så börjar nu UCI jobba mer aktivt för att han ska bli den sista. Det har varit väldigt många incidenter mellan cyklister och fordon den senaste tiden...
Alla tankar går givetvis till Antoine's familj och vänner en dag som denna.

-----

Jag kollade Criterium International, Katalonien runt och Gent-Wevelgem igår. Tack vare Eurosport, inspelningsbar box och YouTube. Slutetappen på Katalonien runt blev en högintensiv upplevlse, riktigt kul att se och betydligt bättre avslutning på ett etapplopp än dom där champagnefrukostarna på någon aveny.
Härligt att få se Peter Sagan vinna iförd världsmästartröjan på G-W också, det var han verkligen värd!

Som en kalv på grönbete

Hemmastigen på kullen där vi bor.

Idag cyklade jag distans utomhus. På MTB. I skogen. Eller tja, det mesta var i skogen i alla fall och det var ju riktigt härligt. Jag började med att snurra runt på hemmastigarna i 15-20 minuter, sedan drog jag vidare till Jungfruberget. Körde runt lite där och bestämde mig för att köra andraslingan på Långa Lugnet. Det gick ju både bra och dåligt. Kan väl konstatera att det än så länge är snöfritt i vissa områden, men inte överallt.

Skogsväg på andraslingan.

När jag hade harvat mig igenom det mesta av andraslingan så körde jag asfalt i typ 40 minuter innan jag svängde av vägen och in på Långa Lugnets förstaslinga. Körde sedan en bit på den också. Det är ju alltid bra att träna lite på hemmabanan. Precis som man inte vinner E3 Harelbeke enbart på watt-siffror så vinner man inte heller MTB-tävlingar med watt-siffror. Att kunna tävlingsbanan utantill ger en klar fördel och den vill jag ha när det är dags för Långa Lugnet den 28:e maj.

Idag kändes det faktiskt ganska bra i skogen. Det var ju blott mitt andra pass i skogen detta år men jag känner mig ändå ungefär lika bra som jag var i typ juni i fjol. Då hade jag tre säsonger med fokus på landsvägscykling bakom mig, en vinter där jag körde cyclocross som vinterhoj och bara något enstaka skogspass innan säsongen drog igång.
Kan helt ärligt säga att jag var riktigt dålig i skogen i början av förra säsongen.
Nu har jag istället kört en säsong med MTB-fokus, i höstas så höll jag igång MTB-cyklingen så långt in på vintern som det var möjligt och dom pass jag har cyklat utomhus i vinter har uteslutande varit på min MTB. Så, jag går liksom in i säsongen med en bättre MTB-grund. Det kände jag idag. Så oavsett om jag är starkare eller ej, så borde jag i alla fall vara en bättre MTB-cyklist denna säsong.

Hade närkontakt med ett träd idag... Hade en smula tur och en stor dos skicklighet som höll mig på cykeln trots den ganska rejäla smällen. Det gick ganska fort, som ni kanske kan ana med tanke på underlaget och skadan på styret.

Om man vill utvecklas när man tränar så måste man pressa sig själv och prova nya saker. Samma sak gäller ju den tekniska förmågan, kör man bara komfortzon så utvecklas man inte. Därför körde jag så fort att jag tappade linjen och touchade trädet...
En annan positiv sak från idag var att jag hoppade över en stock som jag aldrig hoppat förut. Åkte förbi den flera gånger förra säsongen och tänkte att den kanske skulle kunna gå att hoppa, men att den såg för hög ut för att jag skulle vilja prova. Idag bara hoppade jag.

Skogssjälvförtroendet på topp!