Summerar min långloppssäsong

Min favoritbild från årets långloppscirkus. Dels för att jag ser ut som jag gör, men också för att det gick väldigt bra den dagen. Foto: Kjell Friberg.

Vi börjar från början och därmed min målsättning inför säsongen:

• Etablera mig topp-20 på deltävlingarna
• Topp-10 totalt i Långloppscupen
• Topp-10 på någon deltävling i Långloppscupen

Tanken var att försöka bli stabil topp-20 åkare och då kunna plocka tillräckligt med poäng för att nå en topp-10 totalt. Mitt absolut högsta och svåraste mål var att lyckas bli topp-10 på någon deltävling i cupen.

Träningen gick ju skitbra i vinter och jag började fundera på om jag inte skulle skruva upp målsättningen något. Fick också den frågan ett par gånger. Men, jag tänkte så här att efter några år där jag satsat på landsväg så visste jag att det handlar om så mycket mer än watt på Monarken när man ska tävla i MTB. Det måste gå lätt uppför, snabbt i skogen, och bra tryck på grusvägarna. Hade ju inte kört mycket MTB dom senaste åren. Dessutom så måste ju cykeln hålla...

Kikar man dessutom på mina resultat i Långloppscupen dom senaste åren så kändes målsättningen både ganska hög och utmanande:
2014:
24:a på Engelbrektsturen
18:e på Finnmarksturen
2013:
31:a på Långa Lugnet
2012:
-
2011:
57:a på Billingeracet
34:a på Mörksuggejakten
145:a på Finnmarksturen
2010:
38:a på Mörksuggejakten
13:e på Finnmarksturen

Så, hur gick det då? Ja, kortfattat så lyckades jag uppnå alla mina mål. Hade ju två resultat utanför topp-20 men känner mig ändå som en etablerad cyklist i topp-20. Med råge.
2015:
23:a på Billingeracet
11:a på Långa Lugnet
11:a på Lida Loop
16:e på Mörksuggejakten
7:a på Engelbrektsturen
16:e på Finnmarksturen
10:a på Bockstensturen
36:a på Västgötaloppet
Totalt i Långloppscupen: 10:a.

Den där totalplaceringen lyckades jag ju nätt och jämnt med, men två gånger topp-10 och dessutom två elfteplatser. Helt klart så lyckades jag bra med denna säsong, oavsett hur jag stundtals känt mig under pågående säsong. Jag satte ganska höga och utmanande mål och lyckades bocka av varenda ett. Ni som läser bloggen vet dock att jag haft en del problem längs vägen, så visst hade det kunnat gå bättre och det hade kunnat bli fler resultat på topp-10.

Deltävling för deltävling, kort sammanfattat:
Lidingöloppet MTB:
Inte med i cupen, men körde för att få en bra genomkörare och se hur jag låg till mot mina konkurrenter. Fick min MTB bara 3 dagar före loppet. Jag blev elva på en intensiv bana där jag fick mäta mina krafter mot cyklister som jag rankade som bättre än mig själv. Vilket dom också var denna dag...
Här är en film från loppet: https://www.youtube.com/watch?v=uwpq9J4AG2U

Billingeracet:
Gick ut med gott Monark-självförtroende och var inledningsvis pådrivande i jakten på tätduon. Verkligheten kom dock ikapp redan efter ungefär 2½ mil och jag fick släppa gruppen. Hängde med nästa grupp istället till bakdäcket tappade luft. Hade sönder ventilen när jag skulle blåsa i en patron och fick istället lägga i en slang och sedan tog jag mig till mål.

Långa Lugnet:
Med något stukat självförtroende sedan Billingeracet och med kanske årets vassaste startfält så gick jag in för att försöka kriga mig till en topp-15. Benen kändes inledningsvis inte så bra, men även andra hade det tufft så jag var ändå med i kampen om topp-10. På andraslingan så tappar jag luft ur däcket och stannar så ute på tredjeslingan och pumpar i mer. Tappar värdefull tid och en placering. Lyckas sedan ta två placeringar och kommer i mål bara sekunder från en topp-10.

Lida Loop:
Stärkt självförtroende igen efter väl genomfört Långa Lugnet. Kör kontrollerat och bra i inledningen av loppet och tätruppen anförs av Gustav Larsson som hinner skala ner den till ungefär 15 man innan min kedja hoppar och fastnar. Får släppa iväg förstaklungan, några ströcyklister och kommer ut strax efter en stor andraklunga. Kör ikapp den, lyckas vara med i täten av den och får sedan bra draghjälp av Gustav Larsson som punkterat. Lyckas därmed minimera förlusterna ganska bra och blir 11:a, bara 20 sekunder från 10:e platsen.

Mörksuggejakten:
Startbacken i Rättvik brukar jag ha svårt med och bestämmer mig tidigt för att inte förivra mig och gå helstum där. Kommer upp på toppen som topp-20 någonstans. Tror att jag sitter i tredjegruppen och vill ju helst längre fram så jag sticker iväg innan första skogspartiet, jagar cyklister framför mig länge och blir förvånad när jag kommer ifatt dom och det visar sig vara täten!
Hängde med i ungefär två mil innan jag får betala för den offensiven. Hamnade i en andragrupp som blev en jättestor andragrupp. Lyckas med mycket trötta ben minimera förlusterna och blir 16:e.
Här är en film från tävlingen: https://www.youtube.com/watch?v=sVQpUbRDQVM 

Engelbrektsturen:
Ösregn och hybris. Regn och kyla passar mig bra och eftersom jag kört ikapp täten på Mörksuggejakten så vet jag att jag åtminstone kan köra fort en stund. Siktar därför på att gå med täten så länge som möjligt, inget kontrollerat tempo här inte. Redan upp mot bergspriset efter 7 km får jag släppa iväg täten på fem cyklister som kör stenhårt från start. Hamnar i en bra andragrupp och har kört banan några dagar innan så jag vet när jag ska göra vad. Är inte snabbast på slutet men har ändå kräm kvar att köra hårt med på banvallen in mot Norberg.
Blir sjua, enbart 18 sekunder från fjärdeplatsen! Glider därmed också in topp-10 totalt i Långloppscupen.

Finnmarksturen: 
Hängde med täten i drygt en mil innan jag fick släppa, riktigt stum. Återhämtar mig något och hamnar i en andragrupp som blir stor, större och sedan jättestor. Kändes lite som Mörksuggejakten all over again. Ut på "andraslingan" så ser jag till att hålla mig långt framme och är med och kör på för att minska ner gruppen och vi blir en stabil mindre grupp. Har det kämpigt både uppför och på stigarna denna dag och blir 16:e. Hade kört banan några dagar innan och det var verkligen användbart.
Här är en film från tävlingen: https://www.youtube.com/watch?v=R7OpoJNMGbk

Bockstensturen:
Årets längsta tävling med sina 100 km. Dessutom en väldigt blöt upplaga, vilket jag ju gillar. Kaosartad masterstart och sedan betydligt bekvämare. In mot Åkulla och backarna där det börjar gå riktigt fort. Är med i täten i ca: 2 mil och hamnar sedan i en extremt avslagen andragrupp. Gruppen blir ganska stor ett tag men den minskar igen. Kommer ut ur Åkulla-skogarna i en grupp som kör om en 6:e plats. Med milen kvar så lossnar min vevarm (!!!) och jag tvingas stanna och försöka skruva åt den. Kör sedan fort men försiktigt mot målet och blir 10:a. Gruppen kom ikapp 5:an och blev alltså 5-9. Surt sa räven.

Västgötaloppet
En tävling jag aldrig kört innan men hade hört mycket negativt om banan från premiäråret 2014. Banan var dock omgjord rejält och den var helt okej nu, om ni frågar mig. Tror mig vara ganska säker på min topp-10:e plats i totalen och med lite flyt kan jag kanske nå en eller ett par placeringar ännu högre upp. Hamnar i en andragrupp med ett antal riktigt starka cyklister. Har dock inte någon superdag och får köra ganska defensivt för att försöka orka hela vägen. Efter drygt fyra av dom sju milen så punkterar jag och där var Långloppscupen 2015 över för min del. Blev 36:a.
Här är en film från tävlingen: https://www.youtube.com/watch?v=4oH9Qmg5hJA

Långlopps-SM
Gick in utan några riktiga ambitioner eller mål. Ville mest bara köra tävlingen. Mitt fokus i år var på Cupen så SM, som inte var med i cupen, var mer som ett bonuslopp. Punkterade dock redan på första grusvägarna och sedan blev det loppet ingen fest. Tog mig ändå igenom för att se banan och få träning.


Ja, sådär gick det på ett ungefär. Punkteringar, kedjehopp och tappad vevarm blev resultatet på 5/8 deltävlingar. Bäst gick det i Norberg på Engelbreksturen. Lite strul med materialet hör ju MTB-sporten till och jag var långt ifrån ensam med det. Men 5/8 deltävlingar är lite för mycket. Om jag kan minska det, ta med mig alla erfarenheter från årets Långlopps-comeback in i nästa år så kan det nog faktiskt gå ännu lite bättre.

Det var bara det där med att träna hela vintern först också...