Som en kalv på grönbete

Hemmastigen på kullen där vi bor.

Idag cyklade jag distans utomhus. På MTB. I skogen. Eller tja, det mesta var i skogen i alla fall och det var ju riktigt härligt. Jag började med att snurra runt på hemmastigarna i 15-20 minuter, sedan drog jag vidare till Jungfruberget. Körde runt lite där och bestämde mig för att köra andraslingan på Långa Lugnet. Det gick ju både bra och dåligt. Kan väl konstatera att det än så länge är snöfritt i vissa områden, men inte överallt.

Skogsväg på andraslingan.

När jag hade harvat mig igenom det mesta av andraslingan så körde jag asfalt i typ 40 minuter innan jag svängde av vägen och in på Långa Lugnets förstaslinga. Körde sedan en bit på den också. Det är ju alltid bra att träna lite på hemmabanan. Precis som man inte vinner E3 Harelbeke enbart på watt-siffror så vinner man inte heller MTB-tävlingar med watt-siffror. Att kunna tävlingsbanan utantill ger en klar fördel och den vill jag ha när det är dags för Långa Lugnet den 28:e maj.

Idag kändes det faktiskt ganska bra i skogen. Det var ju blott mitt andra pass i skogen detta år men jag känner mig ändå ungefär lika bra som jag var i typ juni i fjol. Då hade jag tre säsonger med fokus på landsvägscykling bakom mig, en vinter där jag körde cyclocross som vinterhoj och bara något enstaka skogspass innan säsongen drog igång.
Kan helt ärligt säga att jag var riktigt dålig i skogen i början av förra säsongen.
Nu har jag istället kört en säsong med MTB-fokus, i höstas så höll jag igång MTB-cyklingen så långt in på vintern som det var möjligt och dom pass jag har cyklat utomhus i vinter har uteslutande varit på min MTB. Så, jag går liksom in i säsongen med en bättre MTB-grund. Det kände jag idag. Så oavsett om jag är starkare eller ej, så borde jag i alla fall vara en bättre MTB-cyklist denna säsong.

Hade närkontakt med ett träd idag... Hade en smula tur och en stor dos skicklighet som höll mig på cykeln trots den ganska rejäla smällen. Det gick ganska fort, som ni kanske kan ana med tanke på underlaget och skadan på styret.

Om man vill utvecklas när man tränar så måste man pressa sig själv och prova nya saker. Samma sak gäller ju den tekniska förmågan, kör man bara komfortzon så utvecklas man inte. Därför körde jag så fort att jag tappade linjen och touchade trädet...
En annan positiv sak från idag var att jag hoppade över en stock som jag aldrig hoppat förut. Åkte förbi den flera gånger förra säsongen och tänkte att den kanske skulle kunna gå att hoppa, men att den såg för hög ut för att jag skulle vilja prova. Idag bara hoppade jag.

Skogssjälvförtroendet på topp!