När man har kört distans på Monarken

Ja, sådär ja, då kan jag sorteras in under facket idiot (läs: hängiven cyklist) då, eftersom jag igår kväll körde distans på min Monark. Japp, det räckte inte med 10x2 minuter igår utan det blev ett dubbelpass. Kände mig lite som grabbarna från En annan del av Skövde. Sjukt gäng det där också...

Kan inte minnas senast jag körde distans inomhus, men om jag ska gissa så måste det vara minst tio år sedan. Ni vet, på den tiden då även jag var ung och ambitiös. Efter gårdagens pass så förstår jag varför det är så långt mellan gångerna. Det är inget som man gör med den mentala hälsan i behåll.

Det blev tre timmar och jag körde lite hårdare än jag kört mina distanspass på sistone, det blev en snittpuls på 154, vilket innebär 80% av min maxpuls. Pulsen blev lite högre hela tiden under passet, gissar att det beror på följande:

• Överhettning, det blev bara varmare och varmare under tiden jag satt där. Startade på 15 grader och slutade på 21.
• Uttorkning. Dels se ovan, men även för att jag druckit dåligt innan och kört ett pass några timmar före också.
• Utmattning. När man blir tröttare så trampar man mindre effektivt vilket gör att pulsen kan öka på given effekt.
• Jag är dålig. 

För att lätta upp stämningen lite så hade jag bestämt mig för att dricka varje halvtimme, då har man ju liksom något att se fram emot. Det var dock inte lika kul efter att jag druckit första gången och sedan tänkte; "Jaha då är det bara 29 minuter kvar till nästa gång jag får dricka".

Tiden gick ju ohyggligt långsamt och det var en sjuk känsla på slutet när jag insåg att det faktiskt var slut snart. Sista minuten kunde jag konstatera att jag räknade ner sekunderna, inte minuterna tills jag var klar. Mycket nöjd grabb.

För att distrahera hjärnan lite så kollade jag på ett par av mina YouTube-klipp. Började med videon från Lidingöloppet MTB och fortsatte sedan en bit in i Mörksuggejakten:



Hela passet hittar ni här: https://connect.garmin.com/modern/activity/1017613119