Här har Långa Lugnet gått, när det var långloppsvärldscup i Falun!

Året var 2005 och Långa Lugnet var en del av långloppens världscup. Fredrik Kessiakoff  och Anna Enocsson vann det 105 kilometer långa loppet på hemmaplan. Anna med god marginal och Fredrik trots en tidig punktering och lång jakt på tätgruppen. Minns när han passerade mig, det var en annan fart kan man säga. Deltagare från 22 länder var här och körde vår fina tävling då. 

Själv så tog jag täten i startbacken (det ringer en klocka här...) och tyckte att formen var ganska bra. Taggad på att göra en bra tävling på hemmaplan men kedjan gick av vill jag minnas. Visserligen mot slutet, men ändå. Det var häftigt att köra världscup, att få tävla mot cyklister man normalt sett inte tävlar mot och som har andra styrkor och svagheter än vad man var van vid. Det där borde vi göra om. 

Nu har vi avtal för att köra världscup i MTB-sprint i Falun 2023 och förhoppningsvis så kan vi landa en XCO-världscup snart också. Men sprintåkare lär jag inte bli och XCO-världscup är nog inte heller något för mig. 

Som ni ser på bilden ovan så lär det inte ha varit speciellt många cyklister som har använt den stigen som fanns där 2005. Ett kalhygge har tillkommit och stigen har utrotats. Det var annars mitt bidrag till tävlingen, en stig jag hade koll på och ville få med. Stigen ligger lite undangömt och jag tror inte många cyklade den innan den blev med i loppet. Skulle vi fixa till det där partiet över hygget så är resterande del väldigt fin. Men ibland får man också acceptera att förändringar kommer vare sig man vill eller ej och då får man anpassa sig till nya förutsättningar. 

Intervju med Fredrik Kessiakoff (och några ord från U23-cyklisten Emil Lindgren) efter segern: https://sverigesradio.se/artikel/672982 

En artikel inför loppet om Falun och Falu CK med stora idrottsliga ambitioner, på engelska: https://www.thelocal.se/20050803/1834-5/ 

Här har ni resultaten från världscupen i MTB-långlopp i Falun 2005: http://autobus.cyclingnews.com/mtb.php?id=mtb/2005/aug05/marathonWC6 

Det finns sedan väldigt många år en stark cykelkultur i Falun och även om förändringar kommer så känns det bra i hjärtat att se hur Falun anpassar sig till förändringarna och fortsätter att utvecklas. Nu har vi en velodrom, cykelgymnasium, möjligheter att kombinera högskolestudier med elitidrottande, XCE-världscup två år i rad, en olympisk MTB-mästarinna, hundratals ungdomar i föreningen och alltid något spännande på gång. En rad framgångsrika cyklister bor och verkar här. 

  

Nästa stora cykelevent som sker i Falun är ett Slopestyle JAM arrangerat av 791MTB i Källviken den 22:a och 23:e juli. Det vill man inte missa! 

Slopestyle JAM 2021 här i Källviken, från artikel på Redbull.com: https://www.redbull.com/se-en/kallviken-slopestyle-jam-2021-photo-epic

Idag ska jag träna igen. Hade en vilodag igår och kände mig lite sliten från Mörksuggejakten i söndags. Vi hann istället med lite andra aktiviteter under gårdagen och det behöver sin tid det med. 

Hoppas att ni har en skön dag i solen idag, vi hörs imorgon igen! 

Lostigen

Hej och god kväll!

Idag har Linda och jag vandrat Lostigen. Det är en 18 kilometer lång vandringsled runt sjön Logärden öster om Karlsbyheden utanför Sundborn. Det är nog också ungefär det längsta jag gått på en dag någonsin. Det var ändå en perfekt dag för en vandring med mestadels solsken och runt 12 grader varmt. Själva leden har relativt nyligen fått förbättrad skyltning så vi behövde aldrig gå fel någonstans, även om det på slutet inte var lika tätt mellan markeringarna som visade vägen. Vi hade med oss ett stormkök och lagade en lunch bestående av potatismos, köttbullar, brunsås och lingonsylt halvvägs vid ett vindskydd. Det blev också en del stopp för att plocka svamp och något stopp för att ta någon bild också. Total tid från bilen till bilen blev sex timmar och fem minuter.

Vi såg en hel del spår efter björnar också och även om det är fullt naturligt med björnar i skogen (var skulle dom annars vara?) så är det ju lite spännande ändå. Tycker jag. Massor av fin natur fick vi se också och det var ganska varierad vandring även om den var ganska platt i och med att det gick runt en sjö.

Nu har vi avnjutit en trerätters middag där förrätten bestod av rostat bröd och svampar från promenaden. Gissar att vi båda två kommer sova som små spädgrisar i natt. En riktigt bra dag!

Bild 1, 2, 4 och 7 är tagna av Linda.

Lördagsskoj

Hej och god eftermiddag!

Hur har ni det idag? Här är det bra och det blev precis väldigt tyst här hemma då barnen åkt till sin mor. Ebbah och jag var ner på stan under förmiddagen och fick lite kvalitetstid tillsammans. Gick i några butiker, shoppade lite och snackade strunt.

Sedan åkte vi hem, lagade hjulpasta med Falukorv och åt till lunch. Efter maten så har jag städat hela huset, skönt att få det rent och fint igen.

Har slängt på min gamla Silva-lampa på hjälmen och tänkte bege mig ut på ett distanspass nu.

Tänkte kolla om det finns några skoterspår och om dom är i åkbart skick, kan bli riktigt skoj faktiskt! Planen är att ta mig ut till Österå för att ta spåren därifrån till Bjursås och sedan vidare någonstans. Passet kan bli precis hur långt och härligt som helst!

Lugnets röda

Hej och godkväll, kära bloggläsare!

Idag har jag cyklat igen. Linda och jag stack ut i regnet i morse, vi styrde cyklarna mot Lugnet och körde igenom Lugnets röda. Fyra grader och lera störde varken oss eller dom sex andra cyklister som vi stötte på i skogarna. I slutet av oktober. Det är så himla kul att märka av det här uppsvinget som MTB faktiskt har och att man nu för tiden har välanvända MTB-leder på Lugnet. Även en kall och regnig dag i slutet av oktober.

Höstbild på Linda och mig.

Vi träffade bland annat på Magnus Darvell och Mattias Nilsson

Snabb cyklist.

Å så en bild på mig, foto: Linda.

Helgen är igång och en icke-rekommendation av en rörmokare

Hej vänner!

Lördagen har startat i ett bra tempo här hemma. Vaknade strax före barnen faktiskt och dom började väl vakna från halv åtta ungefär. Frida vaknade som nummer fyra här hemma och det jag hörde då var ett försiktigt "Pappa..?!" från hennes rum:

Där stod Frida nyvaken efter tolv oavbrutna sömntimmar, redo för en ny dag med nya möjligheter.

Hittills idag så har jag hunnit med att duscha, få i alla barn frukost, duschat Frida och sett till så övriga också har duschat och sedan så gick jag ut och tvättade min cykel. Har sedan också städat undan lite ytterligare i källaren och flyttat på vår gungställning ute på gården. För idag har vi fått finbesök!

Klippuddens entreprenad är här och påtar lite i trädgården idag.

Dom ska gräva ner en ny slang till brunnen åt mig men igår så kom jag också på ett specialuppdrag. Nämligen att flytta på den där stora stenen som ligger framför vår jättestora gunga. Det gick ju på några sekunder så nu är gungan betydligt säkrare.

Alltså det här med brunnen är ju en lång historia. Vi har inte kommunalt vatten hos oss utan en grävd brunn. Någon gång kring Långa Lugnet (sista helgen i maj) så slutade ju vattnet att fungera hos oss. Vi fick hit en rörmokare som var väldigt tillmötesgående och snäll liksom. Han fixade så vattensystemet fungerade igen men efter bara en vecka så la allt av igen. Så han kom hit, fixade och trixade utan att riktigt få till det. Han tog liksom inte riktigt reda på vad som var fel utan försökte bara på olika vis att säkerställa vattentillförseln. Oproffsig, var känslan som jag fick.

Hur som helst så åkte jag bort och körde Långa Lugnet, kom hem och fann en slang på gården, borrat hål i vägg och dörrkarm där han dragit in en tillfällig slang och elkabel för att koppla in i husets vattensystem:

Välkommen....

Utöver denna tillfälliga lösning som rörmokaren själv kommit på utan att tillfråga Ronya eller mig så har han dessutom kapat av huvudledningen till huset. Mellan husväggen och vattensystemet. Så huvudledningen var därmed obrukbar. Nu kanske det var den det var fel på också, men det får vi ju aldrig veta eftersom ingen tog reda på vad som egentligen var fel.

Eftersom vi var missnöjda med både uppträdande och utförande så valde vi att reklamera jobbet och gav honom en vecka på sig att ställa allt till rätta igen. Ronya skrev också på Facebook om det och beklagade sig. Rörmokaren har också Facebook och hade väl fått nys om det där så han vägrade att återställa jobbet (ännu mer oproffsig). Dessutom så skrev han också på Facebook om oss och att inga andra rörmokare skulle ta på sig jobbet med att återställa det han ställt till. Vet inte om dom har någon Facebook-grupp eller liknande för VVS-människor, men han skrev då om oss på Facebook i syfte att vi inte skulle få allt fixat. Jätteproffsigt, verkligen.

Vi var i kontakt med några rörmokare efter det där men mycket riktigt så ville ingen ta åt sig jobbet. Tackar! Så jag tänkte väl rätt länge på att eventuellt fixa det där själv, kanske hyra in någon för att gräva lite bara då det är rätt mycket att gräva om man ska ner med en slang på två meters djup. Men sommaren gick ju snabbt, jag hade fullt upp med annat och sedan kom separationen och ökade inte direkt på varken energin eller tiden jag hade till förfogande.

Men nu har jag tagit tag i det där och anlitat Klippuddens entreprenad. Det gäller ju att få ner en slang i marken innan det fryser, för då fryser också vår tillfälliga lösning... Lite kul var det att han jag pratat med hos Klippudden har spelat innebandy med mig i ungdomens dagar. Dom får göra hela jobbet, för jag har varken tid, energi eller ens kompetens för att göra det själv.

Om ni ska anlita en rörmokare så skulle jag rekommendera att ni inte vänder er till Per-Olov Hedberg på SAFE VVS / Hedbergs VVS eller vad hans firma nu kan heta. Han har väl konkat ett par gånger kan jag tro och jag förstår ju varför. Men när vi behövde fixa vattnet akut så kollade vi inte upp honom först. Det blir väl mitt andra tips det. Kolla alltid upp dom ni anlitar innan ni anlitar dom!
Efteråt har vi fått höra många skräckhistorier om hans tidigare jobb. Så vi är inte ensamma, även om det inte är någon tröst just nu.

Jaja, det ska bli riktigt skönt att få det där fixat. Nu ska jag förbereda mig för tävling idag och känner väl att ännu en energitjuv försvinner från mitt liv.

Le Peloton Falun

Hej och godmorgon cykelvänner!

Ännu en omgång av Le Peloton Falun är lagd till handlingarna. Dagen började med ett nytt bottenrekord gällande kroppsvikt (65.4) och sedan var det bara att klämma en lättare frulle och pumpa däcken innan avfärd. Kom sist till samlingen men ändå med nästan en minut till godo!

Förstasträckan gick ganska bra även om pulsen var hög. Det har ju varit lite klent med träning på sistone så blodvolymen är långt ifrån maxad. Dessutom pigga ben och lägger man ihop det med låg blodvolym så blir det hög puls.

Andrasträckan blev jobbig i vanlig ordning men jag hängde ändå med och vi var ett ganska bra gäng med till Ornäs.

Sistasträckan tyckte jag gick bra, sedan höjde Jonas farten. Robban körde ikapp Jonas, jag körde ikapp Robban och Henrik Plyhm hängde med mig. När vi kom ut på asfalten efter långa grussträckan så tog jag direkt en förning och sedan orkade jag inte gå in på rullen igen... Jonas och Robban seglade iväg och jag fick sällskap av Plyhmen in mot Falun. På slutet så orkade jag inte heller gå med Plyhm utan rullade in i stan som fyra. På slutet åkte en långtradare förbi så nära att jag höll ut handen och nuddade släpet.

Watten är ungefär som förut, men mitt w/kg har ju ökat ganska markant nu på slutet. Istället så saknar jag det där riktiga trycket och tar inte direkt några 500 watt-förningar när jag går upp i täten.

Första delsträckan 314 watt och 177 i snittpuls.
Andra delsträckan 330 watt och 179 i snittpuls.
Tredje delsträckan 307 watt och 176 i snittpuls så länge som jag var med.

Guldfirande av Jenny Rissveds på Stora torget i Falun

Mycket folk på Stora torget när jag kom dit i eftermiddags.

En annan idol från Falun: Sanna Kallur.

Jenny Rissveds! Kanske inte den bästa idolbilden, men hon står där framme!

Nu när OS är över så kanske dessa förebilder kan uppdatera sina bloggar igen, det var ju inte direkt igår... Jag var på plats idag med en trött och dödshungrig Frida och en uttråkad Ebbah. Inte riktigt dom bästa förutsättningarna för att insupa atmosfären, men ändå skönt att vara med på plats.

Här har ni en artikel från firandet med en del bilder och också en lång video med intervjuer och rörliga bilder från själva firandet. http://www.dt.se/sport/cykel/jenny-rissveds-rord-efter-firandet-i-falun-fattar-inte-att-ni-ar-har-for-min-skull

_____

Glöm inte att kika på min video från Cykelvasan som jag publicerade tidigare idag!

Redan 2:13 in i klippet så spårar jag ur...

OS-Guld till Jenny Rissveds!!!!!!!!

OMG vilket imponerande lopp hon just genomförde, det såg ut att vara full kontroll hela vägen fram till OS-guldet. Grattis Falun, grattis Falu CK och GRATTIS JENNY RISSVEDS!!!!

Frågan är nu bara hur vi firar detta här i Falun? Ska det badas i rådhusfontänen? Ska gatan utanför hennes hus målas? Det lär bli en mottagning på Stora torget när hon återvänder hem i alla fall... Kvarteret Stenslund i Falun har i år tagit två VM-guld och ett OS-guld i MTB, mäktigt!

Jag slog mig blodig!

Utropstecken i rubriken, ni fattar allvaret?!

Alltså pendlingen började som en rätt sömnig historia med för lite sömn och för trötta ben. Tog vägen via gruvan för att se något annat än det jag oftast ser på pendlingarna. Tog en bild:

Bocken Kåre och Cykelbloggar'n.

Sen när jag skulle därifrån så tyckte jag att det var dags att tagga till lite för att inte få en allt för slö pendling så jag attackerade en kurva. Det skulle jag ju inte ha gjort och med det där underlaget så sved det ganska bra också. Det gjorde först riktigt ont, så jag testade alla fula ord jag hade innan jag började borsta av mig och kolla så att alla leder var intakta. Kollade faktiskt cykeln sist, så ont gjorde det.

En omtänksam kvinna stannade till och frågade om allt var okej så jag fick väl bita ihop och samla ihop resterna av mig själv igen. Stå där och tycka synd om sig själv liksom...

Man vet att man har vurpat på ett gruvområde när man har metallpulver på handskens magnet efteråt.

Fick jaga ikapp Robin Ström vid Ornäs och fick några minuters sällskap, alltid trevligt och bra för moralen.

Nu sitter jag här, uppskrapad och fin. Värst är det ändå på höften för där lär det ju fastna i kläderna. Hemma hade jag suttit i kalsongerna och låtit det läka ihop, men jag tror inte att alla här på jobbet uppskattar om det sitter en halvnaken och blodig cyklist på kontoret. Så jag lär väl tvätta av mig och se om vi har något att plåstra om mig med. Knät fick sig också en liten kyss. Tur ändå att det gick så pass bra som det gjorde.

Klant.

Partempo på Le Peloton

God förmiddag cykelvänner!

I morse kördes ju traditionsenligt ännu en omgång av Le Peloton här i Falun. Såhär i semestertider är bortfallet ganska markant och idag var vi rekordlåga tre deltagare. Det var Jonas "Le Peloton" Pettersson, Stefan "SM i Livspussel" Carlsson och så jag då.

När vi rullade iväg så berättade Stefan att dagens ambition var att sitta på rulle, så det blev helt enkelt partempo med wattmonstret Jonas på Le Peloton idag. När man är så få så betyder det ju att det blir ganska jämnhårt hela tiden och det är liksom ganska få stunder att sitta och frihjula, som man kanske gör i en grupp. Det betydde också att vilan mellan dom tre fartsträckorna blev väldigt kort eftersom vi inte behövde återsamla gruppen. Tyckte att jag höll ihop det riktigt bra idag och det var först på slutet när man kör från Källviken och in mot Kvarnberget (typ sista 2 kilometerna) som Jonas tog över showen. När jag gick upp och drog så tog väl bara Jonas ett djupt andetag eller två innan han körde om mig igen.

Att fota i farten med två kilometer kvar är ganska så jobbigt. Vilan på rulle blev liksom mycket mindre vila än det brukar vara. Å då brukar det inte vara mycket vila på Jonas rulle i vanliga fall heller.

När man kör partempo så blir det ju inte alls samma flyt i åkningen som om man är tre till fem cyklister. Så man får inte riktigt samma fart. Å andra sidan så blir det ju väldigt jämn och hög intensitet hela tiden, så det blir ju helt klart bra ändå.

Jag tog en bild på både Jonas och Stefan vid samlingsplatsen, men den blev tydligen väldigt suddig. Här är vi precis klara med dagsverket (Velodromen till vänster och mataffären på Kvarnberget till höger) och det var dags för mig att vända om och cykla till Borlänge...

Stefan tog förresten en bild som jag blev med på, när vi rullade iväg från samlingsplatsen:

First we were three. In the end only me and my weak legs. Thanks for excellent speed @henrikoijer & @extremjonte #speeddemons #lepeletonfalun #fullspeedahead #earlybirds #velodromck #cykelfjäll #scott2luvit #scottsweden #bikeonscott

Ett foto publicerat av Stefan Carlsson (@smilivspussel) Jul 20, 2016 kl. 10:25 PDT

Det blev inga hastighetsrekord eller KOM på väg till jobbet i Borlänge vill jag lova. Rätt krispiga ben...

Ska man tro klockan så blir det buss hem i eftermiddag...

Bra pass, krispiga ben och kände mig helt urvriden när jag kom till jobbet. Helt perfekt! Data för er nördar finns här:

Kärlek

Jag älskar den här trappan i Falun, så himla snygg den blev efter årets Walk of Art. Jag ska väl erkänna att jag inte varit så speciellt imponerad av allt som Walk of Art producerat, men det här blev ju en riktig hit. Aftonbladet har också skrivit om trappan, det kan ni läsa här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23119090.ab

Jobbpendling idag, fick ett lätt regn på mig i början och asfalten var blöt ungefär halva vägen. Typiskt då cykeln var nytvättad och fin. Körde på under en delsträcka och fick trötta ben, succé!

Jag måste ju bara avsluta med att hylla mig själv lite också. Innan semestern så köpte jag en stor påse Polly som jag gömde undan på kontoret. Glömde givetvis bort den under semestern och förstår ni lyckan när jag hittade den?

Wattfest på Le Peloton

Tjena!

Vaknade klockan 05:27 med ett ryck i morse. Anledningen till att jag vaknade var att telefonen dunsade i golvet och anledningen till att den dunsade i golvet var för att jag hade stängt av samtliga tre larm på morgonen och somnat om. Trött kille. Blev desto mer fart på mig när telefonen slog i golvet för då hade jag bråttom helt plötsligt.

Kom i alla fall fram till samlingsplatsen och hann ta en bild innan avfärd:

Jag tyckte förstasträckan gick väldigt lätt och fint idag, vi körde på vägen och inte cykelvägen denna gång för dom hade klippt gräset i diket längs med cykelvägen och då slungat upp en massa grus och stora stenar på cykelvägen. Trots att det kändes så lätt och fint så var det en betydligt högre snitteffekt än vad jag brukar ha. Kanske just för att vi åkte på vägen och inte cykelvägen. Det blev lite mindre frihjulande och lite mer trampa helt enkelt.

På andrasträckan så drog jag igång med en rätt hård förstaförning, vilket resulterade i att vi omgående blev ganska få som fick stå för dragjobbet. Mr. Le Peloton var inte närvarande idag vilket gjorde att förningarna blev kortare och då jag hade ganska bra ben så kunde jag kosta på mig lite längre förningar. Just att vi var få som gick runt redan tidigt och att jag fick lite mer vind på näsan gav ju också bra snitteffekt som resultat. Till Ornäs kom detta gäng först:

Sistasträckan från Ornäs bjöd först på kantvind och avslutades med motvind. Även det är ju bra för snitteffekten. Inne på grusvägspartiet blev vi snabbt en trio för att sedan bli en kvartett igen innan vi mot slutet av gruset blev en trio. Det var Robert Österling, Lars Bleckur och jag som höll ihop och vi körde på tillsammans i motvinden in mot Falun. Jag fick bli lite stum även idag och det var lite svårt att hålla effekten uppe på slutet, men i mål kom vi och fika belönade vi oss med:

När vi lämnade Konditori Focus så hamnade också jag på bild via Axforsen:

Tack för kaffe! #lepeletonfalun #lepeloton #känneringenting #mörksuggejakten #wymtm #outsideisfree #watt #kom #strava #stravacycling

Ett foto publicerat av Jonas Axforsen (@axforsen) Jul 6, 2016 kl. 10:55 PDT

Här är lite data från idag:

Jämfört med förra veckan, då jag också blev avhängd på sista fartsträckan:

Jag bloggade ju igår om att jag skulle träna på natten till igår. Det blev inte av. Istället så tränade jag sent igår kväll. Klev faktiskt av cykeln efter elva på kvällen. Hade annars tänkt att testa Le Peloton med fräscha ben, men det får kanske bli nästa vecka istället. Har bara sovit 3½-4 timmar i natt med ett par avbrott också, så jag lär ju bli festligt trött om en stund. Men det blir då det, nu vevar vi igång den här dagen. 

Alla sover här hemma, dags att åtminstone väcka Frida!

Avhängd på Le Peloton Falun

Hej och godmorgon cykelvänner!

Efter dagens Le Peloton här i Falun så kom jag hem till ett tyst och sovande hus. Mådde fortfarande lite illa av mjölksyrachocken som Le Peloton innebär.

Jag kom lite sent till samlingen idag så alla stod uppställda och redo för avfärd när jag kom. Att alla ser så glada ut beror på att jag höll på att vurpa precis innan jag tog bilden. Lyckades som genom ett mirakel och med 20 års erfarenhet som cyklist att rädda upp situationen och inte falla till marken.

Ett starkt gäng efter första fartsträckan, redo att ta sig igenom nästa fartsträcka längs med Aspeboda-vägen.

Fortfarande ett starkt gäng, men några färre till antalet efter andra fartsträckan. Med ett snitt på 47.9 km/h och 319 watt (354 NP) så är det inte så konstigt att det spricker av lite...

Dessa herrar anslöt kort efter att förra bilden togs.

På dom gånger som jag varit med på Le Peloton Falun så har vi aldrig varit så här många som startat sista fartsträckan tillsammans.

Sista sträckan innehåller också gruscykelvägen längs med banvallen. Eftersom vi dels hade varit en ganska stor grupp i början på fartsträckan samt att bommen var öppen gjorde att vi körde fortare än någonsin på gruset. Första gången med ett snitt över 40km/h enligt STRAVA. Efter en liten backe så blev vi en trio i tät bestående av Jimmy Bodin, Jonas Pettersson och jag.
Vi möter en stackars cyklist vid kommungränsen, där står det ett par stora stenar i en kurva för att inte bilar ska åka igenom. Smalt, dålig sikt och jävligt alltså. Det blir lite stoppsladd vid mötet och jag ropar "Ursäkta". Stackarn mötte ju dessutom strax efteråt de avhängda och fick väl en lite speciell morgonpendling till jobbet...

Mot slutet av gruspartiet så gör jag ett par misstag och när Jimmy och jag missförstår varandra så är slakten ett faktum och Jonas kan gå iväg solo in mot Falun. Jag hade helt enkelt inte ben nog för att gå med. Efter att jag har åkt solo en stund så kommer en trio med Jimmy, Robert Reyier Österling och Lars Bleckur ikapp och vi håller ihop till målet.
Ska man hänga med i det högt uppskruvade tempot så måste man göra rätt saker vid rätt tillfällen, här är ett videoklipp från när Jonas Pettersson ställer av mig och Jimmy Bodin där jag förklarar lite vad som sker. Snittwatt säger aldrig hela sanningen när det kommer till gruppcykling i hög fart:


Ännu en gång så visar alltså Jonas att han är starkast på Le Peloton Falun, bara att lyfta på hatten!

Robban illustrerar här på Konditori Focus ungefär hur det känns efter Le Peloton.

Dagens fikagäng.

Data från dom tre fartsträckorna:

Alla siffror och grafer kan ni hitta här: