Soligt distanspass med sällskap

Här kan man va'! Rätt fläskig inledning på passet då jag ju hade sällskap av två crossåkare idag, den ena körde dessutom med sommarsulor. Var med och tog mycket vind ändå, det biter ju bara lite bättre om det rullar sämre...

Uppe i Vålberg på 280.84 m.ö.h. kan man också vara. Fint ställe!

Jimmy på väg att peta hem bergspriset på nästan 370 meter över havet.

Utan vinterdäck så blir det extra spännande utför. Själv kunde jag ju cykla med mina MTB-dubbdäck med bara en hand på styret och fota samtidigt.

Wild life. Även om hundarna hade en väldigt aggressiv attityd så var jag ändå mest rädd för att cykla på dom. Hästarna såg ut att ha det riktigt gött där i solen. Vi hade ju det rätt okej vi med.

Ja, idag blev det Jimmy, Preben och jag som cyklade tillsammans. Som jag skrev så var inledningen ganska så svettig för mig, men jag tyckte att jag kom in i det allt mer. Det vände väl någonstans kring berget mellan Sågmyra och Rexbo. Efter det så tyckte jag att det gick betydligt bättre.
Hoppas lite på att Jimmys cross rullade lättare än min MTB. Att Prebens cykel med sommardäck rullade lättast är väl ganska givet, men så körde han med ryggsäck istället.

Vi körde till Sågmyra och tog sedan "den andra backen" över till Rexbo. Alltså inte mer vanliga Åhl-Tällberg, utan via Vålberg och Bäckeberg, När vi kom till Smedsbo så fortsatte vi rakt fram till Aspeboda, upp mot Falukrossen och sedan förbi Källviksbacken och Slussen på väg hem.

Snittpulsen landade till slut på 78% av max och det blev vinterträningens näst snabbaste pass för min del. Det snabbaste med dubbdäck på. Behöver det här nu på vårkanten, få upp slätdraget lite inför långloppssäsongen. Det har varit kul med äventyrscyklingen och det, men det bygger inte mycket slätdrag. Extra bra givetvis att träna i sällskap och jag fick ju både attackera och spurta ett par gånger också. Tack för sällskapet grabbar!