Jag hoppat att ni har det bra, det har nog jag. Efter några dagar med nedåthumör så bestämde jag ju mig igår för att vända på steken och styrde upp dagen. Att göra saker ger mig energi. Till en viss gräns givetvis, för gör man för mycket så tar man ju slut. Så på kvällen var jag rätt så jättetrött. Ändå pepp liksom. Men ville helst sova.
Hur som helst, med sovande småbarn i sina sängar så begav jag mig ner till källaren för att stöka undan ett av veckans pass. Som denna gång bestod av tio stycken enminutsintervaller med två minuters vila mellan varje intervall. Jag satt ner i varannan och stod upp i varannan. Ni som läst Svenska Cycling Plus vet varför jag gjorde så, ni andra får väl köpa tidningen för att ta reda på det.
Efter en smått överoptimistisk start så blev jag så sjukt jäkla stum när jag hade ungefär hälften kvar. Vilken plåga det blev, men tack vare en slutspurt så jag nästan ramlade av cykeln i den sista intervallen så landade jag tryggt på en ny rekordnivå för denna intervallform.
Tidigare rekordet (som var en stabil insats rakt igenom): 473.5 watt i snitt.
Gårdagens nya rekord (som var en betydligt svajigare historia): 475.5 watt i snitt!
Yeeey!
För att illustrera hur stum jag blev och för att ni också ska förstå hur jag offrade mitt liv i sista intervallen så får ni här snittkadensen för respektive intervall, raset mot slutet är minst sagt tydligt:
96, 100, 98, 97, 95, 98, 92, 90, 89 & 96.
Riktigt skönt med ett nytt personbästa, det var ju ett tag sedan nu. Dessutom så var jag 1,5 kilo lättare igår än vid förra rekordnoteringen på ettor. så räknar vi w/kg så ser det ännu lite bättre ut. Lättare OCH starkare är ju liksom Win-win i MTB-sporten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar