Bild från Kupolen idag.
Hej vänner!
Nu är jag ledig. Julledig. Jullov. Ledig från och med i eftermiddags till och med söndagen den 8:e januari. Så himla skönt ska ni veta. Det här har varit efterlängtat och jag har väl egentligen behövt långledigt ganska så länge. Jag har väl egentligen behövt ta ut långledigt tidigare också, men har böjt ner huvudet och kört på.
Saker som kan vara stressorer i folks liv är ju till exempel om träningen går dåligt, familjelivet, ekonomin eller jobbet krånglar. Alla dessa faktorer har ju varit ur balans för mig denna höst. Separation med klart försämrad ekonomi som följd, ingen kontinuitet på träningen pga sjukdomar och på jobbet står vi inför en stor omorganisation där jag inte vet vad jag kommer jobba med under 2017. Jag är inte orolig för att bli arbetslös, men att min sysselsättning hänger lite i luften ger ju inte direkt en känsla av trygghet.
Mitt upp i alltihopa så har jag startat en egen firma och det kan jag väl med facit i hand säga att det inte var ett speciellt klokt beslut. Jag ligger efter med uppdragen, har tvingats prioritera en hel del och det har varit ännu en stressfaktor i en period av livet då jag behöver mindre stress. Detta räknar jag dock med att komma ikapp med nu under julledigheten.
Men jag tycker att jag har klarat allt detta på ett bra vis. Jag har alltid känt att jag hanterar stress bra och är trygg i mig själv. Kommer givetvis komma starkare ur detta även om det har varit, och är, tufft nu.
Livssituationen kommer ändå att bli bättre med tiden. Träningen har börjat rulla på igen, privatlivet blir stabilare, ekonomin har jag koll på och i yrkeslivet tar jag nu chansen att utvecklas och kanske få göra något nytt. Jag gillar ju att hålla mig hyfsat organiserad och tycker att jag också gör ett hyfsat jobb med det. Skapade tidigare i höstas ett kalkylblad (Googles variant av excel) över min ekonomi och tycker faktiskt det är kul att få räkningar nu. Det är givetvis inte kul att lägga ut en massa pengar, men kul att ha koll och känna att jag klarar det även på egen hand. Familjepusslet med alla barns aktiviteter varje vecka funkar också bra. Något jag har att styra upp mer är träningen och det ska jag göra till januari. Än så länge har jag bara varit glad över att ha motivation och tid till att träna men snart kör jag Rapha 500 och sedan är det dags att börja vässa vapen till säsongen.
På jobbet så avslutade jag arbetsdagen med en tom inkorg. Sånt minskar också den upplevda stressen.
Efter jobbet så åkte jag till Kupolen för att handla lite inför jul. Det var några julklappar till barnen och lite annat som hör julen till. Tyckte att handlandet gick snabbt och effektivt till, det gäller ju bara att man har en hyfsad plan för vad man vill. Ska man irra runt och komma på vad som ska köpas när man är på länets största handelsplats med alla andra som också är ute och julhandlar så kan det lätt bli stressigt. Hur mycket som än är kaos så förtjänar barnen en så stabil och god jul som möjligt, så det ska jag försöka säkerställa.
Det kanske låter som om det är en massa elände men det är det väl egentligen inte. Det är väl bara mycket nytt på en gång och sånt tar ju både tid och energi. Men nu har jag 18 dagar på mig att umgås med barnen, styra upp saker och ting i mitt liv samt träna.
Det ska bli ett riktigt bra jullov!
Visar inlägg med etikett Familjen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Familjen. Visa alla inlägg
2016-12-21
2016-08-17
Vi ska separera...
Det är tyvärr inget dåligt skämt heller. Efter 12½ år tillsammans och nästan 10 år som gifta så ska vi nu gå skilda vägar. Separeras. Skilja oss. Alla fina stunder vi haft finns ju för alltid kvar, men framtiden får vi skapa var för sig.
Eftersom vi nu berättat för alla barn samt några i vår närhet så kommer detta nu givetvis att sprida sig och jag vill därför också skriva det här. Så ni alla vet vad som händer.
En ocean av praktiska saker att lösa kommer givetvis upp i samband med detta. Bland annat så ska Ronya försöka hitta en lägenhet i stan och jag ska försöka öka min årsinkomst i ett försök att behålla huset. Har ni tips på större lägenheter i Falun så får ni gärna höra av er.
Eftersom barnen kanske läser här eller kan läsa här i framtiden så kommer jag inte gå in så mycket på djupet kring detta. Konstaterar bara att vi ska skilja oss som vänner och att jag mår jättedåligt över hela situationen.
2016-07-16
Silvbergs gruva
Hej cykelvänner!
Inget blogginlägg igår, men istället blir det nog två idag. Ska nämligen ut och cykla nu och det brukar ju alltid vara kul att skriva om, så det blir väl ett inlägg i eftermiddag/kväll om jag känner mig själv rätt.
Har skissat på en långrunda i Garmin Connect där jag ska passera både Korså Bruk, Ågs bruk och sedan ta mig hem via Bjursås. Det kommer bli mestadels grusväg även om kortare bitar med stig och asfalt också kommer att förekomma. Rundan jag skissat in blir 145 kilometer, men då har jag en skarv uppför ett berg och tillbaka samma väg med i planeringen också. Får se om jag hinner det eller om jag skippar det.
14.4 grader varmt och dimma just nu i Falun.
Igår var vi i familjen Öijer till Silvbergs gruva med sitt blåa vatten. Silvbergs gruva ligger i Säters kommun och om du vill hitta till Silvbergs gruva kan du klicka här. Vackert område! Jag tog givetvis några bilder också, här kommer ett gäng:
Barnen badade en snabbis, men även dom tyckte att det gruvliga vattnet var kallt. Själva botten på gruvan är 220 meter under ytan... Östra Silvbergs gruva består egentligen av flera gruvhål, men vi höll oss till det största. Man har hittat totalt 16 bilar +ANNAT dumpade i dom olika gruvhålen. Människor...
Inget blogginlägg igår, men istället blir det nog två idag. Ska nämligen ut och cykla nu och det brukar ju alltid vara kul att skriva om, så det blir väl ett inlägg i eftermiddag/kväll om jag känner mig själv rätt.
Har skissat på en långrunda i Garmin Connect där jag ska passera både Korså Bruk, Ågs bruk och sedan ta mig hem via Bjursås. Det kommer bli mestadels grusväg även om kortare bitar med stig och asfalt också kommer att förekomma. Rundan jag skissat in blir 145 kilometer, men då har jag en skarv uppför ett berg och tillbaka samma väg med i planeringen också. Får se om jag hinner det eller om jag skippar det.
14.4 grader varmt och dimma just nu i Falun.
Igår var vi i familjen Öijer till Silvbergs gruva med sitt blåa vatten. Silvbergs gruva ligger i Säters kommun och om du vill hitta till Silvbergs gruva kan du klicka här. Vackert område! Jag tog givetvis några bilder också, här kommer ett gäng:
Barnen badade en snabbis, men även dom tyckte att det gruvliga vattnet var kallt. Själva botten på gruvan är 220 meter under ytan... Östra Silvbergs gruva består egentligen av flera gruvhål, men vi höll oss till det största. Man har hittat totalt 16 bilar +ANNAT dumpade i dom olika gruvhålen. Människor...
Information om Silvbergs gruva och St Nicolais kapell som ligger precis bredvid och som vi också besökte:
2016-06-26
Rättvik igår och Rättvik idag?
Hej och godmorgon cykelvänner!
Sitter här och äter frukost vid datorn. Är ensam om att vara vaken här hemma just nu. Frida vaknade strax efter sju, jag gav henne välling och hon somnade om. Gött så. Hon var trött igår kväll flickstackarn.
En av anledningarna till att hon var trött var för att vi åkte till Rättvik för lite bad vid långbryggan igår kväll. Vi hade det väldigt trevligt och kom därför hem sent. Här är några bilder, kul med vattentät mobiltelefon:
Idag ska jag ut på ett monsterpass med Lars Bleckur. Vi ska cykla till Rättvik, köra stora delar av Mörksuggejaktens bana med några andra och sedan cykla hem igen. Hå-hå, vi får se om jag kommer hem levande.
Ska bli spännande att läsa om hur det går i landsvägs-SM i Västerås också. Igår kunde jag hänga med på Twitter när Emma Johansson drog ifrån allt och alla på slutet och vann i överlägsen stil.
Nä, nu lär jag göra mig i ordning, hörs!
Sitter här och äter frukost vid datorn. Är ensam om att vara vaken här hemma just nu. Frida vaknade strax efter sju, jag gav henne välling och hon somnade om. Gött så. Hon var trött igår kväll flickstackarn.
En av anledningarna till att hon var trött var för att vi åkte till Rättvik för lite bad vid långbryggan igår kväll. Vi hade det väldigt trevligt och kom därför hem sent. Här är några bilder, kul med vattentät mobiltelefon:
Idag ska jag ut på ett monsterpass med Lars Bleckur. Vi ska cykla till Rättvik, köra stora delar av Mörksuggejaktens bana med några andra och sedan cykla hem igen. Hå-hå, vi får se om jag kommer hem levande.
Ska bli spännande att läsa om hur det går i landsvägs-SM i Västerås också. Igår kunde jag hänga med på Twitter när Emma Johansson drog ifrån allt och alla på slutet och vann i överlägsen stil.
Nä, nu lär jag göra mig i ordning, hörs!
2016-06-06
Summerdayz och begagnatfynd!
Hej kära bloggläsare!
Alltså det här med långhelg var verkligen inte dumt. Speciellt inte när vädret varit så bra som det varit. Visserligen lite kyligt igår, men det var inte så att vi frös ihjäl direkt.
Denna dag började halv sju av att Frida sovit klart. Bara att gilla läget i sådana situationer och igår fick jag ju faktiskt sova nästan till nio. Småbarnen åt frukost och när hela familjen var vaken så åkte jag med småtjejerna till affären och handlade frukost åt oss vuxna. Handlade för över tusen spänn, så det blev lite mer än bara frukost. Efter frukosten så hade frun bestämt att vi skulle storstäda idag. Bara att gilla läget där med och jag hade tjuvstartat med att fixa köket.
Ronya är bra på att städa och höll på med övervåningen när jag underhöll barnen på nedervåningen. Kan ha blundat i några minuter där kring lunchtid också. Fortsatt helt slut som artist med andra ord.
För att jag inte skulle vara sovtrött hela tiden och för att tjejerna skulle ha något att göra så gick vi ut på lekparkspromenad. Passade på att posta ett brev också. Filip hade vid det här laget cyklat till en kompis och Emily satt på tåget mot Stockholm, så dem gick det ingen nöd på.
Lycka är att få vara ute och leka så mycket som möjligt.
Här om dagen så satt jag och kollade på vad det kostar att hyra släpvagn. Vi är med i Stennäsets byförening och vår byförening äger ett par släpvagnar som man kan få hyra riktigt billigt. Ibland behöver man ju en släpvagn.. När jag kollat klart på släpvagnshyror så kommer Ronya och säger att grannen vill sälja sin släpvagn och undrar om vi behöver den. Priset verkade bra och efter lite blocketsökande så tyckte jag att det inte fanns så mycket att tveka på. Så idag köpte vi den.
Inte för att skryta, men... Egentligen är det ju bara för att jag vill skryta, för den där parkeringen lyckades jag med på första försöket idag. Första gången någonsin som jag backar med släp! Nu gäller det bara att vi använder släpet några gånger så har den investeringen betalat av sig.
Någon som behöver hyra släpvagn?!
Vi har faktiskt redan börjat hämta in investeringskostnaden på släpet då vi idag fortsatte vårt begagnatfyndande. Såg nämligen någon som delade en bild på ett hockeymål med skyddsnät bakom på Facebook, tidigare i våras. Vi har ju Öijer Arena här på gården och vi köpte ett ganska stort mål förut till Filip. Men det här var ett riktigt hockeymål och dessutom ingick nätet bakom. Skulle underlätta en del för Filip som då och då missar målet, skjuter över vår lastpallsarg och får gå och leta puckar... Skyddsnät är inte gratis och nya hockeymål i full storlek är inte gratis dom heller.
Så vi åkte väl hem till en OS-guldmedaljör i ishockey för att hämta målet och nätet idag. Fick även med skottplatta, stolpar och stolphållare till nätet så nu är det en glad son som sover där uppe på övervåningen.
Vi rundade av dagen med att, till barnens hysteriska glädje, leka på den stora lekplatsen i Leksand.
Väl hemma så fick jag väl lov att ställa ut målet och ena plattan så att det fick provskjutas lite på arenan också innan läggdags.
Tröttna och belåtna kids som har lagt sig nu. Nu återstår väl bara för mig att städa ihop resterna av oss själva innan jag också kan sova. Ingen träning idag som ni kanske förstår, men jag har faktiskt tränat sex dagar i rad också. Så en vilodag var nog minst sagt på sin plats.
Alltså det här med långhelg var verkligen inte dumt. Speciellt inte när vädret varit så bra som det varit. Visserligen lite kyligt igår, men det var inte så att vi frös ihjäl direkt.
Denna dag började halv sju av att Frida sovit klart. Bara att gilla läget i sådana situationer och igår fick jag ju faktiskt sova nästan till nio. Småbarnen åt frukost och när hela familjen var vaken så åkte jag med småtjejerna till affären och handlade frukost åt oss vuxna. Handlade för över tusen spänn, så det blev lite mer än bara frukost. Efter frukosten så hade frun bestämt att vi skulle storstäda idag. Bara att gilla läget där med och jag hade tjuvstartat med att fixa köket.
Ronya är bra på att städa och höll på med övervåningen när jag underhöll barnen på nedervåningen. Kan ha blundat i några minuter där kring lunchtid också. Fortsatt helt slut som artist med andra ord.
För att jag inte skulle vara sovtrött hela tiden och för att tjejerna skulle ha något att göra så gick vi ut på lekparkspromenad. Passade på att posta ett brev också. Filip hade vid det här laget cyklat till en kompis och Emily satt på tåget mot Stockholm, så dem gick det ingen nöd på.
Lycka är att få vara ute och leka så mycket som möjligt.
Här om dagen så satt jag och kollade på vad det kostar att hyra släpvagn. Vi är med i Stennäsets byförening och vår byförening äger ett par släpvagnar som man kan få hyra riktigt billigt. Ibland behöver man ju en släpvagn.. När jag kollat klart på släpvagnshyror så kommer Ronya och säger att grannen vill sälja sin släpvagn och undrar om vi behöver den. Priset verkade bra och efter lite blocketsökande så tyckte jag att det inte fanns så mycket att tveka på. Så idag köpte vi den.
Inte för att skryta, men... Egentligen är det ju bara för att jag vill skryta, för den där parkeringen lyckades jag med på första försöket idag. Första gången någonsin som jag backar med släp! Nu gäller det bara att vi använder släpet några gånger så har den investeringen betalat av sig.
Någon som behöver hyra släpvagn?!
Vi har faktiskt redan börjat hämta in investeringskostnaden på släpet då vi idag fortsatte vårt begagnatfyndande. Såg nämligen någon som delade en bild på ett hockeymål med skyddsnät bakom på Facebook, tidigare i våras. Vi har ju Öijer Arena här på gården och vi köpte ett ganska stort mål förut till Filip. Men det här var ett riktigt hockeymål och dessutom ingick nätet bakom. Skulle underlätta en del för Filip som då och då missar målet, skjuter över vår lastpallsarg och får gå och leta puckar... Skyddsnät är inte gratis och nya hockeymål i full storlek är inte gratis dom heller.
Så vi åkte väl hem till en OS-guldmedaljör i ishockey för att hämta målet och nätet idag. Fick även med skottplatta, stolpar och stolphållare till nätet så nu är det en glad son som sover där uppe på övervåningen.
Vi rundade av dagen med att, till barnens hysteriska glädje, leka på den stora lekplatsen i Leksand.
Väl hemma så fick jag väl lov att ställa ut målet och ena plattan så att det fick provskjutas lite på arenan också innan läggdags.
Tröttna och belåtna kids som har lagt sig nu. Nu återstår väl bara för mig att städa ihop resterna av oss själva innan jag också kan sova. Ingen träning idag som ni kanske förstår, men jag har faktiskt tränat sex dagar i rad också. Så en vilodag var nog minst sagt på sin plats.
2016-03-26
Mot Tegera Arena!
Vi får hoppas att det går lite bättre denna gång, än det gjorde senast vi var där. Då blev det 0-4...
Eftersom Leksand lyckades vinna förra matchen borta i Ö-vik så står det nu 1-2 i matcher. Efter kvällens drabbning så står det ju antingen 1-3 eller 2-2. En jäkla skillnad det så vi håller tummarna och hejar på från läktaren idag.
Grej of the day här hemma var promenaden på knappa 3 km till affären för att handla lite och sedan knallade vi tillbaka. Eller det var ju bara Ronya och jag som gick. Frida satt i vagnen och övriga två i sällskapet cyklade.
Fint väder och tvåsiffrigt på termometern, härligt!
Idag har jag vilat, som planerat. Imorgon blir det nog kompiskampen och distans om jag har lite tur. Pepp!
Nä, dags att dra till ett slutsålt Tegera Arena nu, heja Leksand!
Eftersom Leksand lyckades vinna förra matchen borta i Ö-vik så står det nu 1-2 i matcher. Efter kvällens drabbning så står det ju antingen 1-3 eller 2-2. En jäkla skillnad det så vi håller tummarna och hejar på från läktaren idag.
Grej of the day här hemma var promenaden på knappa 3 km till affären för att handla lite och sedan knallade vi tillbaka. Eller det var ju bara Ronya och jag som gick. Frida satt i vagnen och övriga två i sällskapet cyklade.
Fint väder och tvåsiffrigt på termometern, härligt!
Idag har jag vilat, som planerat. Imorgon blir det nog kompiskampen och distans om jag har lite tur. Pepp!
Nä, dags att dra till ett slutsålt Tegera Arena nu, heja Leksand!
Etiketter:
Cykling,
Ebbah,
Familjen,
Filip,
Leksands IF
2016-03-25
Cancer i familjen
Alla känner till cancer, nästan alla vet någon som har blivit drabbad av denna sjukdom och det påverkar i princip alla oss någon gång i livet. Jag brukar ju mest hålla mig till cykel i den här bloggen även om jag då och då blandar in familjelivet. Det är väl sällan några tyngre inlägg här utan det är liksom mest bara vad vi gör om dagarna. Men nu vill jag dela med mig av det här väldigt jobbiga också, eftersom det såklart påverkar oss hela tiden just nu.
Om vi backar tillbaka bandet lite längre så har min svärfar fått en allt sämre hälsa. Han har väl kanske aldrig varit något hälsofenomen, men slutet på förra året började det plötsligt bli väldigt mycket sämre. Det har visat sig att man var tvungen att genomföra en operation i ryggmärgen och han har nu viss förlamning och svåra nervsmärtor.
Min fru och hela deras familj har givetvis varit väldigt engagerade i hans vård och försökt hjälpa honom på bästa vis. Givetvis är det väldigt jobbigt när familjemedlemmar blir svårt sjuka, det behöver jag väl inte ens skriva. Så det har liksom varit en tuff vinter för alla inblandade.
Så för ett tag sedan så var min svärmor, familjens mormor, nere i sitt hemland Iran på besök. Därifrån fick vi plötsligt besked om att något var allvarligt med hennes hälsa. Man hittade en tumör. Hon var ju ändå på benen och så och flög hem ett tag senare, precis som hon ändå skulle ha gjort. Min fru åkte ner till Stockholm när hennes mamma kom hem igen. Raka vägen till sjukvården för vidare undersökningar.
Tumören satt i hjärnan och den har man nu opererat bort (eller det mesta av den i alla fall). Den var jättestor och det visade sig vara en aggressiv och elakartad cancerform som hon nu lever med. Som alla i hennes närhet nu lever med.
Tuffa besked givetvis och ni kanske har lagt märke till att Ronya är i Stockholm ganska ofta nu för tiden och jag sköter det mesta här hemma i en större utsträckning än normalt. Nu vet ni varför.
Det är så himla svårt att sätta ord på känslorna just nu. Alltså, ingen har ju dött. Alla lever. Men ändå så lever vi med döden.
Min fru, hennes syster Nasim och svärmor Sara (Sara är hennes svenska namn, egentligen heter hon Zohreh, men det brukar vara lite för svårt för oss svenskar att uttala) tillsammans med alla hennes barnbarn.
Så just nu har vi alltså två stycken i familjen som är allvarligt sjuka, bägge Ronyas föräldrar.
I tisdags fick Sara sin första strålbehandling, i onsdags fyllde hon 66 och hon kommer aldrig att bli 67. I alla fall inte om man ska tro läkarna, och dom brukar veta vad dom pratar om.
Barnen hjälper ju faktiskt till nu på det viset att det blir tydligt att livet aldrig stannar upp, inte ens för en dödlig cancer. Man måste ändå fortsätta att sätta ena foten framför den andra och gå framåt. Vi lever och det gäller att ta vara på livet.
Min fru Ronya hade en blogg förut som hon sedan satte lösenord på. Nu har hon börjat blogga lite igen och om man vill läsa om den delen av livet i familjen Öijer som inte innehåller pulsgrafer och svettselfies så kan ni ta del av den här: http://nouw.com/ronyaponya
Om vi backar tillbaka bandet lite längre så har min svärfar fått en allt sämre hälsa. Han har väl kanske aldrig varit något hälsofenomen, men slutet på förra året började det plötsligt bli väldigt mycket sämre. Det har visat sig att man var tvungen att genomföra en operation i ryggmärgen och han har nu viss förlamning och svåra nervsmärtor.
Min fru och hela deras familj har givetvis varit väldigt engagerade i hans vård och försökt hjälpa honom på bästa vis. Givetvis är det väldigt jobbigt när familjemedlemmar blir svårt sjuka, det behöver jag väl inte ens skriva. Så det har liksom varit en tuff vinter för alla inblandade.
Så för ett tag sedan så var min svärmor, familjens mormor, nere i sitt hemland Iran på besök. Därifrån fick vi plötsligt besked om att något var allvarligt med hennes hälsa. Man hittade en tumör. Hon var ju ändå på benen och så och flög hem ett tag senare, precis som hon ändå skulle ha gjort. Min fru åkte ner till Stockholm när hennes mamma kom hem igen. Raka vägen till sjukvården för vidare undersökningar.
Tumören satt i hjärnan och den har man nu opererat bort (eller det mesta av den i alla fall). Den var jättestor och det visade sig vara en aggressiv och elakartad cancerform som hon nu lever med. Som alla i hennes närhet nu lever med.
Tuffa besked givetvis och ni kanske har lagt märke till att Ronya är i Stockholm ganska ofta nu för tiden och jag sköter det mesta här hemma i en större utsträckning än normalt. Nu vet ni varför.
Det är så himla svårt att sätta ord på känslorna just nu. Alltså, ingen har ju dött. Alla lever. Men ändå så lever vi med döden.
Min fru, hennes syster Nasim och svärmor Sara (Sara är hennes svenska namn, egentligen heter hon Zohreh, men det brukar vara lite för svårt för oss svenskar att uttala) tillsammans med alla hennes barnbarn.
Så just nu har vi alltså två stycken i familjen som är allvarligt sjuka, bägge Ronyas föräldrar.
I tisdags fick Sara sin första strålbehandling, i onsdags fyllde hon 66 och hon kommer aldrig att bli 67. I alla fall inte om man ska tro läkarna, och dom brukar veta vad dom pratar om.
Barnen hjälper ju faktiskt till nu på det viset att det blir tydligt att livet aldrig stannar upp, inte ens för en dödlig cancer. Man måste ändå fortsätta att sätta ena foten framför den andra och gå framåt. Vi lever och det gäller att ta vara på livet.
Min fru Ronya hade en blogg förut som hon sedan satte lösenord på. Nu har hon börjat blogga lite igen och om man vill läsa om den delen av livet i familjen Öijer som inte innehåller pulsgrafer och svettselfies så kan ni ta del av den här: http://nouw.com/ronyaponya
2016-02-26
Idag är det ingen vanlig dag...
För idag är det min födelsedag!
Jag vet, ni kan inte tro att det är sant. Men jag har blivit ett år äldre idag och kan nu titulera mig 34 år gammal. Ändå fräsch som en nyponros, väl?
Foto: Ronya Öijer. Traditionell väckning på födelsedagen. Jag trodde att jag skulle vakna före dem, men de lyckades väcka mig faktiskt. I presenterna fick jag kläder!
Jag har också gett mig själv ett par presenter idag:
Sjukt mycket sömn var ju helt klart en bra start på denna dag. Nu är jag nästan som en ny människa igen.
Dessutom så ska jag snart köra Kompiskampen. Vissa presenter är ju bättre än andra, så att säga... Efter kompiskampen så ska jag ut och cykla för Ronya är ledig nu på dagen, så hon lämnar på dagis och sitter på stand by.
Om ni nu sitter och skäms över att ni missat att köpa present åt mig så kan ni swisha in er present till 0739504919, alla donationer mottages tacksamt och pengarna går oavkortat till inköp av nya tävlingshjul!
Jag vet, ni kan inte tro att det är sant. Men jag har blivit ett år äldre idag och kan nu titulera mig 34 år gammal. Ändå fräsch som en nyponros, väl?
Foto: Ronya Öijer. Traditionell väckning på födelsedagen. Jag trodde att jag skulle vakna före dem, men de lyckades väcka mig faktiskt. I presenterna fick jag kläder!
Jag har också gett mig själv ett par presenter idag:
Sjukt mycket sömn var ju helt klart en bra start på denna dag. Nu är jag nästan som en ny människa igen.
Dessutom så ska jag snart köra Kompiskampen. Vissa presenter är ju bättre än andra, så att säga... Efter kompiskampen så ska jag ut och cykla för Ronya är ledig nu på dagen, så hon lämnar på dagis och sitter på stand by.
Om ni nu sitter och skäms över att ni missat att köpa present åt mig så kan ni swisha in er present till 0739504919, alla donationer mottages tacksamt och pengarna går oavkortat till inköp av nya tävlingshjul!
Etiketter:
Cykling,
Familjen,
Födelsedag,
Sömn
2016-02-08
GRATTIS FILIP 9 ÅR!
Ok ok, han fyller inte år förrän 12:57 egentligen. Men vi har tjuvstartat dagen med att "väcka" honom med skönsång, fika och presenter nu på morgonen. Så jobbar vi i familjen Öijer när det kommer till födelsedagar. I eftermiddag/kväll blir det ytterligare firanden av födelsedagsbarnet.
Men först så ska stackarn till skolan på sin födelsedag. Så nu lär vi rulla igång den här måndagsshowen!
2016-02-06
Fullt ös och stum
Tjena!
Det blev ju cirka tio timmar med fullt ös idag. Skönt med helg så man kan ta det lugnt? Från 09:30 när jag publicerade morgonens blogginlägg till för en liten stund sedan har jag hållit igång. Klockan säger just nu 12870 steg, årsbästat ligger på 14031 steg, så det är väl en av årets mest aktiva dagar i alla fall.
Det började ju direkt efter blogginlägget med att förbereda för att Filip skulle vara med på hockeykalaset. 10.05 klev vi in på Intersport för att köpa present, 10:15 var vi på Lugnet för kalaset.
Filip i blå tröja där vid blålinjen.
Efter att ha lämnat av Filip så svängde jag förbi Intersport igen, hade ju glömt att även Filip behövde något därifrån, nämligen tejp till sin klubba. Sedan svängde jag förbi macken för att köpa spolarvätska och tvätta rutorna. Sånt väder nu...
Hem för att flytta bilstolen från ena bilen till den andra och också flytta barnvagnen till samma bil.
Jagade på Ebbah som hade sin hockeyhjälm i skolan. Fick gå ner i källaren och skruva ihop en hel hjälm av två trasiga. Så, iväg till Gullnäsgården och Sennäsets Byförenings familjedag.
Det hade kommit 5-10 cm blötsnö i natt, så vi passade på att tillverka Olof nere på isen.
Det var bara en mamma med sina två barn där när vi kom dit och hon höll på att skotta bort lite av den där tunga snön med dåliga isskrapor. Så jag fick en hel del styrketräning där med att försöka få fram lite åkbar skridskoyta. Tungt satan, lär få träningsvärk i överkroppen av detta. Utöver snögubbebygget så skottade jag hela tiden tills det var dags att hämta Filip igen. Sprang hem och gasade iväg till Lugnet. Då hade det kommit några fler barn och vuxna till isen och Ebbah ville stanna kvar utan mig.
Filip och jag svängde förbi macken för inköp av Pucko och Kexchoklad innan vi åkte raka vägen till Gullnäsgården, utan att passera hemmet.
Vi hann inte mycket mer än komma dit innan övriga gav sig av därifrån. Vi var dock uthålliga och stannade kvar ytterligare ett tag. Då hade jag med mig snöskyffel för att kunna skotta lite bättre. Filip och jag lirade lite enmålsmatch (jag vann med 5-4!), sedan körde vi Följa John och Tatten.
Tog oss hem, åt mat och sedan skjutsade vi Filip till en kompis innan Ebbah och jag åkte ner till stan för inköp av present till Filip (fyller 9 år på måndag) och Ebbahs kompis som hade kalas idag. När vi hade köpt presenter så hade vi ca: 20 minuter att slå ihjäl så det blev en fika på stan med Ebbah. Härligt!
Bullen till mig, Daimtårtan till Ebbah (hon åt hälften).
Efter fikat blev det raka vägen till kalaset där jag lämnade Ebbah. Åkte då hem, tränade (mer om det senare snart) innan det var dags att åka tillbaka och hämta henne. Skarvade vidare för att plocka upp Filip och vi åkte till affären för att handla lite. Lämnade sedan de hemma och jag åkte till Bjursås för att hämta Emily.
Kom hem typ 20 över sju och är helt slut. Klent virke i farbror.
Ja, det var väl min dag i text och Xperia-bilder det. Nu kan ni som är intresserade få läsa lite om träningen...
Planen för dagen var lågkadensfyror. Senast det begav sig så snittade jag 346 watt i tolv stycken. I och med att jag klämde in passet under kalaset som Ebbah var på idag så hade jag inte tid med tolv. Det blev åtta stycken, även om jag kanske hade kunnat klämma någon till. Ställde in siktet på 6,3 kilos motstånd och 55 i kadens, vilket motsvarar 346.5 watt. Eftersom jag dels var uppe i varv efter en stressig dag och dels hade bråttom med träningen så gick jag ut lite optimistiskt/stressat. Blev jobbigt efter några intervaller och snitteffekten landade på 352 watt idag. Kände att benen tagit lite stryk av gårdagens pass när jag körde mina stenhårda tjugor. Blev därför grisigt idag.
Men nu är det gjort i alla fall och jag kan lägga mig i tid i kväll. Tänkte lägga mig samtidigt som Filip och Ebbah, efter Melodifestivalen.
Dagens pass: https://connect.garmin.com/modern/activity/1041311337
Det blev ju cirka tio timmar med fullt ös idag. Skönt med helg så man kan ta det lugnt? Från 09:30 när jag publicerade morgonens blogginlägg till för en liten stund sedan har jag hållit igång. Klockan säger just nu 12870 steg, årsbästat ligger på 14031 steg, så det är väl en av årets mest aktiva dagar i alla fall.
Det började ju direkt efter blogginlägget med att förbereda för att Filip skulle vara med på hockeykalaset. 10.05 klev vi in på Intersport för att köpa present, 10:15 var vi på Lugnet för kalaset.
Filip i blå tröja där vid blålinjen.
Efter att ha lämnat av Filip så svängde jag förbi Intersport igen, hade ju glömt att även Filip behövde något därifrån, nämligen tejp till sin klubba. Sedan svängde jag förbi macken för att köpa spolarvätska och tvätta rutorna. Sånt väder nu...
Hem för att flytta bilstolen från ena bilen till den andra och också flytta barnvagnen till samma bil.
Jagade på Ebbah som hade sin hockeyhjälm i skolan. Fick gå ner i källaren och skruva ihop en hel hjälm av två trasiga. Så, iväg till Gullnäsgården och Sennäsets Byförenings familjedag.
Det var bara en mamma med sina två barn där när vi kom dit och hon höll på att skotta bort lite av den där tunga snön med dåliga isskrapor. Så jag fick en hel del styrketräning där med att försöka få fram lite åkbar skridskoyta. Tungt satan, lär få träningsvärk i överkroppen av detta. Utöver snögubbebygget så skottade jag hela tiden tills det var dags att hämta Filip igen. Sprang hem och gasade iväg till Lugnet. Då hade det kommit några fler barn och vuxna till isen och Ebbah ville stanna kvar utan mig.
Filip och jag svängde förbi macken för inköp av Pucko och Kexchoklad innan vi åkte raka vägen till Gullnäsgården, utan att passera hemmet.
Vi hann inte mycket mer än komma dit innan övriga gav sig av därifrån. Vi var dock uthålliga och stannade kvar ytterligare ett tag. Då hade jag med mig snöskyffel för att kunna skotta lite bättre. Filip och jag lirade lite enmålsmatch (jag vann med 5-4!), sedan körde vi Följa John och Tatten.
Tog oss hem, åt mat och sedan skjutsade vi Filip till en kompis innan Ebbah och jag åkte ner till stan för inköp av present till Filip (fyller 9 år på måndag) och Ebbahs kompis som hade kalas idag. När vi hade köpt presenter så hade vi ca: 20 minuter att slå ihjäl så det blev en fika på stan med Ebbah. Härligt!
Bullen till mig, Daimtårtan till Ebbah (hon åt hälften).
Efter fikat blev det raka vägen till kalaset där jag lämnade Ebbah. Åkte då hem, tränade (mer om det senare snart) innan det var dags att åka tillbaka och hämta henne. Skarvade vidare för att plocka upp Filip och vi åkte till affären för att handla lite. Lämnade sedan de hemma och jag åkte till Bjursås för att hämta Emily.
Kom hem typ 20 över sju och är helt slut. Klent virke i farbror.
Ja, det var väl min dag i text och Xperia-bilder det. Nu kan ni som är intresserade få läsa lite om träningen...
Planen för dagen var lågkadensfyror. Senast det begav sig så snittade jag 346 watt i tolv stycken. I och med att jag klämde in passet under kalaset som Ebbah var på idag så hade jag inte tid med tolv. Det blev åtta stycken, även om jag kanske hade kunnat klämma någon till. Ställde in siktet på 6,3 kilos motstånd och 55 i kadens, vilket motsvarar 346.5 watt. Eftersom jag dels var uppe i varv efter en stressig dag och dels hade bråttom med träningen så gick jag ut lite optimistiskt/stressat. Blev jobbigt efter några intervaller och snitteffekten landade på 352 watt idag. Kände att benen tagit lite stryk av gårdagens pass när jag körde mina stenhårda tjugor. Blev därför grisigt idag.
Men nu är det gjort i alla fall och jag kan lägga mig i tid i kväll. Tänkte lägga mig samtidigt som Filip och Ebbah, efter Melodifestivalen.
Dagens pass: https://connect.garmin.com/modern/activity/1041311337
Etiketter:
Cykling,
Ebbah,
Familjen,
Filip,
fyror,
Livet,
Lågkadensfyror,
Sony Xperia,
Testcykel
Plan för dagen och lite sömn
Hej och godmorgon vänner!
Ungefär det här var vad jag hade planerat för helgen samt kanske lite cykling då:
Familjedag på Gullnäsgården. En chans att göra något kul tillsammans som familj och träffa andra familjer från området som också vill göra något kul (fiska, åka skidor eller skridskor och grilla that is).
Men, nu är Filip bjuden på kalas som pågår 10:15-12:15, Ronya ska till Stockholm med Frida, Emily är tonåring så det blir nog bara Ebbah och jag som går dit. Vi får nog kul i alla fall och vi får en chans att åka lite skridskor tillsammans, bara hon och jag.
Senare i eftermiddag så ska Ebbah på kalas och Emily hem till en kompis. Till bägge dessa kalas idag så har vi köpt 0/2 presenter hittills, så det börjar bli lite bråttom med inköpet till kalaset som startar om 45 minuter.
Igår gick jag och la mig i tid. Faktiskt tvåa i säng i familjen efter Frida. Tänkte att jag skulle få sova mycket, men istället så vaknade Frida 1½ timme tidigare än hon brukar vakna, så det blev ingen megahit. Men, fick i alla fall lite drygt sju timmar på kontot och det var inte igår. Mitt mål på 49 timmar per vecka kan fortfarande nås, men då kräver det att jag sover 15 timmar i natt. Så ni förstår kanske att jag ligger lite efter och det går sådär med nattsömnen.
Igår så synkade jag klockan med mobilen och fick då upp denna avisering från Garmin Connect, lite talande:
Morgonstund med den här mysprutten.
Ungefär det här var vad jag hade planerat för helgen samt kanske lite cykling då:
Familjedag på Gullnäsgården. En chans att göra något kul tillsammans som familj och träffa andra familjer från området som också vill göra något kul (fiska, åka skidor eller skridskor och grilla that is).
Men, nu är Filip bjuden på kalas som pågår 10:15-12:15, Ronya ska till Stockholm med Frida, Emily är tonåring så det blir nog bara Ebbah och jag som går dit. Vi får nog kul i alla fall och vi får en chans att åka lite skridskor tillsammans, bara hon och jag.
Senare i eftermiddag så ska Ebbah på kalas och Emily hem till en kompis. Till bägge dessa kalas idag så har vi köpt 0/2 presenter hittills, så det börjar bli lite bråttom med inköpet till kalaset som startar om 45 minuter.
Igår gick jag och la mig i tid. Faktiskt tvåa i säng i familjen efter Frida. Tänkte att jag skulle få sova mycket, men istället så vaknade Frida 1½ timme tidigare än hon brukar vakna, så det blev ingen megahit. Men, fick i alla fall lite drygt sju timmar på kontot och det var inte igår. Mitt mål på 49 timmar per vecka kan fortfarande nås, men då kräver det att jag sover 15 timmar i natt. Så ni förstår kanske att jag ligger lite efter och det går sådär med nattsömnen.
Igår så synkade jag klockan med mobilen och fick då upp denna avisering från Garmin Connect, lite talande:
Morgonstund med den här mysprutten.
2016-01-17
Premiär på Öijer Arena
Hej vänner!
Dagen har gått i ett utan att det har hänt något spännande. Ni vet, det vanliga... Vi skulle ju ha spenderat hela dagen i Skogsbo, men igår kväll så kände jag bara att det skulle bli så jobbigt med småflickorna där. Det är ju kul att kolla på när Filip spelar å så, men att ha en ettåring i en ishall en dag är ju inte superskoj direkt. Så sent igår kväll så sms:ade jag ett par föräldrar till barn i Filips lag och frågade om han kunde få skjuts och det fick han. Så himla skönt. Jag hade varit slaktavfall nu annars. Filip åkte iväg 09.00 och kom hem 16:30. Kul för honom!
Man kunde ju tro att det skulle räcka med hockey för honom när han kom hem, men han vände i dörren och gjorde premiär på Öijer Arena istället där han spenderade nästa timme. Ebbah var med på premiären också, även om tålamodet kanske inte riktigt var detsamma. Det blev en sen premiär denna vinter, men så var vintern sen också... Men nu är vi igång!
Nu börjar klockan närma sig sex på kvällen och jag ska ut och köra distans. Min kära fru vet bara inte om det ännu, så vi får väl se om jag kommer ut och om jag kommer ut så får vi se om jag får komma hem igen. Håll tummarna för en lyckad utgång!
Dagen har gått i ett utan att det har hänt något spännande. Ni vet, det vanliga... Vi skulle ju ha spenderat hela dagen i Skogsbo, men igår kväll så kände jag bara att det skulle bli så jobbigt med småflickorna där. Det är ju kul att kolla på när Filip spelar å så, men att ha en ettåring i en ishall en dag är ju inte superskoj direkt. Så sent igår kväll så sms:ade jag ett par föräldrar till barn i Filips lag och frågade om han kunde få skjuts och det fick han. Så himla skönt. Jag hade varit slaktavfall nu annars. Filip åkte iväg 09.00 och kom hem 16:30. Kul för honom!
Man kunde ju tro att det skulle räcka med hockey för honom när han kom hem, men han vände i dörren och gjorde premiär på Öijer Arena istället där han spenderade nästa timme. Ebbah var med på premiären också, även om tålamodet kanske inte riktigt var detsamma. Det blev en sen premiär denna vinter, men så var vintern sen också... Men nu är vi igång!
Nu börjar klockan närma sig sex på kvällen och jag ska ut och köra distans. Min kära fru vet bara inte om det ännu, så vi får väl se om jag kommer ut och om jag kommer ut så får vi se om jag får komma hem igen. Håll tummarna för en lyckad utgång!
Etiketter:
Familjen,
Filip,
Hus,
Livet,
Öijer Arena
2015-12-25
Klent virke i den gamle gubben
God afton!
Hur har ni det egentligen? Skönt med julledigt, eller skönt att julen äntligen är över?!
Idag har jag varit barnvakt nästan hela dagen eftersom frugan är i en period med jobbnätter. Att jobba natt på akuten under juldagen lär ju bli något lite extra det. Stora festardagen med alla hemvändare. Nåja, när hon vaknade i eftermiddags så gjorde vi oss i ordning och åkte till min mor för julfirande tillsammans med min bror och deras familj. Fullt ös hos mor och Lasse i några timmar alltså.
Nu är vi hemma igen. Barnen spelar spel, Frida har nyss somnat och jag sitter ensam nere i köket och är rätt trött faktiskt. Ska väl ändå försöka krypa ner i källaren för lite testcykel när mellanbarnen gått och lagt sig.
2015-07-22
Spjärshällen, Faluns högsta berg
Idag åkte barnen och jag till Spjärshällen, Faluns högsta berg med sina 506 meter över havet. På vissa håll nämns berget som Spjärshälla eller Spjershälla, men det är alltså samma berg. Vill man hitta information om Spjershällen, till exempel hur man hittar till dit, så gör man kanske bäst i att googla alla tre namnen.
Här har Linghed.se skrivit lite information om Spjärshälla.
Det tog ungefär en timme att åka bil till Spjärshällen från centrala Falun, men det var det värt. Sista 5-600 meterna till toppen får man gå. Ta vänster in på stigen vid bommen så kommer ni rätt. Den lilla grusvägen som fortsätter upp tar er till till tvillingtoppen med en mast, men alltså inte högsta punkten i Falu kommun.
Här har Linghed.se skrivit lite information om Spjärshälla.
Det tog ungefär en timme att åka bil till Spjärshällen från centrala Falun, men det var det värt. Sista 5-600 meterna till toppen får man gå. Ta vänster in på stigen vid bommen så kommer ni rätt. Den lilla grusvägen som fortsätter upp tar er till till tvillingtoppen med en mast, men alltså inte högsta punkten i Falu kommun.
Utsikt från utkikstornet på Spjärshällen och på den nedre bilden ser ni väderskyddet och grillplatsen. I vinter så ska Lingheds skoterklubb ställa dit en ny grill. Vilket betyder att det finns skoterspår dit, vilket betyder episkt skoterspårspass med MTB-cyklarna mot vårkanten!
Utkikstornet på Spjärshällen. Själva ställningen kändes stabil, men virket på toppen har sett bättre dagar. Delar av staketet saknades och ena golvplankan var helt lös.
Vi var där i en timme ungefär. Kikade på utsikten i omgångar, skrev någon rad i gästboken och fikade lite. Sedan var det dags att styra hemåt för att inte lunchen skulle bli allt för sen.
På väg hem så stannade vi ändå till vid Spjärsbodarna/Spjersbodarna. Riktigt fin fäbodmiljö där barnen och jag gick in i hagen med kossor och får. Tidigare så har jag bara cyklat förbi här,
Det var vår förmiddag det. Nu är vi på väg till andra berg, vi sitter nämligen i bilen på väg upp till Sälen för att jag ska köra King of the Hill Sälen imorgon. Planen från början var att jag skulle åka upp ensam, kanske till och med på tävlingsdagens morgon. Men så i TV-soffan för någon timme sedan så sa Ronya att vi skulle åka upp allihopa i alla fall. Så nu är siktet inställt på Röda byn i Lindvallen!
Utkikstornet på Spjärshällen. Själva ställningen kändes stabil, men virket på toppen har sett bättre dagar. Delar av staketet saknades och ena golvplankan var helt lös.
Vi var där i en timme ungefär. Kikade på utsikten i omgångar, skrev någon rad i gästboken och fikade lite. Sedan var det dags att styra hemåt för att inte lunchen skulle bli allt för sen.
På väg hem så stannade vi ändå till vid Spjärsbodarna/Spjersbodarna. Riktigt fin fäbodmiljö där barnen och jag gick in i hagen med kossor och får. Tidigare så har jag bara cyklat förbi här,
Det var vår förmiddag det. Nu är vi på väg till andra berg, vi sitter nämligen i bilen på väg upp till Sälen för att jag ska köra King of the Hill Sälen imorgon. Planen från början var att jag skulle åka upp ensam, kanske till och med på tävlingsdagens morgon. Men så i TV-soffan för någon timme sedan så sa Ronya att vi skulle åka upp allihopa i alla fall. Så nu är siktet inställt på Röda byn i Lindvallen!
2015-07-13
Plötsligt i Lindvallen
Hej vänner!
Ronya frågade häromdagen ifall vi skulle åka någonstans och sova över där. Det skulle finnas fina ställen att cykla på sa hon, så jag sa "kör!". Igår packade vi in hela familjen, en massa packning, min cykel och så drog vi till fjälls.
Så nu är vi här. Vi tog ingen barnsäng åt Frida utan tänkte att hon kunde sova mellan oss. Det ångrar jag nu. Hon vaknade typ halv sex i morse. Efter ett tags kämpande gav jag upp och tog henne på promenad i vagnen. Hon somnade, jag gick hem, la mig och så vaknade hon igen. Så jag klädde på mig igen och tog en längre promenad. När jag kom tillbaka till lägenheten vid klockan nio så hade jag fått ihop nästan 9000 steg denna morgon. Före frukost. Bra start på dagen!
Frukostbuffén satt fint kan jag lova!
Nu ska vi snart bada äventyrsbad på Experium.
In i dimman!
Har hittat en del stigar upp på en del fjäll via http://kso2.lantmateriet.se/ men vet inte skicket på dom. Det kan ju vara sten eller myrmark och då går det långsamt... Skulle vilja lägga in rundan i min cykeldator men Garmin Connect har ju bara vägar och inga stigar, så det går inte via Connect. Har därför frågat om sidor där man kan rita stig-rutter via mina sociala kanaler och fått en del tips som jag ska kolla på senare. Vet dock inte om/vad jag hinner med någon äventyrsrunda. Vi får väl se helt enkelt.
Etiketter:
Cykling,
Familjen,
Lindvallen,
Sälen
2015-07-01
Furuvik
Hej vänner!
Vi drog en spontanare till Furuvik idag. Tittade på djur, åt glass, tittade på mer djur, åkte karuseller och badade. Eller tja, barnen sysslade med dom där två sista sakerna.
Direkt vi kom dit så såg vi Babsan sitta med fyra barn på en parkbänk. Våra barn gissade att man spelade in programmet Kändisbarnvakten.Lite cykelrelaterat ändå, tänkte direkt på Tim Johnson när jag såg denna.
Min vackra dotter Ebbah.
Frivilligt...
Frida skrynklar ihop näsan och visar tandköttet. Älskar't!
Sevärdheter på väg hem också, Barkhyttan!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)













