Vi besegrade Städjan idag!

Hej och god kväll, kära cykelvänner!

Idag körde jag bilderna först, men det är väl dom ni vill se ändå gissar jag. Dagens grej var att vi skulle cykla uppför Städjan, som är ett berg bortom Idre Fjäll och som är lite högre (1132 m.ö.h.), lite mäktigare och mycket brantare. Alltså jag älskar ju berg. Blir helt till mig om jag hittar en ny backe eller bara att få cykla berg på Mallis liksom. Det är något speciellt med berg, helt enkelt.

Så när vi hade kommit upp ur sängen i morse, fått i oss frukosten, städat rummet, packat bilen och checkat ut så styrde vi mot Städjans parkering. Vi hade som första mål att ta oss upp till toppen och därefter se hur mycket tid som eventuellt fanns över till annat (Linda skulle hela vägen till Skåne efteråt). Det blev bara upp till toppen och tillbaka... Det var nämligen stenigt värre på väg upp. Värst var det kanske i början, som ni ser på första bilden i detta inlägg. Men allra sista metrarna upp så var det bara stenblock så där gick det inte heller att cykla. Mellan början och slutet så kunde jag i alla fall cykla det mesta, även om det blev några av- och påstigningar. Uppe på Städjan så blåste det så in i bängen, video finns på min Instagram-story för den som är snabb.

Utför gick det betydligt snabbare än uppför, men det kunde ni kanske räkna ut utan att jag skrev om det i min blogg.

Vi styrde hemåt, såg renar, åt räkmacka på Fricks i Rättvik och satt en stund i solen där innan vi körde hem hit.

En fantastisk gårdag och planer för idag

Hej vänner!

Nu har jag några minuter på mig att blogga igen i det välfyllda programmet som vi har på denna resa. Igår gick det liksom i ett från att vi hade vaknat till dess att vi slocknade. Men det är bara kul, givetvis!

Igår cyklade vi en runda nära Oudenarde och hann med ett antal klassiska backar och ett par kullerstenspartier. Den andra bilden är från Paterberg. Jag vet inte om jag har något skit i kroppen eller om formen bara är kass, men jag fick verkligen slita igår. Det var liksom som att cykla med bromsen i hela tiden. Tur då att miljön var så inspirerande att det gick bra ändå. Riktigt härlig runda!

Efter cyklingen så åt vi lunch och kikade runt på Flandern Runt centret. Där fanns många gamla saker, nya saker och en hel del historik för den som är intresserad. Samt en souvenirbutik där jag gjorde resans hittills enda inköp; en flandernflagga.

Kvällen avslutade vi med sex timmar i velodromen 't Kuipke. Det här var inget som jag såg på förhand som något av dom största grejerna med resan, men det var verkligen häftigt att vara där. Det hela är som en stor nattklubb med en cykeltävling mitt i. Hela innerplan är en enda stor festplats, det var varmt och musiken var hög och intensiv.
Norge hade Anita Stenberg där som faktiskt lyckades bli tvåa totalt, riktigt imponerande!
Sista bilden visar Bradley Wiggins. Rätt bra tajming och kul att det gick att få en så pass bra bild även med mobilen som kamera.

Idag är hela programmet uppbyggt kring att vi ska till världscupen i cyclocross i Koksijde för att kolla på damernas och herrarnas elittävlingar. Med pressackreditering. Resans höjdpunkt, om ni frågar mig. Men, precis innan jag började skriva detta inlägg så läste jag att tävlingarna är inställda idag på grund av dåligt väder. Det är typ storm här i Belgien, så det är väl därför. Så nu vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på istället. Samling om en kvart och jag har inte packat en pinal än. Så jag packar väl i alla fall ihop och ser vad som händer.

Vi hörs!

Spjärshällen, Faluns högsta berg

Idag åkte barnen och jag till Spjärshällen, Faluns högsta berg med sina 506 meter över havet. På vissa håll nämns berget som Spjärshälla eller Spjershälla, men det är alltså samma berg. Vill man hitta information om Spjershällen, till exempel hur man hittar till dit, så gör man kanske bäst i att googla alla tre namnen.
Här har Linghed.se skrivit lite information om Spjärshälla.
Det tog ungefär en timme att åka bil till Spjärshällen från centrala Falun, men det var det värt. Sista 5-600 meterna till toppen får man gå. Ta vänster in på stigen vid bommen så kommer ni rätt. Den lilla grusvägen som fortsätter upp tar er till till tvillingtoppen med en mast, men alltså inte högsta punkten i Falu kommun.

Utsikt från utkikstornet på Spjärshällen och på den nedre bilden ser ni väderskyddet och grillplatsen. I vinter så ska Lingheds skoterklubb ställa dit en ny grill. Vilket betyder att det finns skoterspår dit, vilket betyder episkt skoterspårspass med MTB-cyklarna mot vårkanten!

Utkikstornet på Spjärshällen. Själva ställningen kändes stabil, men virket på toppen har sett bättre dagar. Delar av staketet saknades och ena golvplankan var helt lös.

Vi var där i en timme ungefär. Kikade på utsikten i omgångar, skrev någon rad i gästboken och fikade lite. Sedan var det dags att styra hemåt för att inte lunchen skulle bli allt för sen.

På väg hem så stannade vi ändå till vid Spjärsbodarna/Spjersbodarna. Riktigt fin fäbodmiljö där barnen och jag gick in i hagen med kossor och får. Tidigare så har jag bara cyklat förbi här,

Det var vår förmiddag det. Nu är vi på väg till andra berg, vi sitter nämligen i bilen på väg upp till Sälen för att jag ska köra King of the Hill Sälen imorgon. Planen från början var att jag skulle åka upp ensam, kanske till och med på tävlingsdagens morgon. Men så i TV-soffan för någon timme sedan så sa Ronya att vi skulle åka upp allihopa i alla fall. Så nu är siktet inställt på Röda byn i Lindvallen! 

Eftermiddagspasset

Körde 1½ timme ungefär på förmiddagen med några spurter och igångdrag för att mosa benen något. Efter lunchen stack jag ut igen och fick ihop 3:45 ungefär. Har nyss kommit tillbaka, kom precis när det började skymma. Perfekt timing och utnyttjande av den ljusa delen av dygnet. Bestämde mig för att köra ett lugnare pass nu i eftermiddag då det varit ett par intensiva dagar här. Drog iväg till Pollensa där jag irrade runt lite i byn innan jag hittade vägen upp i bergen mot Lluc.

Fint i Pollensa

Mot bergen!

Nöjd bloggare i backarna

Lite bilder från vägen upp till Lluc och den sista är på väg ner mot Selva/Inca.

Efter Inca så tog jag sikte på Sencelles men insåg ganska snart att det kunde bli en sen kväll och att cykla i mörker är ju aldrig kul (hade ändå med mig ett par smålampor, ifall att). Eftersom jag gillar att planera och försöker vara förutseende så hade jag inför resan sparat ner Mallorca som tillgängligt i offline-läge i Google-Maps. Så jag tog upp mobilen, hittade några småvägar som kortade ner min hemresa. Det gjorde ju inte speciellt mycket att dom flesta småvägarna var nästan fria från trafik, smala och hur mysiga som helst.

På väg hemåt. Åkte Costitx-Llubi-Muro-Can Picafort och hem. Bor söder om Puerto de Alcudia.

Nu är det middag om 30 minuter och jag kommer inte hålla igen på ätandet.