2020-04-17

Jahaja, det där gick ju inte så bra - men andra imponerar!


Hej!

Skönt med lite kontraster ändå, det kan inte bara framgångar och hallonsaft. Igår blev det en rätt sur tävling för min del i Svenska Cykelförbundets MTB Challenge. Inget fel på tävlingen som sådan men jag var inte riktigt på topp.

Banan bestod av fyra varv med en ganska lång och seg backe, nästan halva varvet upp och nästan andra halvan ner. Så kan man väl sammanfatta den. Inledde med att åka utför och redan där gick det hyfsat fort. Ca: 40 cyklister kvar av 178 när vi var nere på den korta platten. Hög fart redan i första backen vilket minskade ner gruppen väsentligt. Knappa 20 kvar efter första gången upp.

Andra gången upp och vi blev sju kvar. Riktigt jäkla pyjamasparty med bröderna J Ahlsson som kör dubbelt upp på effektmätarna i spets.

Tredje gången upp så var det ju rätt klart att om man ville vinna så kunde man inte släppa Jacob Ahlsson när han djupmarinerade oss övriga uppför. Så med livet som insats såg jag till att hålla den där rullen hela vägen upp. Men så attackerar han precis när vi ska ut på hängbron. Alla var väl trötta kanske eller så trodde vi kanske bara att han skojade. Men icke. Han körde till sig en lucka på 4-5 sekunder bara över bron. Sedan matade han på med runt 6w/kg i hela utförslöpan.

In mot sista backen och jag hade väl inte känt mig speciellt pigg under loppet. Luckan var någonstans runt 25 sekunder när sista varvet med backen upp och backen ner skulle avverkas. Tänkte att även om det kändes röv så kan man inte bara sitta och såsa och ge upp. Så jag tänkte att vi får lov att köra ganska hårt tidigt i backen, herr Ahlsson måste ju också kunna bli trött?! Wetterhall verkade också pigg och även övriga verkade vilja köra hårt. Med ca 5 km kvar så gick Wetterhall upp och tände stora grillen med 7-8 w/kg och jag kände att jag fick vika ner mig. Då var vi bara ca: 10 sekunder efter Jacob Ahlsson.

Hade kanske loppet i förrgår i benen och loppet idag i huvudet men där och då hade jag inget mer att ge. Kände att jag inte hade med segern i loppet att göra så jag tog mig till mål sista fem kilometerna.

Wetterhall täppte till det sista till Ahlsson med Frisk och Wissting på rullen. Frisk satsade på en solokörning på slutet, även Ahlsson fick ännu en lucka när Frisk blivit inhämtad men när spurten i trion bakom drogs igång så kunde inte Ahlsson svara på upploppet.

Vinnaren blev Wetterhall före Wissting, Ahlsson och Frisk. Joel Karlsson och Jonathan Ahlsson rullade in som femma och sexa och jag blev sjua långt efter.  Imponerande körning av Wetterhall som sedan skarvade vidare med lagtempo på Zwift kort därefter.

Imponerande watsiffror på killarna i tät också. Jacob Ahlsson snittade 5.5 w/kg under hela loppet (helt stört bra), Wetterhall nöjde sig med 4.8 w/kg. Wetterhall drog dock 6.3 w/kg när han körde ikapp Ahlsson. Ska dock sägas att Ahlsson drog 6.5 w/kg på sina hårdaste 5 min. Mitt personbästa på 5 min på Zwift är 6.2 w/kg...

Innan ni nu börjar skrocka över att den där J(acob) Ahlsson kan ju inte vara på riktigt och så vidare så sätt er ner och kolla Strava. För det första är det en ung rackare och unga rackare är ju ofta rätt så rappa. Dessutom har killen en av VÄRLDENS SNABBASTE tider i klassiska Mallorca-klättringen upp från Sa Calobra. Det finns massor av segment på Strava i den backen, men kollar man segmentet som heter Sa Calobra Coll dels Reis (official) så har han 21:a bästa tid. I världen. Visserligen 1 sekund efter en sådan som Michal Kwiatkowski, men jag skulle inte skämmas så mycket för det. 376 watt använde han då under sina 26 minuter och 30 sekunder och enligt Zwiftpower så väger han 68 kilo (5.53 w/kg).
Sug på den ni.
Strava-segmentet: https://www.strava.com/segments/653262?filter=overall

Resultatet, hela listan hittar ni här: https://zwiftpower.com/events.php?zid=459811


I kväll klockan 20:10 så startar jag i Zwift Classics, kommer ett separat inlägg om det i eftermiddag men ni kan redan nu förbereda er på min livestream nedan:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar