Det här är ingen matblogg

Vissa kanske inte ens tycker att det här är mat, men idag gjorde jag krabbelurer för första gången någonsin. Tidigare i år så åt vi det på jobbet och då åt jag det, mig veterligen, för första gången någonsin. Sjukt gott! Dessutom går det svinsnabbt att göra och är bra ladd-mat för cyklister. Det är liksom som en perfekt mix av pannkakor och munkar. Påminner lite om amerikanska pannkakor. Alla ni har säkert ätit detta i decennier, men då kan jag bara gratulera er.

Krabbelurer, kallas ibland också för pösplättar.

Jag körde efter detta recept:
1 1/2 dl strösocker
4 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
2 ägg
1 1/2 dl mjölk

Matfett till stekningen och jag hade också en tallrik med strösocker på så jag kunde vända krabbelurerna i socker direkt efter stekning, då blir det sött som på bilden ovan.

• Blanda strösocker, vetemjöl, bakpulver och vaniljsocker i en bunke. Allt det torra alltså.
• Tillsätt ägget och mjölken och rör till en slät smet.
• Stek krabbelurerna i stekpanna eller plättlagg. Ca: ½ dl smet per krabbelur, jag fick plats med 3 st samtidigt i stekpannan

Kan käkas med sylt.och grädde eller kanske glass till. Men sockrar man dom som jag gjort så kan man äta dom som dom är också. Kanongott! Det gick givetvis hem hos barnen här hemma också.


Innan jag slog till och gjorde krabbelurer så badade barnen. Det var ju soligt?! 16 jättevarma grader i vattnet och en svalkande vind. Perfekt badväder tydligen. Efter badet så spelade vi lite beachvolleyball.

Nu är det dags att lägga Frida. Trött stackare som inte vilat så mycket idag. Imorgon smiter jag hemifrån tidigt som bara den för en cykeltur. Vi hörs väl imorgon igen?

Testcyklat en smula

Dagens sämsta idé.

Jag borde ha vilat idag, stumsliten i benen och ingen power alls. Men när Ronya tog med sig Frida för att uträtta ett ärende så fick jag plösligt en chans att träna en kort stund. Så jag gjorde ett försök, men hade inte alls det som krävdes idag. Det blev ändå en halvtimme med diverse högintensiva övningar. Stum blev jag och ibland behövs inte så mycket mer.
Jag har ju känt ett tag att eftersom jag så sällan tränar med andra så får jag inte den där stressen i träningen som kan vara så nyttig. Så jag försöker stressa mig själv nu och kliva långt utanför komfortzonen. Förhoppningsvis så gör jag en bättre andrahalva av säsongen, är inte helt nöjd med första halvan nämligen.

Nu sitter jag och kollar på Touren, det händer en hel del idag känns det som och då har ändå inte stormen med åskvädret dragit in ännu. En stor grupp på 20 cyklister som delat upp sig några gånger har fått en lucka som kanske kan hålla till mål. Speciellt eftersom dom är så många. Men just att dom är så många gör ju att flera vill göra gruppen mindre för att få bättre samarbete i gruppen.
Idag är dessutom Fredrik Kessiakoff med Vacchi och Adamsson och snackar på Eurosport och jag tycker alltid att det är intressant att höra Fredrik. Han känns så ärlig, genuin och har alltid något intressant att säga.

En av höjdpunkterna i gårdagens sändning från touren tyckte jag att inslaget om Lucien var. Gubben fyller 90 år om en månad, gör sin 41:a tour och lever liksom för att vara med på touren och langa dricka till cyklisterna:

Träning x2

23:48 i natt så vevade jag igång Monarken och körde en tjuga på 320 Monark-watt. Hellre lite träning, än ingen träning.

11:16 i förmiddags så vevade jag igång min Bianchi Methanol 29.2 SL.

På väg hem med stumma ben.

Tog mig ut till Norlingberg för att få ett kvitto på formläget, är ju en torsk för bekräftelse så det är kul med lite kvitton då och då. Körde backen inför Mörksuggejakten också, på mitt väckningspass och kom då upp på 3:46, endast 6 sekunder från mitt personbästa. Ett riktigt skönt formbesked inför Suggan då.

Idag var det lite motvind och ändå lyckades jag sladda upp på 3:34! Hela tolv sekunder snabbare än dagen innan Mörksuggan alltså och då kände jag mig ändå på G. Därmed tog jag mig upp på en finfin andraplats på detta prestigefyllda STRAVAsegment. Endast slagen av Daniel Olssons "omöjliga" tid 3:23. Jens Westergrens 3:43 tog han dagen innan Cykelvasan 2013 då han blev femma. Emil Lindgrens 3:58 var ju efter att ha cyklat från Säter och kört på lite på Lugnet innan, så ni kan vara säkra på att det finns mer att hämta där.

Efter det pangpangandet så cyklade jag ner på baksidan av berget och vände uppåt igen och körde hårt även upp den vägen. Då var jag ju givetvis helstum från start efter den där Norlingbergsattacken, men tog mig upp med hedern i behåll ändå. När jag kommit ner för Norlingberg så körde jag en 20 minuter lång intervall på asfalt, grusvägar och skogsvägar. Lite Långloppskänsla sådär. Hade svårt att få upp intensiteten i början på svängiga grusvägar men det blev bättre ju längre in i intervallen jag kom.

Bra pass!

Blandblogg igen, lite allt möjligt alltså

Det är ju hög tid att anmäla sig till Engelbrektsturen idag och därför läste jag igenom deras inbjudan. Där hittade jag bland annat följande:

"NYTT I SCF´s TÄVLINGSREGLER 2015 

Vikt nummerlapp = ej start"

Eftersom jag försöker hålla mig uppdaterad kring våra regler och tycker att jag oftast gör det ganska bra också, så kunde jag inte minnas att denna regel skulle ha tillkommit. Så jag grottade ner mig lite i SCF's reglemente och hittade följande bestraffning för "förändrat" nummerlapp:

OBS att jag har klippt och klistrat i tabellen ovan för att göra just denna del lättöverskådlig för er läsare. Man får alltså max 150 kronor i böter och inget annat. Här kan ni läsa mer om Cykelförbundets Disciplinära Åtgärder

Jag kan erkänna att jag då och då viker ryggnummerlappen, men det beror oftast då på att storleken inte gör att den passar över ryggfickorna. Eftersom jag gillar att vi har cykeltävlingar och förstår att nummerlappen kan vara ett viktigt skyltfönster för arrangören så brukar jag mest vika bort den vita marginalen. Går inte det så tar jag bort det som är minst viktigt och aktuellt, enligt mig själv.
Eftersom arrangörer är så noga med att vi cyklister visar upp hela nummerlappen och följer reglerna så har jag följande information till er, också det från SCF's tävlingsreglemente:

Så. Ryggnummerlappen ska vara 18 cm hög och 15 eller 16 cm bred. För MTB så ska nummerlappen på cykeln vara 18x18 cm. Enkelt! Reglerna ska givetvis följas och gillar man inte reglerna så får man försöka få till en förändring av regelverket.

Här hittar ni Svenska Cykelförbundets regler

__________

Min Youtube-kanal har nu passerat 100 prenumeranter (du kan själv prenumerera genom att klicka här). Kul, tycker jag! Känner dock att det kommer vissa förväntningar med detta och att jag behöver börja leverera intressant innehåll också. Filmerna från tävlingarna verkar ju onekligen uppskattade av många, så det lär bli några fler sådana. Filmen från Lidingöloppet MTB har visats över 7000 gånger!!!
Men sen då, utöver tävlingsfilmer, vad vill ni att jag lägger ut för rörliga bilder? Tips och förslag mottages tacksamt!

__________

Kalmar GP kommer att sändas live på TV och på nätet. Det är TV4 som kommer sända tävlingen i TV4 Sport och TV4 Play. Starten går klockan 19 den 1:a augusti, så det får ni inte missa. Kul med svenska cykeltävlingar på TV!

__________

Imorgon börjar Mountainbike-SM. Arrangören är aktiv på sociala medier och lägger ut mycket information vilket givetvis är bra. Jag kommer själv inte att delta, men det ska bli spännande att följa tävlingarna på avstånd.

__________

Min MTB behöver kärlek och nya prylar. Bromsbeläggen är slut bak, däcken sjunger på sista versen och kedjan skulle behöva bytas. Ska bli kul att få stansa däck igen (not!). Det gick ju tack och lov väldigt smidigt med Notubes-fälgarna, så jag hoppas på samma goda resultat denna gång.
Gäller att ha cykeln i toppform nu när det både är King of the Hill Sälen och Engelbrektsturen nästa vecka. Två riktigt roliga tävlingar, fast på olika vis.

__________

11:00 idag börjar TV-sändningen inför Tour de France och 11:19 ska själv tävlingssändningen starta, enligt Eurosport. Det ska bli skitkul att se starten och jag hoppas att det blir fullt krig om att komma i utbrytningen.
Tyvärr så var Team SKY och framförallt Chris Froome lite för dominanta redan i den första bergsetappen i förrgår och slog liksom luften ur konkurrenterna och hela tävlingen. Moralen är inte på topp hos hans konkurrenter nu och jag hoppas att inte alla ska börja köra för etappsegrar, utan att det faktiskt finns några kvar som vill utmana om totalsegern.
Igår twittrade jag min egna lösning på hur vi ska få touren intressant igen (de har ju nämligen nästan alltid fel när de tippar):

Om den här touren ska bli riktigt spännande så behöver nog både @Vacchi och @Ontsnapping tippa på Froome. #tdfse

— Henrik Öijer (@henrikoijer) July 15, 2015

Genomkörning av Cykelvasan

Hej!

Jag fortsätter att ligga en dag efter i bloggandet. Igår kväll så skrev jag ju om min episka fjälltur (läs det inlägget!), som jag körde i förrgår. Idag skriver jag om att jag cyklade igenom Cykelvasans bana, igår.

Cykelvasan har jag ju kört några gånger nu. Alla utom en tror jag. Dessutom har jag kört banan utanför tävling ett par gånger. Men det är alltid bra att hålla sig uppdaterad och till i år så har man också ändrat bansträckningen något. Det man har gjort är att man inte längre kör stöket runt Oxbergssjön utan istället åker man under vägen och tar Lundbäcksbackarna till Oxberg. Det här kommer ge starka cyklister ytterligare möjligheter att decimera klungorna inför dom avslutande milen från Oxberg. Det blir lite mindre stök, men backen var rätt seg alltså. Kort efter backen så går man in i Oxbergsbacken, så det blir tufft om man är trött där. Vilket jag brukar vara...
Dessutom så har man lagt en del nytt grus, speciellt på den nya delen men även på andra ställen och nytt grus är alltid lite segt att cykla på. Det spelar liksom ingen roll att det är stenmjöl på sina ställen och tillplattat, för även om ytan är slät så guppar man liksom fram ändå.

Något som bidrog till att backarna var jobbiga och nya gruset tungtrampat igår var väl att jag gick in i väggen. Jag har ju legat på minus i energibalansen den senaste tiden för att bli av med lite bonusvikt som jag lagt på mig. Dessutom så körde jag en stentuff fjälltur kvällen innan. Frukosten var inte stor och jag hade bara vatten i flaskan...
Faktiskt så började jag känna mig rejält trött redan innan Evertsberg och då är man ju bara typ halvvägs. Eftersom familjen väntade nere i Mora så körde jag dock på så hårt jag orkade. Vilket inte var speciellt mycket på slutet.

Jag började turen från Experium i Lindvallen och där började det regna strax innan jag skulle iväg. Sedan så ösregnade det ett tag men strax innan Vasaloppsstarten så upphörde det och vägen blev torr. Sedan kom det bara några droppar på mig innan himlen öppnade sig igen någon gång efter Evertsberg. Det här hjälpte ju inte direkt min trötta kropp och det var rejält blött sista tredjedelen av banan. Blir det sådant här väder till Cykelvasan så är det mer än Lundbäcksbackarna som kommer göra det jobbigt.

Nåväl, förändringarna av banan var till det bättre. Min önskan är dock fortsatt att man ser över inledningen av loppet eftersom startbacken inte är tuff nog för att splittra fältet ordentligt. Det blir direkt farligt med 100-150 man ända bort till Mångsbodarna. Alla vill vara långt framme och vägarna är smala... Det jag önskar mig är antingen en tuffare start (riktiga Vasaloppsstarten...) eller att man direkt efter startbacken tar med nya moment som stör klungkörning. Korsningar, någon till backe, en smalare skogsväg etc. Som det är nu är det rakt fram hela vägen till Smågan så även om tätklungan kanske är nere på 30 man när backen slutar så kan resten jaga ifatt ganska enkelt.

Det ska bli riktigt intressant att köra loppet i år igen. Årets höjdpunkt för många och den MTB-tävling med det tuffaste motståndet. Att banan är snabbåkt ger ju också en annan dimension på tävlandet och klungor kan köra ifatt om någon annan klunga inte går för fullt.
I fjol hängde jag med tätgruppen till Oxberg (där en jättestor andraklunga samtidigt kom ifatt...). Det vore ju riktigt gött om jag kunde vara med i täten även efter Oxbergsbacken någon gång. I fjol var jag närmare än någonsin tidigare och i år är jag lite starkare.

Cykelvasastarten, de har redan börjat bygga startfållan.

Sjö innan Evertsberg.

Bergspriset i Evertsberg. Tyvärr är serveringen stängd tills vidare...

Blött på slutet. Många ställen var det liksom en ren parodi att cykla och det var vatten överallt. Där det fanns hjulspår så var det bäckar i hjulspåren så jag cyklade i den knöligare delen mellan spåren.

Episk tur i Sälenfjällen

Hej vänner!

Nu är jag hemma igen. Tänkte bara skriva lite om gårdagens episka fjälltur innan jag stupar i sängen. Innan jag begav mig ut så hade jag hört mig för om var jag skulle cykla och de flesta tipsade om Rörbäcksnäs. Jag var dock lite mer sugen på äventyrscykling och att se sånt som inte alla andra ser när de cyklar där uppe i fjällvärlden. 

Så jag började kika på Strava och i Garmin Connect för att se var andra hade cyklat. Hittade dock inget riktigt klockrent så jag började kika på kartor istället för att hitta på något eget. Fick dock ett problem i att jag inte visste hur jag skulle få min tänkta rutt till min Garmin. Garmin Connet visar ju bara vägar och även om det går att frihandsrita så skulle det bli alldeles för svårt och fel. Så jag frågade på sociala medier och Hasses tips var det jag använde mig av. I plotaroute så fanns en hel del stigar med även om inte allt fanns, så tack vare den och lite frihandsritande så fick jag ner rundan jag ville köra. Det gick dessutom att överföra filen direkt från hemsidan till min Garmin Edge 810.

Sedan var det bara att bege sig av. Började med att stjäla ett KOM uppför grusvägen i Gustavsbacken. Alltid skönt att börja en långrunda i fjällen med 10 minuter backe i full fart. Sedan började äventyret och ganska snart upphörde den grusade stigen och det blev sten. Kände ganska omgående att grövre däck skulle vara att föredra för ofta var det bara sten som man cyklade på och det var inga rundade stenar utan det var riktigt vassa rackare. Första checkpointen var Hemfjällsstugan och dit gick det ju bra, sedan uppför Mellanfjället. Sten som bara den och två kortare partier fick jag hoppa av cykeln och springa några meter. Körde försiktigt utför för att inte punktera men lyckades ändå. Stannade och tänkte först att det var skönt att det inte var så mycket mygg, sedan fick dom korn på mig så jag fick laga punktering samtidigt som jag tog en powerwalk. Efter Mellanfjället (910 möh) så gick jag direkt in i backen upp till Storfjället (924 möh). Från Storfjället så var planen att ta mig upp på Östra Kalven, men jag missade den tänkta stigen upp (eller så fanns den inte för jag såg inte heller stigen som jag skulle ha kommit ner på lite senare. Istället blev det raka vägen till Kvillkojan. 

Den utförslöpan när den gick utför i skogen på stenar var rätt jobbig för både armar och ben, trots att jag inte tog i. Men lång tid i stående ställning med svängande, bromsande och parerande blev drygt.

Från Kvillkojan så tog jag mig upp till Hundfjället, dagens högsta och sista punkt (925 möh). Innan sista backen började så lyckades jag punktera för andra gången...

Planen från början var egentligen att cykla upp på fler fjäll men eftersom det gick så sakta på stenar, i lera och på ännu mer stenar så blev det asfaltsvägen hem efter Hundfjället. Hade en snitthastighet på ca: 10 km/h när jag nådde sista toppen! 

Rundan är väl inget för nybörjare direkt utan det krävdes en hel del styrka och teknik för att överhuvudtaget ta mig fram långa stunder. Härligt dock med långa klättringar där det inte bara var att sitta och trampa utan jag var tvungen att vara aktiv med hela kroppen och stå upp för att besegra alla stenar som jag cyklade fram på.

Fantastiska vyer, härlig miljö och det här med berg kan jag inte få för mycket av. Jag borde bo närmre berg.

Några bilder:

Det började lätt och fint.

På väg till Hemfjällskojan så blev det snabbt värre. Fortfarande fint dock!

På väg uppför Mellanfjället så blev det ett stopp för en regnbågsselfie! Jag försökte att inte se ansträngd ut, det gick väl sådär.

Utför nyss nämna fjäll så kom turens första punktering och i däcket låg en korall som bevis på en tidigare punktering som tätats av tätningsvätskan.

Utför Storfjället.

Ett tips som inte alla känner till men som är bra för att rädda många telefonsamtal hem för hämtning med bil. När man får fler punkteringar än man har reservslangar med sig på turen så hittar man hålet, biter/sliter/skär av slangen där hålet är och så knyter man ihop slangen igen. Jättehårt. Man kan också ha lite sportdryck, kåda eller annat kladdigt i öppningarna för att det ska täta lite extra. 

Den här lagningen tog mig dock hem och jag cyklade faktiskt 4 timmar på det idag också.

Skogen glesar ur på väg uppför Hundfjället.

'

Här kände jag mig toppen! 

Sista utsikten på detta pass.

Egentligen så borde man bo någon vecka där och cykla mer, längre och högre. Utforska så mycket som möjligt, bli myggbiten och punktera tusen gånger. Skitkul och svinvackert, det där var riktig MTB det!

Plötsligt i Lindvallen

Hej vänner!

Ronya frågade häromdagen ifall vi skulle åka någonstans och sova över där. Det skulle finnas fina ställen att cykla på sa hon, så jag sa "kör!". Igår packade vi in hela familjen, en massa packning, min cykel och så drog vi till fjälls. 

Så nu är vi här. Vi tog ingen barnsäng åt Frida utan tänkte att hon kunde sova mellan oss. Det ångrar jag nu. Hon vaknade typ halv sex i morse. Efter ett tags kämpande gav jag upp och tog henne på promenad i vagnen. Hon somnade, jag gick hem, la mig och så vaknade hon igen. Så jag klädde på mig igen och tog en längre promenad. När jag kom tillbaka till lägenheten vid klockan nio så hade jag fått ihop nästan 9000 steg denna morgon. Före frukost. Bra start på dagen!

Frukostbuffén satt fint kan jag lova! 

Nu ska vi snart bada äventyrsbad på Experium.

In i dimman!

Utsikt från rummet.

Har hittat en del stigar upp på en del fjäll via http://kso2.lantmateriet.se/ men vet inte skicket på dom. Det kan ju vara sten eller myrmark och då går det långsamt... Skulle vilja lägga in rundan i min cykeldator men Garmin Connect har ju bara vägar och inga stigar, så det går inte via Connect. Har därför frågat om sidor där man kan rita stig-rutter via mina sociala kanaler och fått en del tips som jag ska kolla på senare. Vet dock inte om/vad jag hinner med någon äventyrsrunda. Vi får väl se helt enkelt.

Snygga bilder från Giro Rosa

God morgon!

Det är ju inte bara herrarnas Le Tour de France som pågår just nu. Damernas Giro Rosa kör sin sista dag idag och jag har haft Balint Hamvas bilder i mitt flöde hela veckan lång nu. Det är inga dåliga bilder heller och anledningen till att jag följer honom är för att han är med på CX-cirkusen och fotar hela vintrarna. Väl värd att följa på tex Twitter eller Instagram.
Svenska Emilia Fahlin är där och tävlar. Blev 69:a på tempot idag och ligger 81:a totalt.

Se bilderna etapp för etapp här:
Giro Rosa prologen
Giro Rosa etapp 1
Giro Rosa etapp 2
Giro Rosa etapp 3
Giro Rosa etapp 4
Giro Rosa etapp 5
Giro Rosa etapp 6
Giro Rosa etapp 7
Giro Rosa etapp 8

Morsning korsning!

Nu är det kväll, strax dags att lägga Frida för natten och sedan stupar väl ungarna en efter en. Det är ju fyra "små" här i hushållet. Ronya jobbar halvnatt så jag fixar väl biffen på egen hand.

Förmiddagen spenderades med att fixa med nya kylen, så den är nu välfylld och står på rätt plats. Jag frostade också av den gamla frysen och det har ju varit istid därinne så det var verkligen på tiden. Sedan var det matlagning, ätande och tour-tittande. Plötsligt var det nästan kväll?!

Paolini förresten, vilket pucko. Nu har jag väl förstått att han är en partyprisse, men oavsett hur han fått i sig kokainet så tror jag inte det beror på att han skött sig exemplariskt. Vad tror ni?
Vuillermoz seger var snygg idag. Älskar sådana där avslutningar när man riktigt känner hur mjölksyran sprutar. Kul också att en kille som köpt sig in i laget nu vann en etapp på touren. Gissar att han inte behöver köpa sig in i något lag till nästa säsong...
Lagtempo imorgon förresten, inte min kopp med thé. Tycker så synd om de som har ambitioner i totalen men tävlar för "fel" lag.

Tvingades idag avbryta TV-tittandet med knappa 9 kilometer kvar för att springa ut i skogen och rädda Ebbah, som hade klättrat upp för en stor sten men inte vågade ta sig ner på egen hand. Hann dock tillbaka för att se sista 3-4 kilometerna (varför tryckte jag inte bara på pause?!).

Har faktiskt gjort en sådan där "borde" sak idag också. Inkorgen är nu rensad! Kul med så många mejl med frågor från er som läser här, hoppas ni inte blir allt för ledsna över att jag inte svarar direkt. Ambitionen finns där, någonstans. Måste nog schemalägga e-postandet i min kalender. Typ.

Det här med mina gamla cykelkläder förresten. Min ambition är ju att i ett första steg SKÄNKA bort kläderna till cyklister som kanske behöver cykelkläder. Till alla som vill KÖPA kläder så kan jag väl ha någon form av loppis senare där jag säljer resten av plaggen billigt.
Det är ett tiotal som har hört av sig med önskemål om cykelkläder, känns riktigt kul att dom nu kommer till användning hos folk som kommer att använda dom!

Rekord!

Hej!

Det var längesedan jag fick använda mig av rekord i rubriken nu känner jag. Men idag är det alltså dags igen och när jag bloggar om rekord så handlar det oftast om testcykel. Så också denna gång. Stort tack till mig själv för att jag gjorde i ordning testcykelhörnan här om dagen, för annars hade det inte blivit någon träning igår. Nu fick jag istället ett kvalitetspass med tio stycken enminutsintervaller med en minut vila mellan varje intervall.

Jag började med ett Åstrand-cykeltest som uppvärmning. Jag kör en variant där jag alltid kör fem minuter och tar varvtider varje minut. På så vis så får jag en snittpuls för varje minut och sedan så tar jag snittpulsen från dom fyra sista minuterna för att räkna fram någonting, om jag nu väljer att lägga någon värdering i siffrorna jag får. Detta gör jag eftersom när jag hade kört detta test ett antal gånger så såg jag att min puls normalt stabiliserade sig efter 40-50 sekunder. Sedan en tid tillbaka så kör jag mina Åstrandtest med fem kilos motstånd och 50 i kadens, alltså 250 watt.
Förra gången jag tog rekord på Åstrand så hade jag 132, 132, 132 och 133 i snittpuls. Då var det ett helt sjukt rekord eftersom den tidigare noteringen var på 138 i snitt. I natt blev det 130, 129, 128, 132. 
Jag brukar mest använda mig av Åstrand som en liten uppvärmning och det ger dessutom en fingervisning om hur jag ligger till. Jag kollar sällan tabellerna efteråt för att få fram något testvärde. Nu för tiden så finns ju inte ens mina siffor med i tabellerna som jag länkar till ovan.

Nåväl. 130 i snittpuls på 250 watt Åstrand var ju inte direkt kattskit, utan en bra putsning på ett tidigare bra rekord. Så grundstyrkan är det då inget fel på.

Då var det dags för ettorna då. Jag kikade tillbaka i bloggen för att se lite tidigare pass med ettor (himla smidigt det här med att spara sin träning digitalt!) och kom fram till att jag brukar köra med fem kilos motstånd även här. Det är bara kadensen som är betydligt högre.
Jag gick ut ganska så hårt för att veta vilken nivå jag bör köra resten på och sedan var det bara att rulla vidare. Det blev ganska jobbigt där lite drygt halvvägs genom passet, men då vet jag ju att det snart är slut så det går alltid att motivera sig för dom sista intervallerna ändå.
Siffrorna blev följande
Snittkadens: 95, 95, 95, 95, 93, 95, 94, 96, 94 och 95. Vilket ger ett snitt på 94,7 rpm.
Monarkwatt: 475, 475, 475, 475, 465, 475, 470, 480, 470 och 475. Vilket ger ett snitt på 473.5 watt.
Förra gången jag tog rekord på ettor så hade jag 92,9 i snittkadens på tio stycken, vilket ger 464,5 snittwatt. Så även det här blev ju ett saftigt rekord.

Lite överraskande bra siffror faktiskt. Jag trodde att jag inte skulle fixa några rekord eftersom jag inte kört testcykel på så länge. Kör man mycket testcykel så blir man ju bra på att köra just testcykel. Men det här visar väl att jag fortsatt att utvecklas under säsongen vilket känns riktigt bra. Man vill ju inte vara en sådan där cyklist som är världsmästare på vintrarna...

Ungefär så här såg det ut i natt, även om just denna bild är en arkivbild.

Länk till passet: https://connect.garmin.com/modern/activity/829552202

Inte många knop

Hej vänner!

Jag skulle ju fixa med mejl och datorns skrivbord idag. Inte gjort. Istället så har jag röjt en hel del i cykelrummet. Måste ju få det där bra någon gång. Har ni förresten bra tips på klädhängare för cykelkläder? Jag vill alltså inte ha cykelbyxorna och tröjorna i någon låda, utan det ska vara mer lättöverskådligt. Typ någon form av ställning att ha framme kanske? Eller gärna på väggen.

Skulle egentligen behöva en walk in closet...

Apropå kläder... Är det någon som behöver cykelkläder? Jag minns när jag var ny i cykelsporten. Det är ju inte direkt gratis med cykelkläder och som ung så är man kanske inte så sponsrad ( i alla fall om man är talanglös som jag var ) eller rik så att man köpa allt man behövde.

Jag har nämligen lite jättemycket för mycket cykelkläder. Bra skick, men liksom fel sponsortryck på osv. Så därför ligger dom i någon säck och skäms. Om någon vet någon som behöver cykelkläder så kan ni väl höra av er. Jag har lite allt möjligt och det mesta är väl troligtvis i storlek small. Handskar strl. 10.

Nåväl, eftersom jag fixat en hel del i cykelrummet så har jag inte dåligt samvete för att jag inte rört mejlen och skrivbordet på datorn. Men dagen är ju inte över än! 

Helgen som var så bestämde sig vår sprängfyllda kyl (vi hade gäster på helgbesök...) sig för att dö. När det var varmt. Så när jag kom ner på förmiddagen och öppnade kylskåpsdörren så var det 23 grader varmt därinne. Idag kom vår nya kyl/frys. Det på bilden ovan väger 131.8 kilo, så jag skickade ut några rop på hjälp.

Starkingen Jimmy Bodin och Lasse-farfar kom förbi och med alla våra krafter så lyckades vi få in den i köket. Där står den nu och håller på att bli kall. Eftersom det här åbäket innehåller både kyl och frys så kommer vår nuvarande frys att flytta ner till mig nere i källaren. Det blir alltså en vörtbröd-frys!

Vi har också spenderat drygt tre timmar av dagen på Sporty's Lekland. Filip lackade dock ur och bjöd på pisshumör. Kul kille!

Aja, ni förstår. Dagen har rullat på och jag har inte tränat. Än. Känner ni någon som behöver cykelkläder..?

Blandblogg

God morgon!

Ja, Frida brukar nämligen sova till nio på morgonen efter en tankning välling vid 5-6 på morgonen. Rätt bekväm bebis alltså. Det här gör ju att det blir rätt sena morgnar i det Öijerska residenset.

Igår så vurpade ju totalledande Tony Martin i slutet av etappen och bröt då nyckelbenet. Det här innebär att han inte kommer till start idag och ny totalledare blir då Chris Froome. Chris har dock twittrat nu på morgonen att han inte kommer att bära den gula ledartröjan:

For those asking, I won’t be wearing yellow today! All the best to @tonymartin85 with his op & recovery #MaillotJaune #TDF2015

— Chris Froome (@chrisfroome) July 10, 2015

Nu vet inte jag vad det innebär i böter/bestraffning. Eller om han rent tekniskt ens har den gula tröjan?! Men en cyklist som får gula tröjan i touren på grund av en konkurrents olycka brukar inte bära tröjan första dagen efteråt.
Crosscyklisten Stybar tog en imponerande seger igår och Peter Sagan blev tvåa. Det var Peter Sagans 14:e andraplats i touren!

En annan tour-grej... Jag hoppas att det här med att 5-6 lag samtidigt ska stå för farthållningen upphör. Inte så kul att se på faktiskt och det skapar ju mer oreda för kaptenerna än skydd. Förhoppningsvis så kan något lag som inte sitter i spets vila upp sig mer och sedan överraska längre fram i etapploppet med piggare ben.

Har ni sett att cyklisten Jesper "Jeppman" Andersson har tagit fram ett SM-kaffe till MTB-SM? En driftig kille den där Jeppman som precis startat sitt Kaffeverkstan.

Två bonusbilder från igår.

Det här med steg som jag skrev om igår. Jag måste inte ta 8000 äkta steg utan man kan mer se det som ett mått på aktivitet. Sätter jag klockan på testcykeln och kör ett pass så räknar den steg då också. Eftersom jag är aktiv. Igår fick jag ihop 10764 "steg", mest tack vare träningen givetvis.
Jag åt dock efter klockan 19 igår. Dels blev middagen lite sen, men sen blev det fruktsallad på kvällen med barnen. Men fruktsallad är ju i princip vatten och vitaminer, så det var ju ingen gräddtårta i alla fall.
 Tog tag i två saker som jag borde ha gjort också. Beställning hos Powerbar och GripGrab. Så nu är det bara att vänta på att prylarna kommer, istället för att vänta på att jag ska få tummen ur och beställa.
Fick erbjudande om att hänga med på visning av Engelbrektsturen också. Redan imorgon! Tyvärr så kan jag inte pga min frus arbete, men ändå kul. Ett par har hört av sig om träningssällskap också. Precis vad jag behöver.
Idag ska jag ta tag i min inkorg på mejlen och rensa skrivbordet på datorn också. Saker som stör mig...

Idag ska vi få hem 130 kilo kylskåp (med fryslådor). Vår kyl gick nämligen sönder förra helgen så vi beställde nytt.

Nu är det dags för mig att äta frukost. Havregrynsgröt med mjölk och lingonsylt och en Fröig-macka.

Rog-rundan

Bilderna tog jag med min Garmin VIRB Elite. Smidig att ha med sig, speciellt när det regnar och jag inte vill använda min vanliga kamera.

Hej tomtar!

Idag började jag med bilderna, så ni som bara vill kolla på bilderna kan byta blogg nu. Till er övriga så kan jag meddela att jag har cyklat Rog-rundan idag. Rog är en sjö norr om Falun, öster om Bjursås och det var länge därifrån Falun fick sitt drickvatten. Vi körde en variant där vi körde en del på banan från Långlopps-SM 2009 också (sista 4 bilderna). Beställningen var snabbdistans och jag kunde sitta och köra hela passet, fortsatt bra tryck i benen alltså. 

Ett tag så trissade Jimmy jättemycket, så då tröttnade jag och trissade ännu mer. Efter det så gick det lite lugnare igen... Kul det här med att pressa på lite och hetsa, precis vad jag behöver. Sällskapet idag bestod av Hanna Bergman, Emil Lindgren, Jimmy Bodin och Jens Westergren. Emil är alltså inte MTB-proffset från Säter, utan en lokal talang.

Eftersom jag hade min action-kamera med mig så passade jag på att filma lite action också. Filmen hamnade sedan på min Facebook-sida:

Blött är sött.Så nära, med lite mer fart så...
Posted by Henrik Öijer on den 9 juli 2015

Garmin-data

Åtgärder

Hej människor!

Igår var jag ju lite deppig. Eller ja, blogginlägget var ju inte direkt trumpeter och tårta, om vi säger så. Nu har jag kommit på en rad åtgärder som ska få mig på banan igen. Ibland behöver man ju stanna upp och ge sig själv en örfil för att fatta vad som egentligen gäller. Vakna upp, liksom.

Nåväl. jag tar inte allt här, men några grejer kan jag ta.

- Måste bli mer aktiv i vardagen. Tar sikte på 8000 steg om dagen till att börja med även om 10.000 känns bättre. Men det blir nästa mål. Som föräldraledig är det lätt att man ( jag i alla fall...) blir en segpropp som inte gör annat än att gulla med bebis hela dagarna. Inget fel i att ta hand om sina barn givetvis, men man (jag!) behöver inte vara slö för det. Jag är nog den lataste människan jag känner dessutom, vilket inte hjälper mig här. När man (jag!) är föräldraledig så producerar man (jag!) inte lika mycket heller. På jobbet gör man (jag!) ju vettiga saker varje dag, får någonting gjort liksom. Det är bra för mitt självförtroende att vara aktiv och göra saker.

- Inte äta efter klockan 19 om jag inte har tränat sent eller laddar upp inför tävling. Jag är bäst på att äta. Inte bara stora portioner, utan att småäta och äta onyttigt. Hela tiden. Jag äter för att fira, jag äter om jag är deppig, jag äter om jag har tråkigt och jag äter om det finns något gott att äta. Man måste ju äta, så är det. Men det kan ju finnas någon slags rimlighet i det hela också. Jag är lite som Jan Ullrich var i december, fast dygnet runt och året runt.

- Jag "ska" göra sakerna som jag "borde" göra när det kommer till min cykling. Här gäller det mest material och saker kring min cykling som jag vill ska fungera bättre. Som att jag borde cykla Engelbrektsturens bana innan tävlingen blir nu att jag ska cykla Engelbrektsturens bana innan tävlingen. Jag borde köpa ny kedja till min MTB innan den blir sliten blir nu jag ska köpa ny kedja till min MTB. Ni fattar?

- Bästa punkten av alla. Träningen. Igår gjorde jag i ordning min testcykel-hörna igen. I vintras så körde jag kvalitetsträning. Fick kvitton på att jag tränade bra, det kändes bra efter träningarna som jag genomförde och så vidare. Sedan jag slutade med testcykel så har det inte blivit många bra kvalitetspass. Mina bra träningar är tävlingarna. Utöver det så har jag väl kört en träningstävling MTB och en Dalacup i landsväg. Resten då? Ja, det blir mest vila några dagar efter en tävling och sedan blir det något pass följt av vila, väckning och tävling igen. Mest blaha. Under säsong så kan man inte träna på samma sätt som på vintern, men jag tävlar inte skitmycket och så svårt ska det inte behöva vara att få köra lite kvalitet.
Dessutom så tycktes jag tro att jag skulle få mycket mer tid att träna utomhus nu under sommaren och det kanske jag har också. Men många gånger så skulle jag behöva smyga ner i källaren när jag är hemma med fyra barn, det regnar ute, frun jobbar osv. Om jag inte kan köra kvalitet med andra så får jag väl göra det själv då.
Dessutom behöver jag träna mer med andra. Så det ska jag få till. Kommer väl kanske tjata lite på folk nu och bli efterhängsen och ett plåster. Men vafan, jag behöver det. Ska ut nu med några andra för lite snabbdistans. Men jag behöver köra lagtempo, backintervaller, hetscykla stigar och träningstävla också. Pangpang-träning i sällskap, helt enkelt.

Vi börjar så här. Välkommen till mitt förbättrade liv!

När man är så här ->||<- nära att ge upp

På dagens pass stannade jag och satte mig på cykeln. Det var inte för att jag var trött eller sliten utan det var för att jag var less. Hade jag trampat några meter till så hade jag kastat cykeln i skogen i ren frustration. Huvudet vill liksom bara inte. Dagens pass blev 40 minuter frustration med 113 i snittpuls.

Självförtroendet är lågt och motivationen blir ju därför också drabbad.

Formen är det ju bevisligen inte något fel på, men en del stolpe ut i inledningen av säsongen har ju varit drygt och så förkylningen inför Vättern drog ju ner mig rejält både fysiskt och psykiskt. Nu är benen tillbaka, så nu saknas ju bara att jag återställer resten också.

Ska jag lyckas få några hyfsade resultat så måste ju också huvudet vara med. Det är så mycket som hänger på skallen och hur man tänker för att det ska gå bra i så här tuffa sporter som cykel.

Utöver att jag har tappat skallen så har jag också tappat formen på så vis att jag blivit tyngre. Nu väger jag ungefär lika mycket som jag gjorde i december och början av januari, allt annat än optimalt. Hade jag kunnat hålla vikten som jag hade i våras så hade jag varit ungefär fyra kilo lättare nu och då hade den där startbacken på Mörksuggejakten kanske gått lite lättare och då kanske jag hade kunnat gå med täten direkt osv.

Så för att vara en tjock cyklist utan självförtroende så är väl en 16:e plats okej. Men det här gör mig ju bara extra less. Att jag liksom inte ger mig själv dom förutsättningarna som jag önskar när jag ska tävla. Så jävla meningslöst att lägga ner flera hundra timmar träning för att prestera och sedan åka runt på tävlingar och tänka negativt.

Dom senaste dagarna har jag vacklat mellan att lägga av nu på en gång med tävlingsambitioner till att "nästa år, då jävlar". Men, det är ju här och nu jag behöver vända det här. Nästa säsong får jag fundera på efter denna säsong och att lägga av blir ju svårt för någon som jag även om det varit en lång och tung period nu. Halva säsongen återstår och en mängd stora tävlingar finns framför mig där jag kan ha stolpe in och göra något bra.

Så, jag bestämde mig. Det är okej att ha en svacka efter sjukdom och formtapp. Det är också okej att grubbla en stund efter en tävling som inte går som man vill. Men någonstans måste man stanna upp och lyfta blicken igen. Så jag ska nu dra ett streck och sedan vända på det här.
_____________________________________________________________________________________

Så. Där var strecket. Nu ska jag bygga upp självförtroendet igen, ta fram några motiverande målsättningar att nå både på kort och lite längre sikt (denna säsong) och så ska jag se till att ge mig bättre förutsättningar för att prestera på dom tävlingarna jag ställer upp i.

Ett av säsongens mål var ju att etablera mig topp-20 på deltävlingarna i Långloppscupen och det har jag lyckats med. Saknar en äkta topp-10 på någon deltävling och även att hamna topp 10 totalt. Just nu ligger jag 12:a i cupen. Det där är ändå inte långt borta, så med lite skjuts i benen så går det vägen.