Tröttingar

Dagen började redan 03:42 idag. Bägge småbarnen vakna, antagligen en reaktion på grisvaccinet.  Det blev lite si och så med sömnen efter det. Filip tog min plats i sängen. Eftersom Ebbah gnällde lite då och då så la jag mig iklädd morgonrock i Filips säng. Så vi fyra är ganska trötta nu, vissa grinigare än andra.

För att få tiden att gå lite snabbare så åkte vi in till stan. Där vände dagen lite för Ronya då busschauffören frågade henne om hon var vuxen. För att räkna som vuxen i Faluns lokaltrafik måste man ha fyllt 20 och då Ronya fyllde 30 ganska nyligen så kändes nog det rätt bra.

Vi åt på stan också, jag tog en pasta med lax och dillsås. Vi hade dock inte riktigt möjlighet att njuta av maten då barnen var i sitt esse. Inte så otippat heller med tanke på hur morgonen var.

Förutom att äta mat så handlade jag också mat. När jag stod i kassakön så hörde jag ett par kvinnor bakom mig tala om hur fruktansvärd Haiti-katastrofen är. Att hon följde händelserna via nyhetskanalerna och att hon sett på CNN när det nyss inträffat. Hur man då hade filmat en liten skolflicka liggandes, helt livlös, på marken med ansiktet nedåt, tofsar i håret och ryggsäck på sig. Hur hemskt det måste vara att ligga begravd under massa bråte och så synd det är när barn drabbas. När de pratat om detta en stund avslutade den ena kvinnan samtalet med att säga;

- Men ändå, that's life.

Tyckte det var ett ganska oväntat slut på ett allvarligt samtal faktiskt.

Nu är vi hemma igen, jag överraskade Ronya med att spontanköpa fyra rullar toapapper åt henne på affären. Hon blev givetvis väldigt glad över den gåvan.