Det blev inte lite kallare, det blev mycket kallare...

Hej plommonkärnor!

I morse trodde jag på 2-3 grader kallare än igår men det blev visst fem grader kallare. Tur då att jag hade klätt på mig betydligt bättre än igår så jag behövde faktiskt inte frysa alls lika mycket. Gött så. Snittet hamnade på -14 och som kallast var det under 17 minus. Värsta stunden var nog när vi cyklade i 50 km/h ner från Åhl-Tällberg mot Sågmyra i -14.5, då nöp det lite i ansiktet...
Planen var att få ihop fem timmar innan familjen kom hem, men under rundan så fick jag ett sms om att dom skulle komma hem tidigare. Så det blev bara 3:39. Familjen har nämligen spenderat ett par dygn i Stockholm och därför har jag kunnat cykla på som jag gjort. Vi får se hur närmsta två dagarna blir, det kan bli tufft med det här Festive500.

Hade sällskap av Jens Westergren som hade klätt sig som en... jag vet inte vad. Men det viktiga var väl att han inte frös (så mycket). Vi körde i alla fall Sågmyra-rundan och sedan så förlängde jag hemresa något på slutet för att inte komma hem onödigt tidigt. Varje kilometer räknas ju.

Idag hade jag lite ont i knäna. Sju timmar kall cykling gör väl sånt med knän om man är ovan, antar jag. Det var bara sådan här smärta som kommer av korta lårmuskler, så idag blev det några sekunders stretch i duschen. Annars så har jag fått lite skavsår i ljumskarna också av att cykla med jättehåriga ben och cykelbyxor som jag inte använder speciellt ofta.
Har tagit en tvåtimmars powernap tillsammans med Frida idag, så lite trött är jag nog allt.

Undrar vad Vacchi + Adamsson skulle säga om den här killens kläder + stil på cykeln...

Lite pepparkaksdeg satt som en smäck!

Jens klagade på att han var sned i kroppen och nog ser det så ut allt...

Miljöbild.

Äntligen så satt jag med kameran i handen när något kul hände!

Alltid sol i Solarvet!

Frusna ögonfransar gjorde att jag kände mig lite som Jenny Rissveds.

Vintervägar.

En selfie med min kompis solen.

Idag var det så kallt att till och med hjälmen frös.

Öijer Testcenter och fler bilder från dagens runda

Tjena!

Nu så har "cykelrummet" också blivit Öijer Testcenter då jag idag körde maxtest på annan person än mig själv där. Det var mammas sambo Lasse som blivit sugen på att få fram lite siffror efter senaste gången jag körde maxtest där, så idag blev det av.
Spännande att få leka testledare men kul att prova något nytt, kan bli fler gånger! Lasse var då sugen på att komma tillbaka.

Jag har en bild från testet, men har inte frågat om jag får lägga upp den här så jag låter bli. Istället får ni några fler bilder från dagens långrunda:

Bra distanspass

Hej Cykelvänner!

Idag fick jag cykla med sällskap, något som ni som följer mig vet att jag inte är bortskämd med. Vi blev fem stycken cyklister som begav oss ut i 1-2 plusgrader, lite snöblandat regn och relativt blåsigt väder.
Vi var en ganska bra grupp där ingen var nämnvärt starkare eller svagare än någon annan. Jag hade ganska hög puls inledningsvis men kände mig faktiskt starkare mot slutet av passet. Lite gubbvarning det där när man börjar komma igång efter två och en halv timme. Trots att pulsen alltså var hög så var jag aldrig orolig för att ta slut då jag kände mig helt okej ändå.

Eftersom vädret skulle vara så som det också var så hade jag klätt på mig lite extra mycket idag, hellre svettig än att åka runt och frysa. Tyckte det funkade bra och de flesta av oss höll oss varma idag trots att vädret inte direkt hjälpte till. Bra kläder osv.

De flesta i gruppen ville köra ungefär tre timmar och när vi kom tillbaka till Falun så hade jag tre och tjugo på klockan så jag körde med Bleckur upp till Knoppen, sedan via Jungfruberget och nästan ett varv runt Varpan. Kom hem med tio mil och fyra timmar i benen, perfekt!

Nattsträckan

Hej Cykelvänner! 

Inatt blev det en nattsträcka med min MTB. Körde mestadels på stigar även om jag avslutade på mestadels parkvägar/vägar. Det var mellan åtta och tio minusgrader och lite småkallt om tårna på slutet  

Tog en sådan där mörkercykelbild med lång slutartid igen, tio sekunder denna gång.

Ja, nu är den hårda veckan över och jag kan sitta i en lätt vecka och blogga. Sammanfattar jag den hårda veckan så blev det nio timmar och 42 minuter varav 123 intensiva minuter. Fyra intervallpass och två i distansfart varav det ena distanspasset inleddes med tio spurter. Två av dagarna var ju riktigt tuffa att genomföra och jag gjorde det tuffare än nödvändigt genom att ha en vecka där jag sov för lite.
Ska bli riktigt skönt med en lätt vecka nu. Sätter som mål att sova minst sju timmar per natt i snitt från idag till söndag. Måste komma tillbaka till vettig återhämtning om jag ska fixa ännu ett varv med tre träningsveckor.

-----

Igår kördes ju den tredje deltävlingen i världscupen i cyclocross och herrarnas lopp blev riktigt bra, det här kommer jag kika på flera gånger:


Vill man se damernas lopp så gör man det här:

Två dagars träning i ett inlägg

Gårdagens träning: 2 timmar stigcykling. Det hela blev efter mörkrets infall, men eftersom jag hade med mig ljus så gick det bra ändå. Hann med en vurpa, en nästan vurpa och så fick jag se fem stora vildsvin i lampans sken. Mäktiga djur det där. Dom har ju ett rykte om sig att vara aggressiva men alla jag har träffat på har varit väldigt rädda av sig.

Jag körde faktiskt hela passet med hjälmkamera på huvudet, men man ser tyvärr inte vildsvinen i filmen. Hade ju varit kul att visa annars. Körde tyvärr med halvljus då och så sprang dom inte precis framför näsan på mig heller.

Idag var det cykling i dagsljus istället. På programmet så stod det 10 spurter och 4 timmar distans. Valde att köra spurterna på testcykeln och sedan hoppade jag i utekläderna och rullade iväg.

Planen var först att köra nästan uteslutande grusväg med några korta inslag av stig. Nu blev det istället nästan uteslutande stigar med några korta inslag av grusväg istället. Mycket jobbigare men ack så roligt.
Med spurterna i benen så startade jag med svidande ben och virvel i tanken. Hade sportdryck i flaska och powerbar i fickan. Tänkte att det kunde bli aktuellt idag...

Bilden ovan är för övrigt från Rogsån och där cyklar jag nästan bara på vintern, då går det skoterspår där och nu på sommaren så är det liksom ingen naturlig väg som man bara tar. Men idag kringelkrokade jag en del och då blev denna stig med. Den är ju svinfin, så det är värt en liten kringelkrok.

Efter en kringelkrok från kringelkroken så kom jag ut vid Rogsjön här. Rätt så mysigt!

Efter bara en timme och 24 minuter så åkte den här rackaren fram. Hade då varit klensvag i en kvart ungefär... Heja!

Tog mig alltså till Bjursås där jag irrade runt på stigar. Det här var en lillklingebacke!

På slutet av rundan så tittade solen fram en kort stund. Alltid lika härligt med solsken!

Ganska så precis fyra timmar hörrni!


Temperaturen droppade ner tre grader på typ en kvart när solen började gömma sig och det gick från några tiondelar plus till två och en halv minusgrad.
Den här tiden på året brukar den mesta utecyklingen hålla till ute på vägarna, men i år siktar jag på att köra så länge som möjligt i skogen. Det kommer bli tillräcklig med vägcykling när vintern kommer på allvar.

MTB-distans

Hej cykelvänner!

Idag stack frugan iväg med barnen på lite äventyr, så jag fick några timmars cykling med mindre dåligt samvete och utan stress hem. Sådant är alltid uppskattat! Tänkte först köra hela Långa Lugnet, men när jag kom till övningsområdet så stod det att det var skarpskjutning idag, så jag struntade i det mesta av förstaslingan och hakade på den i slutet istället.

Ute på andraslingan så punkterade jag. Faktiskt tredje gången jag punkterar med den heldämpade och då har jag ändå inte haft den speciellt länge. Två punkteringar med Kenda-däck och idag med Continental-däck. Fick tjöta lite med Fredrik Ericsson och Joakim Berggren där när jag punkterade. De var ute med någon vän och hade myscyklat med stopp för korvgrillning och allt.

Tredjeslingan har jag alltid haft svårt att hitta runt på, men nu fixar jag det nog helt utan GPS. Den svänger ju rätt mycket fram och tillbaka och man åker mycket på skidgator som ser likadana ut. Det gick bra att cykla även ute på tredjeslingan och jag kände mig trygg och flowig på dom handbyggda stigarna. Såg en cyklist med kortbrallor, kollade ner på cykeldatorn som visade 6,4 grader Celcius. Måste väl ha varit lite småkyligt?

Efter Långa Lugnet-cyklingen så åkte jag hem, satte på lamporna på cykeln och körde norrut för några valda delar från Gamla Långa Lugnet. Norlingberg, Törnbergs väg och så Rog-skramlet följt av grusvägen förbi Haghed.
Tog en Powerbar efter ungefär tre timmars cykling då jag började bli ganska så krispig. Håller på med något som liknar Tomas projekt, så det finns inte så mycket överflöd i depåerna just nu. Åt två tredjedelar av kakan först och så den sista tredjedelen en stund senare och lyckades hålla blodsockret uppe nästan hela vägen hem.

Kom hem efter knappa fyra timmar, glad som en speleman. Åt lite plättar som låg i kylen, duschade och gjorde sedan pizza. Den föll väl inte ungarna i smaken direkt, de är ju vana med pizza av sämre kvalitet... Så jag fick väl äta nästan tre fjärdedelar av en pizza gjord på ett recept för två pizzor. Mätt nu.

Efter en morgon med regn och en förmiddag med moln så tittade solen fram i början av mitt pass!

På väg ut på Långa Lugnets tredjeslinga.

Ville ta någon bild i mörkret också, funderade ett tag och kom fram till att Törnbergs väg kunde nog bli bra. Tänkte först en stillastående cykel som lyser upp en bit av stigen men när jag väl var på vägen så tänkte jag om.
Hittade en sten som var ungefär två meter hög, ställde kameran på den med 6 sekunders slutartid och självutlösaren inställd på 10 sekunder. Första försöket och det blev ju faktiskt ganska så coolt.

Klackrunda

Hej Cykelvänner!

Igår blev det inget blogginlägg. Det trådlösa nätverket krånglade här hemma igår på förmiddagen och sedan stack ju jag ut och cyklade. Kom hem alldeles för sent och då hade vi fått besök dessutom. Så jag skippade det där med att blogga.

Men idag är det ju en ny dag med nya möjligheter. Tänkte därför skriva lite kort om gårdagens klack-pass. Hade nämligen skissat på en rutt till Gimklack och Djurmo klack. För er som inte vill läsa text så kommer nu bilderna och för er som gillar ord så kommer några fler efter bilderna. Det var bara Gimklack på den första bilden som jag hade cyklat förut, alla andra bilder var nya cykelplatser för mig.

Kollade ni på bilderna nyss så tyckte ni kanske att det där såg ut som en riktigt fin tur och det var den också. Ibland. Men det var rätt mycket jämmer och elände också på dåliga stigar och vandringsleder. Jag fick gå alldeles för mycket för att det skulle kännas kul.

Vägen till Gimklack (bild 1) var inga konstigheter utan mest transport på asfalt följt av lite grusväg och någon större stig. Åkte sedan någon handgjord del av Gimån (bild2). Någon som vet varför man byggt den så längs med berget?

Från Gimsbärke så tog jag en stig över Sifferboberget (bild 3, 4 och 5). Den började riktigt bra, men sedan så kom ett kalhygge ivägen så jag fick gå en liten bit och kolla på kartan i min Garmin Edge 810. Tur ändå att jag hade den för jag kunde hitta stigen igen på andra sidan kalhygget. Men då var den inte alls lika fin längre. Jättelångt ifrån. Tog sedan en vandringsled mot Solsbodarna som var ömsom fin och ömsom inte så fin.

Från Solsbodarna så cyklade jag sydväst med riktning mot Oxberget och Djurmo Klack. Första delen var okej men när jag kom till vandringsleden vid Djurmo klacks naturreservat så spårade den ur helt och hållet. Kom till ett ställe där en massa träd låg över stigen och man hade markerat en led runt dom. Tänkte inte så mycket mer på det men det var tydligen en helt ny vandringsled. Typ upptrampad rakt ut i skogen. I stenig och blöt terräng. Fattar inte varför man så ofta måste göra vandringsleder så himla dåliga och blöta, vad är grejen med er vandrare egentligen?!

Vissa delar av stigen längs med Oxberget (jag kom norrifrån) blev bra när jag närmade mig utsikten (bild 6), men jag skulle inte rekommendera någon att cykla den för dom korta bitarna som var bra. Stigen från Oxberget och västerut mot Djurmo Klack var dock riktigt fin och där kan ni gärna cykla. Typ från Djurmo Klack, ut till Oxberget och sedan vända igen. Jag åkte ner till en parkering och tog sedan vandringsleden från parkeringen till Djurmo Klack. Det blev en del vandring där med...

Kom till slut fram till Djurmo Klack (bild 7), men då hade det gått alldeles för lång tid på grund av alla dåliga stigar och promenerande/joggande med cykeln. Innan jag tog den där obligatoriska bloggbilden så hade jag sett att det var några där och grillade. Så jag tänkte att jag frågar dom om stigen västerut är bättre än den östra stigen som jag kom dit på.

När jag närmade mig så såg jag att det var en pappa med sin son som grillade och då säger pappan:
"Nämen, är det Öijer?!". Det visade sig att de skulle övernatta där och att han brukar läsa den här bloggen. Alltså, jag vet ju att det är ganska många som läser min blogg, men jag kommer nog aldrig att riktigt vänja mig med att ni kommer fram på tävlingar, på stan, i lekparker och ute i skogen och berättar att ni läser min blogg.
Det känns liksom så overkligt och jag blir lika glad varje gång.

Tyvärr visste dom inte hur den andra stigen var, men jag tog en chansning och det var en bra chansning. Stigen som gick västerut från Klacken och ner mot Bäckarna kunde jag cykla hela vägen. Några partier var riktigt kluriga, så jag var stolt över att klara dom och 150 meters höjdskillnad på stigen var en riktigt häftig upplevelse där bromsarna blev heta och armarna trötta.

Eftersom tiden går fort när man har roligt, samt när man går med cykeln längs med värdelösa vandringsleder, så var klockan mycket vid Djurmo Klack, så istället för en fantastisk (?!) rutt hemåt så blev det stora vägen hem. Solen gick ju ner...

Den första isen

Vintern är här, på med dubbdäcken och akta er för blixthalkan!

Det kändes lite märkligt det där, att det plötsligt låg is på vattnet. Så himla kallt har det väl ändå inte varit? Men så var det flera ställen där jag cyklade idag där marken var frusen och temperaturen på min Garmin var nere på 0.1°C som kallast.

Jag hade helst cyklat långt idag, men så blev det inte. Istället blev det en timme och 37 minuter med lite högintensiva backar i form av Norlingberg, Gamla Fruns väg och Källslättenbacken. Allt finns på STRAVA.

Innan jag började skriva på det här inlägget så tänkte jag "ska jag verkligen skriva om vad jag har tränat, idag igen?!", sedan så insåg jag att det är nog faktiskt därför som många av er läser den här bloggen.

Har fått en hel del nätkärlek den senaste tiden och jag vill verkligen att ni ska veta att jag uppskattar det!

Rundan bestod nästan bara av grusvägar, men på slutet när jag klarat av mina backar så körde jag istället nästan bara stig. Tycker själv att jag har rätt bra flyt på stigarna nu faktiskt och att jag ibland kör riktigt snyggt och snabbt. Men, ni vet ju hur det är... Är man ensam så är det lätt att vara världsmästare.

Ett riktigt skitpass

-

• Den låga solen gjorde att jag knappt kunde se stigen framför mig när jag cyklade mot solen. Kunde bara se ett par meter precis framför hjulet, om jag tittade ner.
• Jag vurpade två gånger.
• Passet saknade syfte och mening.
• Låg intensitet
• Snorhalt i skogen, som var blöt.
• Temperaturen sjönk ett tag ner under två grader, då var det kallt. Speciellt med blöta fötter.
• Svårt att ta bilder på sig själv, speciellt i vissa ljus, vilket gör att bilderna inte riktigt förmedlar den känslan som jag ville förmedla.
• Trött, seg och slö.

+

• Jag har tagit ett stort kliv under året när det kommer till att cykla stig, blir då och då förvånad över att jag klarar svårigheter som sett riktigt svåra ut. Stundtals riktigt bra flyt över enklare stigar.
• Fint med solnedgång.
• Viloperiod gör att passen kan vara kravlösa och lättsamma.
• Utmanar ständigt mig själv.

Backintervaller i den där backen

Ni vet, den där backen jag skrev om i förrgår. Idag stack jag alltså dit för att testa den i skarpt läge. 660-670 meter lång och 96-97 höjdmeter enligt min Garmin Edge 810, vilket ger en snittlutning på helmysiga 14.5%. Då vände jag strax före den högsta punkten, men det var blött där så jag skippade den biten. Så himla jobbig är den!

På väg dit så bestämde jag mig för att skrapa ihop 40 intervallminuter och jag gissade att backen skulle ta fyra fem minuter. Så någonstans mellan åtta och tio intervaller alltså. Första intervallen tog 4:26 och då bestämde jag mig för nio intervaller. Varierade mig genom att stå/sitta varannan intervall med fem stående och fyra sittande intervaller. Njöt mig genom hela passet faktiskt. Fick ihop 36 och en halv kilometer och 1155 höjdmeter på mina två timmars cykling. Trötta ben nu, riktigt skönt!

En och samma raksträcka från bägge hållen...

Backen, ser ni så fin den är? Hade mina Cykelkurbits-kläder från Lantto på mig dagen till ära.