Morrn!
Vaknade upp och kände mig tjock, klen och trött. Inte den bästa kombinationen för att prestera i cykel direkt. Kände mig liksom svag och darrig i benen men vågen visade att jag var allt annat än undernärd (+9 hekto sedan igår). Denna morgon skulle jag ju kompiskampa så jag drog i mig en liten men högoktanig frukost. Tänkte att allt skulle släppa då.
Värmde upp och kände mig rätt sprättig ändå. Hög kadens och bättre skalle.
Sedan började själva maxtjugan och jag kände direkt ett motstånd i benen. Kul. I minut ett av tjugo. Pulsen rusade och benen blev snabbt och säkert mer stumma. Efter fem minuter gav jag upp. Låg på strax under personbästa och kör man vid sitt absoluta max så är det väl (för) tufft ibland. Idag var det alldeles för tufft.
Klen farbror på testcykel.
Bytte om och klev ut till två grader och duggregn. Dags för racerpremiär! Som tur var så slutade det regna efter bara någon minut. Men känslan av att vara fet, kass och ur form höll i sig hela vägen till jobbet!
Att tröstäta hjälper nog inte fetto-känslan, men det borde i alla fall ge mer pang i buggarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar