Image-map Startsidan Startsidan Startsidan Presentation Länkar Kontakt Sponsorer Övrigt

2015-10-31

Gårdagens nyheter

Hoj, cykelvänner!

Jag hade ju ett träningspass att blogga om igår men kom ju av mig totalt i och med att jag fann vörtbröd med russin i. Ni som följt mig ett tag vet ju att det är något jag gillar väldigt mycket. Är så glad att vår kyl gick sönder tidigare i år så att vi köpte ny kyl och frys, vilket gav mig en reservfrys nere i källaren att lagra vörtbröd i...

Nåväl, gårdagens träning var det.
Först så började jag så sakteliga att göra mig i ordning, bytte ett däck på den heldämpade och pysslade lite. Funderade på om det inte kunde finnas någon att träna med, typ någon grupp som borde köra något pass. Sedan kom jag på att det ju förtusan skulle köras Onsdags-VM fast på en lördag. Så jag stressade ihop allt och åkte mot Lugnet. Var ju sen men tänkte att dom kanske bara har kört uppvärmningsvarvet och annars var det väl bara att hoppa in mitt i heatet. 
Kom upp till Lugnet som var helt öde. Inte en käft i sikte. Tänkte om jag skulle ringa någon av de som jag visste skulle vara med, men kände att om dom lämnat lugnet så skulle dom nog ut på distans och jag hade inte tid med sådant. Just där och då insåg jag att det ju var fredag och inte lördag.... Så det fick bli ensamcykling i alla fall då. 

Tänkte först köra Långa Lugnets sistaslinga, men tvingades inse att jag nog inte skulle hinna runt hela. Så jag fokuserade på dom handbyggda stigarna och lite annat runt dom. Gäller ju att kunna åka snabbt även där.

Körde personbästa på Second chance och tangerat personbästa på Every time she smiles. Brukar ju sällan hetsa på dom stigarna, så det var kanske inte någon större bedrift men ändå kul givetvis. På Every time she smiles så har det legat en massa superbra tider där GPS-mottagningen måste ha varit dåligt för cyklisterna hade räknats som att vara i mål när det var någon sväng kvar. Så jag skapade ett nytt segment som slutade där de andra "gått i mål" och då blev det lite trevligare läsning för mig. Sedan så fanns en backe med 26% snittlutning (enligt STRAVA) som en kompis tipsat om. På så kort sträcka så är det väl lätt att det blir fel med höjdangivelserna kontra sträckan, men den var verkligen snorbrant och även om segmentet kanske bara är 150 meter så tog backen mig lite drygt 1½ minut. 

Såg inte mindre än sex andra MTB-cyklister ute i skogarna, så här i slutet av oktober. Mäktigt!


Efter träningen så bar det av mot IKEA. Där skulle vi kolla på en soffa och göra ANNAT. Jag smet också in på Clas Ohlson där jag köpte svinsmå skruvmejslar för att kunna byta batteri i pulsbandet och superlim.

Efter shopping i Borlänge så åkte vi tillbaka till Falun där vi köpte vörtbröd och sedan så skarvade Ebbah, Filip och jag vidare till Leksand där vi kollade på hockey. Det verkar bli målsnålt när vi går på match (1-0 och 1-1). Tyvärr blev det förlust på straffar för Leksand igår, men det är som jag brukar säga: man kan ju inte vinna varje gång.


Gårdagens runda:

2015-10-30

Vörtbrödet är här!

Här skulle det stå en massa strunt om träning, men istället konstaterar jag glatt att säsongens första vörtbröd har anlänt!

Hög effekt, låg motivation


Planen var 2x20.
Men det blev bara 20 + 8:12. Längre än så orkade jag inte motivera mig igår, eller tja.. Rent tekniskt så gav jag ju upp idag eftersom jag började träna 23:53 i natt. Jag slutade givetvis inte att ta i bara för att det var tråkigt eller något sådant, det brände ju i benen också såklart. Inte fruktansvärt mycket, men tillräckligt för att jag hellre skulle vilja gå och lägga mig och sova istället för att träna. Nåja, det är ju bara oktober och jag har ju inte ens börjat träna än, det här är ju höstvilan. Sen ska ni få se!

2013, 2014 och 2015 så har det dröjt in i februari på vinterträningen innan jag kört tjugor på 300 watt eller mer. Igår hade jag 323 watt i första tjugan och samma lika i den som jag påbörjade men inte avslutade. Ska väl nämnas också att mitt rekord för 2x20 är 316.8 watt i snitt.
Så, jag ligger bra till för att slå det rekordet i vinter, skönt att fortfarande ha något att se fram emot. Hade ju varit lite trist att slå rekordet redan i natt när jag har en hel lång vinter med träning framför mig...

Hela passet hittar ni här: https://connect.garmin.com/modern/activity/941816030

2015-10-29

Twitterfråga

Godafton!

Såg tidigare idag att man nu kunde ställa frågor på Twitter med ett par svarsalternativ, så jag testade:

Målsättning, husblogg och Leksands IF

Hoj, cykelvänner!

Igår bloggade jag ju om målsättningar och träningsprogram, så att ni fick en liten insikt i hur jag lägger upp det. Viktigt att poängtera att det är något som fungerar för just mig. Lite senare på dagen så läste jag i min bok Praktiskt Idrottspsykologi och kom då till kapitlet om just målsättning och motivation.
Fokus i boken låg givetvis på prestationsmål och processmål. Dom är ju inte beroende av hur andra presterar, utan man har kontrollen själv. Det stod dock att elitidrottare oftast har alla tre måltyper, alltså också resultatmål. Jag gillar resultatmål.

Jag kommer publicera några resultatmål här så småningom. Kanske även några processmål och prestationsmål. Träningsprogrammet får ni följa live istället, ni har ju tänket i blogginlägget som jag skrev igår.

-----

Jag har inte tränat idag, hade en lucka under förmiddagen men den luckan stängdes. Det kan ju bli så ibland, helt enkelt. Har man fyra ungar och en fru i ett gemensamt hus så finns det mer än bara cyklingen att ta hänsyn till.
Ett av mina dåliga samveten är väl huset och allt som alltid måste göras här hemma. När jag får tid till att göra saker så är det ju cykling som går före mycket annat, som att tex kratta löv. Idag har jag dock fixat lite med golvbrunnar +ANNAT i källaren... Men, det där får jag väl starta en hus- och familjeblogg om.

Eftersom jag är en målmedveten, hemskt flexibel, problemlösarmänniska med obotlig optimism och ett glatt sinne så tänkte jag väl köra testcykel sent i kväll när frugan kommit hem. Tänkte köra tjugor för att få någon referens till träningsprogrammet. Att få ett kvitto på hur jag ligger till. Om jag kör några standardpass nu innan jag drar igång med riktiga träningen så vet jag liksom viken nivå jag är på och slipper spendera den "riktiga träningen" med att experimentera mig fram till effektzoner.

-----

Tänk, det krävdes att jag åkte till Tegera Arena för att Leksand skulle kunna vinna. Tre sköna poäng i dom vita hemmatröjorna. Idag har Leksand presenterat ett nyförvärv i Patrick White, Patrick har spelat i KHL och den slovakiska ligan i fjol. Där gjorde han 24 poäng på 32 matcher och hans slovakiska lag spelade final. Så, han har nog potential. Han finansieras av externa finansiärer och jag tycker att det känns som en bra värvning. Leksand har ju lite skadeproblem (lagkapten + poängkungen) så Patrick är kanske vad som behövs.
En sak som är lite märklig är dock att man kan få finansiärer till en amerikansk spelare som var lovande 2007, men att man måste tigga pengar av fansen för att finansiera Bibic. Bibic känns väl som någon som alla med leksandshjärta vill ha i klubben...

-----

Nu börjar det dra ihop sig till Ebbahs ridning, vilket betyder att det är dags att runda av detta blogginlägg. Vi hörs!

2015-10-28

Gå på match

Hej!

I kväll ska jag åka och kolla på Leksands IF-Pantern. Vi har inte haft så mycket möjligheter att åka på matcher i höst pga litet barn, aktiva barn och hårt jobbande fru. Men just idag har frugan jobbat klart och barnen har ingen träning. Så vi drar till Tegera Arena för att stötta LIF.
Läste att det gick rykten om konkurs för Leksand, redan i november. Ordföranden har dock gått ut och sagt att man går plus i verksamheten, men har skulder sedan tidigare. Men det verkar inte vara något konkurshot. Vi ställer ändå upp med fyra åskådare idag för att öka intäkterna en smula. Det bästa man kan göra för ett lag man håller på är ju att gå på matcherna. En positiv inställning och mycket folk på läktaren är det som behövs.

På lördag så ska Ebbah och jag gå och kolla på IBF Faluns damer som tar emot IKSU. IBF Faluns damlag är i vad som kan kallas för en generationsväxling och har haft en tuff start på säsongen. Nu har de ändå jobbat upp sig rejält och första vinsten kommer nog snart. Kanske redan på lördag? Vi åker dit och kollar tillsammans med några från Ebbahs innebandylag. Herrmatchen missar vi tyvärr.
Perfekt lördagsaktivitet för er som gillar innebandy med både IBF Faluns damer och herrar direkt efter varandra!

Målsättningar, träningsprogram +ANNAT


Hej och god morgon!

Jodå, Frida vaknade väl 08:26 idag utan att ha vaknat en enda gång i natt. Igår vaknade hon strax efter nio och hade då vaknat en gång på natten för lite välling också. Så det är en ganska utvilad småbarnsförälder som nu sitter här efter frukosten och skriver lite.

Fick ju en kommentar igår om att jag borde sova mer än dom där 4 timmarna som det ibland blir. Det har jag faktiskt med i mitt magiska 2o16-dokument. Nu vet ju jag att det inte bara räcker med att skriva ner "borde sova mer" och sedan tro att det på något magiskt vis blir så. Det krävs lite mer än så.

Har också fått ett par önskemål om att skriva om det här med målsättningar, träningsprogram och så vidare också. Nu låter jag bara orden ramla ur fingrarna, så det blir kanske inte något inlägg att trycka en bok av. Men lite så här tänker jag...

Inför förra säsongen så bestämde jag mig för att satsa på MTB igen och då med Långloppscupen som fokus. Lite annorlunda kravspecifikation jämfört med landsvägstävlingar även om det handlar om cykel i bägge fallen. Jag kände att jag behövde slipa mina färdigheter kring mjölksyratröskeln och planerade därför in mer långa intervaller i träningsprogrammet.

Nu har jag en säsong i skogarna med mig in i planeringen inför nästa år och har då lite bättre kläm på vad jag var bra på och vad jag kanske behöver förbättra inför nästa år. Eller, behöver jag förbättra mig?
Om min målsättning skulle vara "ha kul", "må bra" eller "skaffa fler kompisar" så finns det ju faktiskt inget större behov av att träna specifika cykelmoment, utan kanske lägga fokus på att trivas i vardagen, läsa lite mental träning och försöka bli mer utåtriktad.

Men, jag vill bli bättre än i fjol. Därför har jag gjort ett 2016-dokument där jag skrivit ner saker jag vill bli bättre på och saker som jag liksom vill påminna mig själv om inför och under 2016. Som små pusselbitar till prestationspusslet som jag inte vill glömma bort.

Nu under hösten så har jag under mina viloveckor, där jag ändå har tränat, filat på en del av dom saker jag önskat förbättra inför nästa år, så träningen har liksom redan börjat utan att jag varken satt målsättning eller något träningsprogram. För jag vet ju att jag vill mer och bättre, så varför inte tjuvstarta lite när ändå möjligheten finns?

Efter att jag kladdat ner vad som funkat bra (får inte glömma att fortsätta slipa på "vapen" bara för att man vill förbättra det som inte gått bra) och vad som jag vill förbättra inför nästa år så är det nu dags för mig att sätta en målsättning.

Subjektiva målsättningar som att "må bra", "ha kul" och så vidare lägger jag åt sidan. Det jag gillar allra bäst är resultatmål. Alltså en siffra i en resultatlista. Jag jobbar själv inte så mycket med processmål, men ett är att känna mig färdig med cykelrummet innan jul. Det ser förjävligt ut där nere nu. Ett annat processmål kan ju vara att tex planera in träningsläger eller sätta ett datum för när tävlingscykeln ska vara klar. Man kan också ha prestationsmål, där man fokuserar på ett mätbart resultat, som inte är beroende av andra. Till exempel som jag som ska klara rampen med 400 watt i det där maxtestet innan nästa säsong startar. Andra målsättningar kan vara att ta personbästa på någon träningsbana eller att man ska nå en viss watt per kilo på en typ av intervaller.

Så. Jag börjar med att sätta en resultatmålsättning. Som i fjol då jag satte som målsättning att bli topp-10 totalt och på någon deltävling i Långloppscupen. Lite luddiga målsättningar, men det får ni leva med. Skriv ner era målsättningar, få dom på papper och var så specifika som möjligt.
Typ: "Lördagen den 28:e maj klockan 10.00 står jag redo på Lugnets Riksskidstadion för att bli topp-5 på Långa Lugnet".
Nu när man vet vad man vill så är det dags att fundera på vad som krävs för att nå sitt mål, en kravprofil. Hur stark måste jag vara, hur snygg måste jag vara och vilka färdigheter behöver jag slipa på för att nå mitt mål.
När det är gjort så kan man titta på prestationsmål och processmål som kanske krävs för att kunna nå upp till nivån i kravprofilen och resultatmålet. Typ: "Jag ska köra Långa Lugnets bana varje vecka fram till tävlingen för att kunna banan så bra som möjligt." Även här hjälper det givetvis om man kan vara mer specifik och säga att man ska köra den lördagar klockan 10 eller liknande. För att det verkligen ska bli av. Prestationsmål kan vara att klara av någon backe, något skogsparti eller grusvägssträcka på en viss tid, för att man tror att det är den nivån som krävs för resultatmålet. Eller, att man ska klara 400-rampen i maxtestet...
Det gäller alltså att ha klart för sig ungefär vad som krävs för att nå sitt resultatmål.

Okej, börjar vi bli klara med målsättningarna och kravprofilen nu?

Bra, då ska man bara göra den där träningen fram till målet också. Vilka moment från kravprofilen behöver du förbättra för att komma till den nivån som krävs? Ska du bli bra på att spurta, måste du höja ditt syreupptag, är det mental träning, mer styrka som krävs eller är det långa pass som är viktigast?
Sedan ser du till att planera in dessa i ett träningsprogram. Busenkelt! Glöm för guds skull bara inte bort att även planera in träningen som du redan är bra på. Bara för att jag jobbade med långa intervaller inför 2015 betyder det inte att jag ska strunta i dom inför 2016 för att bara slipa på andra färdigheter. Det gäller att träna varierat och få med så många ingredienser som möjligt när man vill bli komplett som cyklist. Något som krävs för MTB i alla fall.

Mitt träningsprogram brukar byggas i treveckorscykler där träningsmängden går i tre steg. Typ 5 timmar, 10 timmar och 15 timmar. Detta för att kunna träna riktigt hårt (15 timmar), men för att orka med det så krävs också lugnare veckor (5 timmar). Under dessa tre veckor så har jag kommit fram till att det funkar väldigt bra för mig att träna 3-4 dagar i rad följt av en vilodag. Men det där är ju, precis som allt annat inom träning, väldigt individuellt.
Min vinterträning är också uppbyggd i några olika faser, eller block. Där jag helst börjar med någon slags uppbyggnad där målet är att fila på svagheter, bygga upp styrka och uthållighet för att sedan klara nästa fas av träningen. Nästa fas/block brukar bestå av att jag hittat en nivå som är okej och kör på, blir bra på svagheterna och förbättrar styrkorna yttterligare.
Tredje och sista fasen/blocket brukar vara tävlingsförberedande träning. Jag försöker också köra så att jag ökar träningsmängden från varje fas/block. Alltså tränar jag minst på hösten och mest på våren. Man kan öka antalet intervaller, öka intervalltiden och köra längre distanspass.

Så, för att göra ett exempel. Fas/block 1 kommer pågå från vecka 45 till och med vecka 53. Då hinner jag med tre stycken treckorscykler i den fasen. Så efter nyår går jag in en ny fas.

Med mig i detta har jag så mitt 2016-dokument som jag har lite russin att lägga in i träningsprogramkakan. Till exempel så har jag skrivit ner ett träningspass som jag önskar att jag kört mer i våras och att det ska köras våren 2016. Alltså får jag planera in det passet några gånger på våren. Har man processmål som att åka på läger i april så är det bäst att planera in det också. Kanske behöver man en vecka med lite lättare träning före och efter lägret också.

Det är också viktigt, tycker jag, att man gör uppföljningar under tiden också. Detta för att se att man ligger bra till och gör saker och ting rätt. Leder träningen mot målet, eller behöver något justeras?

Resultatmål kan vara lite kniviga i och med att man kanske inte alltid har det i sina egna händer. Därför fokuserar många mer på prestationsmål och processmål. där man inte är lika beroende av hur andra presterar.
Som det där målet med att bli topp-5 på Långa Lugnet. Skulle världseliten i MTB av någon anledning få för sig att köra tävlingen, så blir det ju extremt svårt att nå målet, även om man kanske gjort allting rätt på vägen dit och kanske till och med blir bäste svensk.

Ja, det här inlägget speglar väl lite av mina tankar kring målsättningar och träningsprogram. Finns givetvis fler finesser och mer att tänka på men jag tror att jag fick med det mesta av grundtänket. Hoppas att det redde ut några av era frågetecken och kanske hjälper någon på vägen.

2015-10-27

Heldämpat vs. hardtail på Stångtjärns blåa


Yes, det blev ett sprättvarv på Stångtjärns blåa även idag och denna gång med hardtail. Jag körde ju heldämpat igår och då tog det 33.56. Idag tog jag mig runt på 34.55, alltså är en heldämpad 59 sekunder snabbare på Stångtjärns blåa spår. Spåret mäter 9.1 km och innehåller nästan bara stig med massor av rötter och stenar så det hade ju faktiskt varit konstigt om hardtail-cykeln hade varit snabbare. Snitthastigheten var 15.7 km/h idag och 16.1 igår.

Känslan var ändå att det gick snabbare idag. Tyckte att jag fick brottas mer med cykeln igår och att det kostade på krafterna. Blev faktiskt tröttare i ryggen igår när jag körde heldämpat och tror att det beror på att jag satt ner mer då. I den där utförslöpan på snabb stig så körde jag på 55 sekunder igår och 59 idag. Snittpulsen igår var 169 och idag 168.
Flyttade framhjulet från den heldämpade till min hardtail för att det skulle bli så lika som möjligt och så bytte jag bakdäck så att jag hade samma däck som igår. Försökte köra samma spårval också i så stor utsträckning som möjligt. Det går ju inte att göra två sådana här rundor med exakt samma förutsättningar, idag hade jag ju tex ytterligare ett pass i benen men å andra sidan så hade jag ju banan färskt i minnet från gårdagen.

Cyklarna kostar lika mycket, men det är sämre utrustning på den heldämpade. Om man inte går på budget utan utrustar en heldämpad med dom allra finaste komponenterna så blir den troligtvis ännu lite snabbare.

Har du startat upp 2016 än?

Jag har sett att en del elitcyklister startat sin träning mot säsongen 2016 i och med denna vecka. Samuel Brännlund har givetvis redan varit igång 5-6 veckor, men han är inte som alla andra heller. Maken till ambitiös och motiverad karl får man ju leta efter.

För min egen del så pågick min säsong till den 3:e oktober då jag körde Hackmora MTB Uphill. Sedan dess har jag haft en viloperiod fram till nu där jag ändå har tränat och också tränat hårt, men liksom utan program, plan eller press.

I vintras gick ju min träning skitbra och jag utvecklades mycket och kom in både stark och motiverad in i tävlingssäsongen. Då var det en höst fylld med sjukdom och det var först en bit in i december som jag kunde börja träna kontinuerligt. Skulle jag starta upp träningen inför 2016 nästa vecka och sedan hålla mig frisk hela vintern så skulle jag ha en mycket bättre utgångspunkt än i fjol, när det ändå gick riktigt bra.

Jag känner att jag dels haft en bra säsong med bra träning som kommer ligga som en grund inför nästa år och sedan så har jag bara varit förkyld en gång sedan december i fjol. Hösten i fjol däremot började med 12 vilodagar i september på grund av sjukdom. Jag passade på att använda det som höstvila. Hann väl börja träna igen innan jag blev sjuk 5 dagar i oktober igen. Ytterligare en omstart ledde till 20 sjukdagar i november. Hann sedan träna några dagar innan det blev en sjukvecka i början av december.
Det kan liksom inte bli mycket sämre än förra hösten.

Min plan för 2016 är att ta all denna träning från 2015, min lyckade säsong och härliga höst in i en vinterträning som ska göra mig ännu starkare till nästa år.

Så här ska jag göra, steg för steg:
1. Sätta en målsättning för 2016
2. Göra ett träningsprogram för att kunna nå målsättningen.
3. Börja träna efter träningsprogrammet.
Steg 1 och 2 tänkte jag fixa denna vecka och nästa vecka känns det som om det är dags för steg 3, veva igång 2016!

Slit och släp...

2015-10-26

Långt ifrån snabb

Stångtjärns blåa spår, i princip 9,1 kilometer med stig. Det är några korta avsnitt motionsspår, men det handlar inte om allt för många meter. Jag åkte dit för att låta den heldämpade hojen få jobba lite i sin hemmaterräng och damma av ett varv i hög intensitet.
Tyckte väl att jag lyckades med det och kom runt med en snittpuls på 88% av max. Men jösses så långsam jag var. Sedan juli i fjol har jag kört Stångtjärns blåa åtta gånger och det här var mitt långsammaste varv av dom sex gånger som jag tagit i.

Jag måste faktiskt säga att jag är lite förvånad. Eller mycket förvånad, ärligt talat. Jag körde den för två veckor sedan också och då var jag två och tolv snabbare. Det är en evighet det. Visserligen med finhjul då och det gör ju en del. Men heldämpat borde också göra "en del" på den här typen av banor, trodde jag. 
Cykeln är ju faktiskt 1.3 kilo tyngre än min hardtail (när den har fulhjul!). Dessutom så blev jag mycket tröttare i ryggen idag, vilket gjorde att jag inte orkade pressa mig tillräckligt på slutet. Många tror ju att heldämpat gör att ryggen får en bekvämare resa, men det är ju bara om man kör sin heldämpade på samma sätt som sin hardtail. 
Jag satt betydligt mer nu med heldämpat och jag gissar att även många andra gör så och då får alltså ryggen istället ta många fler smällar än om jag skulle ha kört hardtail. Visserligen sväljer dämpningen det värsta, men det blir som sagt många fler smällar istället. 

Nej, det här var kanske inte så kul men ändå ganska spännande och intressant. Känns som om jag borde köra ett varv imorgon på min hardtail med fulhjul och se vad tiden blir.

Det finns ett segment utför på en snabb stig med lite småsten där jag som snabbast kört på 53 sekunder och som långsammast på 60. Idag tog jag mig ner på 55. En bra tid, men jag körde samma utförslöpa på 56 sekunder med hardtail för ett par veckor sedan, så knappast något att jubla över.

Det kan vara så att jag behöver lära mig att köra en heldämpad cykel för att få ut dess fulla potential, det kan vara så att jag helt enkelt var skitkass idag och hade en dålig rygg ändå. Det kan också vara underlaget som var blött och långsamt idag. 

Utveckling

Körde ett pass i natt igen och det blev en ny omgång med 4x4. Det kändes ju helt okej när jag körde dom fyra dagar tidigare på 360 watt, så jag tänkte göra en smygökning till 364 watt bara för att ta ett kliv i rätt riktning. I klassisk Öijer-anda så stämplade jag ut den första fyran på 368 watt istället för tänkta 364. Höll mig på 368 i dom tre första och i den sista så bestämde jag mig för att köra så hårt jag kunde, "på känsla". Tre minuter in i sista intervallen så skruvade jag upp kadensen ytterligare ett snäpp och la mig på 400 watt sista minuten. Fick ett snitt på 384 watt i sista intervallen och totalt 372 på alla fyra alltså. 12 watt bättre nu än senast.
Det är ca: 200 dagar kvar till Billingeracet och om jag fortsätter att höja mig med 12 watt var fjärde dag så är jag uppe på ca: 970 watt på fyrorna lagom till Billingeracet, nästan tusen watt!

Jag har för övrigt köpt en Monark-spegel, så att jag kan kolla på mig själv när jag tränar. Kostade mig 299:- på Rusta och är visserligen bara 44 cm bred, men den är 180 cm hög och står den 1-1,5 meter från cykeln så får jag plats i spegelbilden med god marginal. En av dom fina sakerna med den är just att man kan ställa den mitt i ett rum då den har stöd. Kostar 399:- nu såg jag, kolla här.
Att ha en spegel framför sig när man cyklar är inte bara för att man ska kunna se hur snygg man är eller ta selfies. Man kan tex se hur man rör sig när man cyklar. Om man är stilla med överkroppen, hur man håller armarna och framförallt hur benen rör sig. Pekar knät utåt? Svänger man med benen i tramptagen?
Jag är uppväxt med speglar framför testcyklar, så jag har väl kanske kollat tillräckligt mycket på mig själv genom åren, men jag har ändå saknat en riktig spegel i cykelrummet.

2015-10-25

Min dag

Först blev det ju som sagt innebandy med Ebbah. Tre matcher och en nyttig förlust. Det blev ju fyra vinster igår av fyra möjliga och det är ju bara hälsosamt att förlora också. Men det blev ändå två vinster och det är ju så himla kul att se vilka enorma framsteg tjejerna gjort bara från förra året.

Filip åkte med en kompis och hans pappa till Skogsbo och där blev det 5-11, 10-3 och 10-8 i dom tre hockeymatcherna.

Jag åkte lite bil och såg svår ut också. Stod givetvis stilla här, så ni behöver inte vara oroliga!

Hann precis hem för att se halva UCI-racet i Stockholm via livestream också. Spännande race om platserna 3-4 samt 5-8. Calle Friberg var i en klass för sig och även Simon Andreassen var stabil på sin andraplats.

På eftermiddagen så gjorde jag kanske min bästa pokerturnering någonsin. Blev 3:a av 46 spelare vilket jag är mycket nöjd med. Topp-9 fick pris. Med 23 lirare kvar så hade jag 182 spelpengar kvar och låg riktigt illa ute, men lyckades alltså vända där och då.

Vi tog en promenad så att Frida fick somna och sedan så bakade Ebbah och jag en kladdkaka för att fira pokerframgångarna.

Jag har ju bara vilat en dag (igår), men det känns som om jag vilat i ungefär hundra dagar och vill verkligen träna något idag. Så jag funderar väl lite på att sprätta av ett pass på Monarken när Ronya kommer hem från jobbet.
Har ni cyklat något idag?

2015-10-24

Lång dag

Hej Cykelvänner!

Idag var jag tröttare än någonsin på morgonen efter att jag vaknat. Sov bara fyra timmar i natt så jag får väl skylla mig själv antar jag. Stack sedan och hjälpte min brors familj att flytta från lägenhet till hus. Åkte sedan hem, gjorde en macka och åkte till Borlänge med Ebbah där hon lirade fyra innebandymatcher. Det blev fyra segrar och hon var målvakt i match ett och fyra. 2-0, 3-1, 1-0 och 2-0 blev resultaten. 
Väl där så passade jag på att ta en träningsbloggarlunch i form av turkisk yoghurt med nötter och honung. Börjar bli riktigt bra på det här träningsbloggeriet nu! 

Har alltså inte tränat något idag. Fan vet om det blir något imorgon heller. 08:00 är det samling för ännu ett antal innebandymatcher och när vi kommer hem så har Ronya dragit till jobbet.

Nu går ögonen i kors, det blir ingen uppesittarkväll denna afton....

Cyclocross-SM livestream

Hej!

I helgen är det ju både CXSM (idag!) och en UCI-tävling i Stockholm. Bägge tävlingarna ska sändas live, om jag fattat det hela rätt. Längre ner i detta inlägg hittar du programmet och här hittar du livesändningen från cyclocross-SM och Stockholm cyclocross UCI:

"Helgen den 24-25 oktober samlas över 200 Cyclocross-åkare i Stockholm för att göra upp om svenska mästartiteln på lördagen och köra en internationell UCI-rankad tävling på söndagen. Båda tävlingarna direktsänds på Sportway i samarbete med Svenska Cykelförbundets huvudsponsor PostNord.

24 oktober, Svenska mästerskapen i Cyclocross

Kl. 09:00-10:15 P 10-12, P/F 13-14, P/F 15-16 och Nybörjare (Tävlingar utan SM-status)
Kl. 10.30-11:30 Herrjuniorer och H30
Kl. 11:30-12:30 Damelit/Damveteran
Kl. 13.15-14:15 Herrelit
Kl. 14:30-15:15 H40 och H50

25 oktober, Stockholm Cyclocross UCI category 2
Kl. 09:00 – 10:40 Herr/Dam Seniorer och Ungdomsklasser
Kl. 11:15 – 12:00 UCI Herr Junior Race
Kl. 12:15 – 13:00 UCI Damer Elit Race
Kl. 13.15 – 14:20 UCI Herrar Elit Race"

2015-10-23

Långa Lugnet med heldämpad hoj

Hej!

Idag körde jag igenom Långa Lugnets bana med den där heldämpade Bianchin. Tänker väl inge ge någon djupare analys kring det här med heldämpat efter bara ett pass, men det kändes långsammare än det gick. Tog mig igenom hela (utom snurrandet på stadion) på ungefär tre och tio och blev lite trött också.

Precis som alltid när jag har en ny cykel så plockade jag med mig en gaffelpump i ryggfickan. Det är ju ett tips till er också, man vill ju ha en cykel som gör det man förväntar sig av den och att justera dämpningen kan göra underverk med en cykel. Se bara till att hålla koll på vad som är max tillåtna trycket i dämparen, sedan är det bara att experimentera sig fram till det som passar dig. Stannade faktiskt tre gånger idag och justerade trycket i bakdämparen.

Jag cyklar ju sällan på Lugnet, men vill ju gärna ha lite omväxling på mina rundor och Långa Lugnet är ju alltid trevligt. Banan var faktiskt ungefär lika blöt/torr nu som den var i slutet av maj så det gick riktigt bra att cykla överallt.

Än så länge så tycker jag att heldämpat gör mest nytta i kurvor, där det går snabbt och jag skulle vilja kunna låsa bara bakdämparen ibland. Cykeln vägde för övrigt 11.48 kilo utan pedaler.

Nu börjar det väl dra ihop sig till läggdags hörrni?!

Gårdagens maxtest, lite tankar och mycket siffror

Hej och god morgon!

Ja, det har inte hänt så mycket i livet sedan Ebbahs ridning igår. Vi åt mat, jag vann överlägset över Filip och Ebbah på Yatzy och sedan var det läggdags för barnen. Så jag ältar väl vidare om gårdagens maxtest helt enkelt.

Jag skrev ju igår att mitt beräknade VO2max blev 4.86 och mitt testvärde 69.96. Fick en kommentar om att så exakta värden får jag givetvis inte fram att jag kan bjuda på två decimaler. Så vi kan väl säga att jag har ungefär 70 i testvärde. Enklast så kanske. Att jag ändå skrev med två decimaler var för att visa på att jag inte var över 70, utan under. Gillar ju inte att överdriva utan håller mig gärna till sanningar här i bloggen. Dessutom kommer det ju kännas lite extra gött nästa gång då jag hamnar över 70.
Två gånger har jag kört maxtest hos Aktivituscykelmässan och där har mina testvärden blivit 71,1 och 71,4. Så att jag hamnar på 70 nu känns hur rimligt som helst. Hade jag fått fram 65 eller 75 så hade jag blivit mer fundersam.

Vägde 69,5 iförd cykelbyxor och strumpor när jag skulle köra testet och använde mig av min viktergometer Monark Ergomedic 874E och hade mina Garmin Vector 2-pedaler på. Av dom nio viktskivorna jag använde för testet så kommer åtta från Monark. En 0,25 kg-skiva har jag köpt från annat företag. Jag åt eller drack inget under testet, temperaturen låg hela tiden kring 16.5 grader och fläkten stod på ett bord framför mig.
Då testet inleder på 50 och 85 watt och viktkorgen väger 1 kilo, så startar jag helt enkelt på 50 och 85 i kadens. För att sedan från 120-rampen hela tiden ligga på 100 i kadens.

Ja, det var ju lite bakgrund till det hela. Själva testet känns ju löjligt lätt till en början (det är det också!), sedan börjar det plötsligt bli svettigt och innan man hinner fatta vad som hänt så har man majbrasor i benen. Jag kör ju ett Padilla-test, som är ett väldigt vanligt test för cyklister.

Då jag kört detta test ett par gånger tidigare så har jag ju siffror att jämföra med och sådant är alltid kul! Nedan finner ni effekt, snittpuls och maxpuls för varje ramp från 120 watt):
Test april 2013 (vägde ett hekto mer då (69,6kg), än igår):
120 watt, 115, 123
155 watt, 122, 127
190 watt, 140, 148
225 watt, 149, 158
260 watt, 158, 165
295 watt, 164, 171
330 watt, 170, 178
365 watt, 177, 185
400 watt, 182, 191 (kom 2.34 in på 400 watt)

Test oktober 2015:
120 watt, 102, 107
155 watt, 113, 120
190 watt, 126, 134
225 watt, 142, 151
260 watt, 156, 163
295 watt, 164, 171
330 watt, 171, 178
365 watt, 177, 183
400 watt, 179, 188 (kom 2.38 in på 400 watt

Jag kom alltså nästan exakt lika långt, den största skillnaden hittar vi faktiskt i början av testet där pulsnivåerna var betydligt lägre denna gång än i april 2013. Sedan så avslutar jag också testet med något lägre puls. Gjorde en bild för att visa detta lite mer överskådligt:
När jag kollade lite snabbt på den data jag fick från mina pedaler så stack grafen om var jag börjar mitt tramptag ut:
DC 0 är alltså när pedalen är högst upp, 90 är 90 grader, alltså "klockan tre" och 270 är således "klockan 9". Blåa prickar är höger pedal och gröna är vänster. Den allra första delen så börjar jag alltså tramptaget efter att pedalen passerat toppläget, men ganska snart så börjar jag ta i redan innan pedalen når toppen. Det är också ganska tydligt att jag till en början startar trampandet tidigare med höger ben, än jag gör med vänster. För att sedan mitt i testet istället starta trampandet tidigare med vänster ben. I slutet är det mest vilda västern...
I början av testet ligger kraftfasen kring 200 av dom 360 graderna medan jag avslutar på knappa 270 graders kraftfas. Toppen i kraftfasen är hela tiden 4-8 grader längre med höger ben, än det är med vänster. Mellan ca: 40 och 50 graders peak, oavsett om jag har en kraftfas på 200 eller 270 grader.

Kollar jag på balansen mellan vänster och höger ben så ligger den väldigt jämnt och fint kring 50%. I början 51-49 åt vänster, i mitten 50-50 och på slutet av testet 49-51. Om det nu går att dra några slutsatser av detta så jobbar jag mer med vänsterbenet när det går lätt och mer med högerbenet när det blir jobbigt. Men det var ju som sagt en marginell diff bara.

Rundtrampseffektiviteten är jämn mellan höger och vänster ben och ökar från 60 i början av testet till att landa på 94 för bägge benen i 400-rampen.

Ja, nä. Det var ju skitkul det här. Siffror alltså.
Så här såg puls och effektkurvan ut. Vill ni grotta ner er i mitt test så ligger all data här: https://connect.garmin.com/modern/activity/934725983

Sätter här och nu målet att fixa hela 400-rampen innan nästa tävling. Hur svårt kan det egentligen vara?!

Frågor, synpunkter och expertutlåtande på detta?

2015-10-22

Maxtestet

Hej Cykelvänner!

Idag har jag kört ett maxtest på och med mig själv. I min källare på min Monark 874 E. Precis som tidigare försök så slutade jag på 400 watt-rampen. Lite besviken över det, även om det var rätt så väntat. Lyckades i alla fall köra hela fantastiska fyra sekunder längre än jag tidigare gjort på mina hemmatest.
2.38 in på 400 watt alltså, hur svårt kan det egentligen vara att köra 1.22 till om man väl släpat sig 2.38 in i eländet?!

Nåväl. Nu ska jag på Ebbahs ridning, får grotta ner mig lite mer senare helt enkelt. VO2max på 4,86 och ett testvärde på 69.96 har jag lyckats räkna mig fram till med dagens testresultat. Vi hörs!

2015-10-21

Den där sköna känslan, maxtest och intervju

Den sköna känslan idag består i att jag tagit tag i en besvärlig del av mitt liv. Nämligen skrivbordet på datorn. Hade ungefär en miljon ikoner så hela skrivbordet och en 7-8 meter till höger om det var fyllt med en massa bilder, filer, program och mappar. Nu är allt sorterat, arkiverat och en del raderat.
Så. Himla Skönt.

Nu ska jag bara ta tag i dom där 24 mejlen som stirrar på mig varje gång jag öppnar inkorgen och sedan kanske jag kan börja om mitt liv igen. Ligger ju så himla långt efter i så mycket, känner jag, och det är ju inte så kul att känna. Bättre då att ha ordning och reda och ligga i fas med sig själv.
Tänk en tom inkorg och ett tomt skrivbord, då är det ju ett rent nöje att starta datorn.

-----

Imorgon tänkte jag köra ett maxtest. Ett eget på min testcykel alltså, inte i något lab tyvärr. När jag fick en viktskiva på 0.25 kg vintern 2013 så körde jag ett test direkt och ett senare på våren. Sedan dess har jag inte kört några fler test på mig själv.
Gör det mest för att det är kul och förhoppningsvis så ska jag väl kunna se någon förbättring någon gång. Har tänkt köra testet rätt länge, men jag vill helst ha en vilodag innan och det ska inte krocka med "viktigare" träningar.
Hade ju egentligen tänkt träna idag, men då det var ungefär fyra timmar från att jag somnade till dess att jag klev upp på morgonen och jag dessutom vaknat för att mata Frida under dom där fyra timmarna så har jag varit rätt trött idag. Så jag tar en vilodag och kör maxtest imorgon istället, så får jag det gjort också.
Så här gick mina test under 2013, tror och hoppas på förbättring imorgon!
28:e februari 2013
8:e april 2013

-----

Även om jag inte tränat idag så har jag inte bara legat på sofflocket, tog en lång promenad idag samtidigt som jag blev telefonintervjuad. Jösses, tycker nästan synd om han som intervjuade mig då jag babblade så mycket. Ringa upp mig och be mig snacka cykel liksom, hade väl kunna pratat på i ett dygn om jag bara fått det. Nu blev det ändå 80 minuter cykelsnack och det var väl så trevligt. Hade väl varit så smart att vi bokat tiden lagom till dess att Frida skulle vila middag, så det blev en promenad med henne sovandes i cykelvagnen.
Resultatet av intervjun presenteras i vinter, håll inte andan tills dess!

Nattfyror

Hej cykelvänner!

Det blev ju ett pass igår, eller idag, beroende på hur noga man är med vad klockan visade. Började givetvis med att skjuta på passet så länge som möjligt genom att komma på tusen andra saker som "borde göras". Men till slut så tog jag mig alltså i kragen och kröp ner i källaren.

Jag vet att många av er tycker att watt är schwatt och inte ett skvatt (rim!) roligt att läsa om. Men jag vet också att många av er bara älskar detta, dessutom så är min blogg också lite av min träningsdagbok. Så jag kör en kortis med siffror och för nördarna så finns länk till all pass-data här. körde alltså fyra stycken intervaller på fyra minuter vardera med tre minuters vila mellan. Höll mig på 360 Monarkwatt och mina Garmin Vector 2 visade 5,5-6,5% mer i natt. Får en del frågor på hur mycket som diffar, så nu vet ni (igen) ungefär vad ni kan räkna med.

Tänkte innan passet att jag inte skulle bränna ut mig totalt utan köra igenom dom på det motstånd som jag nu körde intervallerna på. Blev alldeles lagom jobbigt. Inte alls enkelt, men ändå ganska långt från någon sprängning. Så här har mina rekord på 4x4 sett ut sedan 2013:
Våren 2013: 372 Monarkwatt
November 2013: 376 Monarkwatt
Januari 2014: 378 Monarkwatt
April 2014: 388 Monarkwatt
April 2015: 392 Monarkwatt

När jag tränade så lyssnade jag på denna musik: [Spotify] och tittade på detta:


Idag är barnen lediga från skolan och frugan kommer snart hem från jobbet och vill då sova givetvis. Så jag ska väl försöka underhålla barnen så gott jag kan i gråvädret. Ska väl försöka hinna med ett träningspass någon gång idag också...

2015-10-20

Som en riktig träningsbloggare!

Hej cykelvänner!

Idag har jag gjort två obligatoriska punkter på träningsbloggarprogrammet. Har nämligen både ätit kvarg och tagit en PW (powerwalk). Fattar inte grejen med kvarg, det var ju liksom inte ens gott. Promenaden var när jag gick med Frida i cykelvagnen till Ebbahs innebandyträning. Blev ju ca: 5 kilometer totalt.
Nu skulle jag bara behöva en instagram-bild på lite nötter och bär...

När det kommer till cyklandet så har jag vilat två dagar i rad. Två dagar är ju vad som är gränsen för mitt välmående, skulle jag vila även idag så innebär det att det inte är som det ska. Nu har jag inte tränat än, så det ser ju lite mörkt ut. Men testcykeln står där i källaren och lockar på mig. Det kan bli en omgång på den vita stålhingsten när barnen somnat.

Frida tyckte det var skönt med innebandyträning.

På hemvägen så mötte vi någon som samlade på lumen, man blev liksom bländad på ett par hundra meters avstånd.

Hade en dålig speldag igår, idag har det däremot gått betydligt bättre. Brukar mest spela Sit & Go när jag spelar poker men idag när Frida somnade så testade jag en turnering. 84 deltagare, topp-12 fick prispengar. Efter en timme och 45 minuters spelande så låg jag tvåa med bara sju spelare kvar. Då var det dags att väcka Frida och åka till skolan för att hämta barnen som fått åka bil idag. Så jag drog några vilda chansningar på slutet för att försöka slå ut folk men blev själv utslagen och slutade sjua.
Har ju alltid sagt att barnen ska cykla till och från skolan...

2015-10-19

Den heldämpade cykeln

Så här ser den ut alltså, liggandes på en lövbädd i min trädgård, 2016 års Bianchi Methanol 29.2 FS.

Shimanos XT-komponenter, 29"-hjul givetvis, Fox står för dämpningen och Formula R1 ser till att cykeln stannar. Låsning av dämpare sker med ett reglage på styret som låser bägge dämparna. Låsningen har tre lägen; ett helt låst, ett medium och ett helt öppet.

Jag hade ju tänkt mig att testa denna mot min hardtail som också heter 29.2 men SL istället för FS. För samma peng (54.995:-) får man en hardtail 29.2 SL med XTR, och nästan 2 hekto lättare hjul jämfört med 29.2 FS där man alltså också får nöja sig med XT-komponenter.
Då jag har lyckats komma över lite viktuppgifter så ska det dessutom skilja 1.7 kilo mellan cyklarna (obs att jag inte vet om det är samma ramstorlek på cyklarna som vägts).

På papperet så blir det alltså en solklar seger för hardtailen som erbjuder finare komponenter och en mycket lägre vikt.

Om jag struntar i prislappar och bara fokuserar på prestanda så skulle jag kunna köra på Bianchis heldämpade Methanol 29.1 FS. Den kommer med SRAM XX1 och väger bara ett halvt kilo mer än hardtail-cykeln 29.2 SL. Men då vi skulle strunta i prislappar så finns ju också hardtailvarianter med XX1 eller XTR Di2 också. Men då dom två hardtailvarianterna inte säljs i Sverige så glömmer vi dom just nu.

Nåväl. På papperet är segern enkel för en hardtail. Mycker mer (lättare och bättre) cykel för pengarna. Men tävlingar avgörs ju aldrig på papperet, så jag ska väl ta mig ut och testa dom också. Hade helst testat dom med ett och samma hjulpar, men det är olika bakaxlar på dom två cyklarna som jag har...

Gourmetfrukost

Sonys mobilkameror har ju möjligheten att ta kort i ett automatläge med en rad förinställda kamerainställningar. Idag tyckte kameran att min havregrynsgröt var en bild på gourmet. Helt rätt!

Vad ska ni göra idag då? Jag hoppas i vanlig ordning på lite cykling, även om det idag kanske kan bli en tur på testcykeln om det ska bli något tränat för min del. Frun jobbar först eftermiddag sedan hinner hon nog hem någon timme innan hon jobbar natt på det.

Idag ska jag nog få hem en heldämpad cykel. Ska testa den lite och se om jag kanske gillar det bättre än en hardtail. Har ju annars inte kört heldämpat sedan jag var typ 20 år? Då Magnus Darvell och jag körde en varsin röd-gul Gary Fisher med skivbromsar och allt. Den var ju inte direkt jättelätt och jättestyv när man tryckte till i backarna. Men mycket har hänt sedan dess och nu väger en heldämpad inte så mycket mer än en hardtail. Bianchis modeller ligger väl dryga halvkilot högre i vikt på en heldämpad jämfört med en hardtail.
Hur mycket förlorar man då på att ha ett halvkilo extra med sig jämfört med hur mycket man vinner på bakdämparen? Ja, jag tänkte väl prova mig fram och se hur det känns nu helt enkelt. Kanske kan också den där bakdämparen minska punkteringsrisken? En nackdel utöver vikten på cykeln är ju att det är mer rörliga delar och mer som kan krångla på en heldämpad cykel.
Det finns en hel del cyklister som bytt till heldämpat för att de haft problem med ryggen. Vissa har säkert blivit hjälpta av bytet, men jag har också hört att flera faktiskt fått mer problem med ryggen. Troligtvis så sitter man mer på cykeln när man kör heldämpat och därmed så får ryggen fortfarande en hel del stryk när man cyklar över ojämnheterna.

Hur tänker ni kring heldämpat? Jag blev, som ni kanske förstår, lite avtrubbad av försöket för hundra år sedan. Dessutom gillar jag känslan i en riktigt lätt cykel.

2015-10-18

Dagens bilder, ryggproblem, YouTube och världscupen i CX

Idag har Falu CK haft årsmöte, men jag var faktiskt inte där. Ronya har jobbat i vanlig ordning så jag har varit barnvakt istället. Ingen träning heller alltså, men det finns ju några timmar kvar på dygnet om jag skulle vilja det.
Bilden på solnedgången tog jag nere vid Hälsinggårdsbryggorna efter att ha lämnat Emily på sin dansträning.

Tror inte att vi har pratat om att jag har haft problem med ryggen denna höst, eller har vi det? Det började hur som helst innan Bockstensturen och har spökat till och från sedan dess. Jag har känt av det hela tiden, men det har varit olika mycket och det är faktiskt bara på 3-4 träningspass som det påverkat mig negativt när jag cyklat. Nu känns det tack och lov som om det är på väg att bli bra igen.

Det här med min YouTube-kanal då? Nu har jag börjat få dåligt samvete för att jag inte laddat upp någon video där på två veckors tid. Ska vi ha det så?! Alltså både att jag inte laddar upp klipp på två veckor och att det ger mig dåligt samvete... På kort tid så har det ju rasslat in 350 prenumeranter så jag börja känna att det finns några som förväntar sig att jag publicerar någon form av innehåll i den där kanalen också.
Men vad ska jag filma egentligen?! Tror jag får slänga upp vloggar lite då och då för att hålla elden vid liv.

Här kan ni se dagens världscuplopp i cyclocross. Starten går ca: 10 minuter in i klippen.
Damerna:

Herrarna:

Klackrunda

Hej Cykelvänner!

Igår blev det inget blogginlägg. Det trådlösa nätverket krånglade här hemma igår på förmiddagen och sedan stack ju jag ut och cyklade. Kom hem alldeles för sent och då hade vi fått besök dessutom. Så jag skippade det där med att blogga.

Men idag är det ju en ny dag med nya möjligheter. Tänkte därför skriva lite kort om gårdagens klack-pass. Hade nämligen skissat på en rutt till Gimklack och Djurmo klack. För er som inte vill läsa text så kommer nu bilderna och för er som gillar ord så kommer några fler efter bilderna. Det var bara Gimklack på den första bilden som jag hade cyklat förut, alla andra bilder var nya cykelplatser för mig.

Kollade ni på bilderna nyss så tyckte ni kanske att det där såg ut som en riktigt fin tur och det var den också. Ibland. Men det var rätt mycket jämmer och elände också på dåliga stigar och vandringsleder. Jag fick gå alldeles för mycket för att det skulle kännas kul.

Vägen till Gimklack (bild 1) var inga konstigheter utan mest transport på asfalt följt av lite grusväg och någon större stig. Åkte sedan någon handgjord del av Gimån (bild2). Någon som vet varför man byggt den så längs med berget?

Från Gimsbärke så tog jag en stig över Sifferboberget (bild 3, 4 och 5). Den började riktigt bra, men sedan så kom ett kalhygge ivägen så jag fick gå en liten bit och kolla på kartan i min Garmin Edge 810. Tur ändå att jag hade den för jag kunde hitta stigen igen på andra sidan kalhygget. Men då var den inte alls lika fin längre. Jättelångt ifrån. Tog sedan en vandringsled mot Solsbodarna som var ömsom fin och ömsom inte så fin.

Från Solsbodarna så cyklade jag sydväst med riktning mot Oxberget och Djurmo Klack. Första delen var okej men när jag kom till vandringsleden vid Djurmo klacks naturreservat så spårade den ur helt och hållet. Kom till ett ställe där en massa träd låg över stigen och man hade markerat en led runt dom. Tänkte inte så mycket mer på det men det var tydligen en helt ny vandringsled. Typ upptrampad rakt ut i skogen. I stenig och blöt terräng. Fattar inte varför man så ofta måste göra vandringsleder så himla dåliga och blöta, vad är grejen med er vandrare egentligen?!

Vissa delar av stigen längs med Oxberget (jag kom norrifrån) blev bra när jag närmade mig utsikten (bild 6), men jag skulle inte rekommendera någon att cykla den för dom korta bitarna som var bra. Stigen från Oxberget och västerut mot Djurmo Klack var dock riktigt fin och där kan ni gärna cykla. Typ från Djurmo Klack, ut till Oxberget och sedan vända igen. Jag åkte ner till en parkering och tog sedan vandringsleden från parkeringen till Djurmo Klack. Det blev en del vandring där med...

Kom till slut fram till Djurmo Klack (bild 7), men då hade det gått alldeles för lång tid på grund av alla dåliga stigar och promenerande/joggande med cykeln. Innan jag tog den där obligatoriska bloggbilden så hade jag sett att det var några där och grillade. Så jag tänkte att jag frågar dom om stigen västerut är bättre än den östra stigen som jag kom dit på.

När jag närmade mig så såg jag att det var en pappa med sin son som grillade och då säger pappan:
"Nämen, är det Öijer?!". Det visade sig att de skulle övernatta där och att han brukar läsa den här bloggen. Alltså, jag vet ju att det är ganska många som läser min blogg, men jag kommer nog aldrig att riktigt vänja mig med att ni kommer fram på tävlingar, på stan, i lekparker och ute i skogen och berättar att ni läser min blogg.
Det känns liksom så overkligt och jag blir lika glad varje gång.

Tyvärr visste dom inte hur den andra stigen var, men jag tog en chansning och det var en bra chansning. Stigen som gick västerut från Klacken och ner mot Bäckarna kunde jag cykla hela vägen. Några partier var riktigt kluriga, så jag var stolt över att klara dom och 150 meters höjdskillnad på stigen var en riktigt häftig upplevelse där bromsarna blev heta och armarna trötta.

Eftersom tiden går fort när man har roligt, samt när man går med cykeln längs med värdelösa vandringsleder, så var klockan mycket vid Djurmo Klack, så istället för en fantastisk (?!) rutt hemåt så blev det stora vägen hem. Solen gick ju ner...