Ny helg, ny cykeltävling live. Idag är det Amstel Gold Race, tävlingen som startar Ardennerveckan. Vi har kört kullerstensklassikerna och nu väntar några andra klassiker där backar står i fokus. Inga klättringar just, utan mer backar. Ja, ni ser ju själva på banprofilen:
Det är upp och ner ta mig tusan hela dagen. Stackars cyklister, kul för oss!
För er som vill studera en karta över Amstel Gold Race så ser den ut så här:
251 kilometer back-kärlek!
En avslutning som gjord för Philippe Gilbert!
Kolla till exempel avslutningen på VM 2012 som avgjordes i samma backe:
Backar och Ardennerveckan hör ihop och Philippe Gilbert är som gjord för Ardennerveckan.
Många håller Philippe som favorit och han ligger även mig varmt om hjärtat. Men farbror är ju lika gammal som mig och han kanske har haft sina bästa år. En annan vass cyklist som jag tror på idag är Michał Kwiatkowski. Joaquim Rodriguez, Michael Matthews och Dan Martin är andra cyklister som borde trivas idag. Alla är cyklister som har en bra "kick" och hanterar backar bra. En klättrare som är intressant här är också Vincenzo Nibali som annars mest är synlig i dom stora etapploppen. Men han är skicklig både uppför och utför och hanterar nog stressen mellan bergsprisen på ett bra vis. Idag gäller det att sitta långt fram i klungan och inte hålla igen utför.
Här kan ni se hur det gick till förra året:
Eurosport sänder live från klockan 14 och det här vill ni inte missa, Vacchi och Adamson kommenterar. Har ni inte Eurosport eller Eurosport player så får ni klara er med Amstel Gold Race via live stream, även den sändningen startar klockan 14.
Börjar med att gratulera IBF Falun till sitt tredje raka SM-guld i innebandy. När det stod 1-2 och Linköping var nära att göra 1-3 så var jag rätt orolig faktiskt, men så vände man direkt i IBF och gjorde istället 2-2 i slutsekunderna av andra perioden. I tredje så körde man över Linköping och gick till 6-2. Då var det liksom klart och att Linköping gjorde två tröstmål gjorde inget.
Idag har vi fixat lite i garaget och cykelrummet. Eller ja, Ronya har fixat jättemycket i garaget och jag har fixat jättelite i cykelrummet. Men ändå. Vi har fixat. I garaget finns nu min gamla karta:
Det var den här jag använde förr, när jag var ny i cyklandet och ville hitta någon ny runda eller någon ny väg att cykla. Kanske en ocyklad backe att testa eller en ny ort att besöka. Inte direkt lika smidigt som med dagens teknologi och ruggigt svårt att memorisera rundorna. När man väl cyklade fel så gick det inte heller att plocka fram telefonen och kolla vart man var med Google Maps, utan det fick bli lokalsinnet som fick jobba. Nu har jag terrängkarta i cykeldatorn och kan planera rundorna i Garmin Connect. Betydligt smidigare, speciellt när man är ute och cyklar. Tack och lov så får jag ju fortfarande studera kartor innan turer för att hitta någon bra runda, men även det arbetet är ju så mycket lättare nu än det var på papperstiden.
En ny härlig vårdag väntar utanför fönstret. Solen skiner och det ser ut som en helt fantastisk dag för en cykeltur. Motivationen är fortsatt på topp och igår när jag hade haft en vilodag så kändes det ungefär som om jag vilat i en vecka, kroppen ville bara ut för att cykla. Denna vinter med hög motivation rakt igenom är väl det som ger utslag i mina höjda effektsiffror. Jag brukar säga att det är motivation och målsättning som skiljer elitsatsande från andra som tränar lika mycket. Med rätt målsättningar och en hög motivation så pressar man sig det där lilla extra som krävs för att lyfta sig.
Förra vintern hade jag en ganska lång period med sämre motivation och som jämförelse så hade jag fram till 18:e april i fjol tränat knappa 99 timmar och i år har jag fått ihop 127 timmar. Det är en jäkla skillnad det. Jag har varit motiverad till att både träna mer och hårdare denna vinter.
Men motivationen till trots så behöver jag fortsätta letandet efter den där känslan som man vill ska infinna sig. Jag har haft bra känsla på testcykeln och på lugna pass ute, men det är att hitta känslan när man kör intensivt utomhus som är den största belöningen. Så dit vill jag nå och jag är säker på att jag kommer hitta känslan ganska snart om jag bara fortsätter på samma sätt som nu.
Det gör ju inget om den dyker först under tävlingarna som kommer. För jag vill tävla, jag vill tävla och jag vill tävla. Så känns det, men det kan ju vara bra att spara lite på det krutet till det är allvar också. Hade hemskt gärna varit nere och tävlat på Kinnekulle denna helg och kört Kolmårdsbiken nästa lördag. Var ju nästan på väg ner för en spontanare till Östgötaloppet förra helgen. Nu jobbar min fru väldigt mycket på helger, så det är inget lätt pussel att lägga för att kunna tävla.
Men jag vill och jag ska tävla. Bara inte denna helg.
Men kanske kan jag smita iväg till Kolmården nästa lördag...?
Många watt, usel tid. Så blev det, inte helt oväntade, resultatet. Eller tja, watten hade jag ju inte riktigt grepp om innan. Men motvinden och vinterkläderna gjorde ju att jag förstod att det inte skulle gå så fort. I fjol körde jag Skuggarvstempot tre gånger och min bästa tid tog jag den 24:e april då jag åkte på 30.51. 2012 hade jag som jämförelse tre tider under 30 minuter.
I fjol åkte jag på 30.51, 31.53 och 31.52. Idag släpade jag mig runt på 31.57. Skitkass tid alltså. Men tittar vi på watten så körde jag 323, 314 och 310 watt i fjol och här kommer dagens ljuspunkt: 340 watt på dagens försök. Fixade alltså 17 watt mer än mitt bästa försök i fjol, det finns alltså lite kraft någonstans. En skön sommardag med medvind och tempodräkt så kan det nog bli en fin tid också.
Det var väl ändå nyttigt att få ännu en liten genomkörare och att få stressa systemet. Skönt effektbesked också och nu ska jag bara försöka glömma bort tiden. Lär nog glömma den ganska snabbt efter nästa försök.
Efteråt så bytte jag skor samt cykel och lekte lite i Backfan. Nyttigt med lite spurter i slutet på träningar och jag ville testa slutet av backen. Alltså efter branten. Känner ju att om jag någonsin klarar av branten så måste jag ju kunna cykla resten också. Vore hemskt tråkigt att en vacker dag klara branten och sedan klanta mig för att jag inte testat resten tillräckligt. Så när jag klarat av slutet två gånger i rad så sprätte jag in i branten några gånger också. Tog nog kanske personbästa faktiskt och nu är det bara en cykellängd på backen som jag inte klarat av. Och det efter Skuggarvstempot som gjort kaos med benen. Med fräscha ben en solig sommardag så sitter det kanske?
Kille utan sprätt och pangpang i benen. Nästa gång kanske?
1.
Igår så redigerade jag film. Eller om jag ska vara ärlig så var det i natt. Tänkte att jag får ta att det blir lite sömn för att få klart filmen och att jag kan "sova ikapp" resten av helgen. Så jag körde på. Jag överdriver inte när jag säger att det tog mig en bit över tre timmar att ta hand om 93 minuter råmaterial från backracet. Fick ner det till ett klipp på knappa 20 minuter och när jag skulle exportera det så hade något gått fel. DET BLEV INGET AV DET DÄR VIDEOKLIPPET!?
Så jag spenderade flera timmar av min nattsömn åt ingenting. Kul med film, hörrni!
2.
Det blåser bara norrifrån. Hela tiden. Varje dag. Ganska mycket också. Jag vill ju köra Skuggarvstempot och visst skulle jag kunna göra det även med dåliga vindar. Men med så här dåliga vindförhållanden så kommer även livets lopp bli en dålig tid och det skulle ju kännas tråkigt. Lite vindar söderifrån eller kanske nästintill vindstilla skulle ju inte sitta helt fel faktiskt.
För att kompensera gnälligheterna så får ni här ett gäng bilder från backracet:
Idag har det inte blivit mycket gjort inte. Jag tycker ändå att det kan vara rätt skönt och att jag faktiskt förtjänar dagar då jag inte gör mer än att byta batteri i brandvarnaren. Ja, lite till har jag ju hunnit med förstås. Men ni förstår min poäng.
I kväll har Ebbah haft avslutning på innebandyn med KFUM Falun och det var match mot föräldrarna, fika och prisutdelning på schemat. Föräldrarna förlorade givetvis matchen. Jag har ju svårt för det där med att vilja förlora, andra föräldrar är lite bättre i det avseendet... Men, det blev en match mellan mammorna och papporna också och den vann vi i alla fall!
Jag har inte gjort klart någon längre film från igår, tyvärr. Men har ett par klipp från när de bästa tog sig upp:
Nu ska jag nog se om jag kan lära mig att slänga ihop ett längre klipp. Imorgon är det träning igen, vet bara inte riktigt vad jag ska köra. Hårt ska det vara i alla fall. Vi hörs väl imorgon så ni får veta vad det blev?
Det blev ju ett helt stort gäng med cyklister som dök upp. Totalt 19 stycken som försökte sig på backen, om man räknar med två av mina barn också. Även om det mest var Ebbah som försökte. Kul med sådana här träningstillfällen då man kan hetsa och inspirera varandra att försöka lite till, tänka nytt och ta i lite extra. Eftersom backen står kvar obesegrad så lär vi ju göra om det någon gång. Martin Setterberg var närmast, följd av Anton Olstam. Dessa båda gossar var väl de enda som passerade det allra brantaste partiet. Rätta mig gärna om jag har fel, jag stod ju inte alltid uppe i backen och tittade.
Det kom några åskådare också vilket givetvis höjde stämningen lite extra.
Backen heter tillsvidare Backfan. Jag tror dock att grabbar som Martin och Anton kan fixa backen en torr dag med fräscha ben. Kul också att så många utifrån verkar sugna på backen, det är hur många som helst som skriver till mig att de skulle vilja testa backen. Det är väl något med utmaningar som lockar. Känslan av att det där kan kanske gå, men det är väldigt svårt, gör ju det till ett motiverande mål.
Jag tog också ett gäng bilder. Hade min Garmin VIRB monterad på en stege och filmade alla försök också, men den filmen lär jag klippa ihop lite först innan den är redo att visas. Men bilder kommer här:
I morse innan jag stack till jobbet så bandade jag upp banan så den syns tydligt och så att ingen åker slalom upp för backen för att göra det enklare. På bilden så ser ett skarpt öga att jag gjort ett "mål" också med plastband mellan två träd. Backen fortsätter förvisso även efteråt, men då är den lätt. Klarar man upp till "målet" så bedömer jag att man klarat backen.
Ska bli kul att se om någon fixar detta ikväll. Ses vi 18:30? Ett tiotal cyklister har tackat ja via Facebook-evenemanget, så jag gissar att vi blir minst tio stycken där i kväll. En fotograf kanske också dyker upp!
Jag ska försöka få upp min Garmin VIRB elite någonstans också och filma försöken. Det svåra blir bara att få till en bra vinkel. De flesta (kanske alla) kommer ju fastna någonstans kring den andra tallen på höger sida. Så egentligen skulle jag kunna filma med fokus på det partiet för att få bäst bilder. Men tänk om någon klarar hela backen? Då lär jag ju ha en kameravinkel som även fångar målgången. Jag skulle helt enkelt haft två kameror...
Jag gick backen en gång med min VIRB i morse och så här ser hela backen ut, välj HD:
Igår morse så provkörde jag mitt tänkta träningsvarv på berget på andra sidan vägen. Att startbacken är svår, det vet ni nog redan. Men det visade sig att också resten av banan var svår. Väldigt svår. Skitsvår. På slutet så åkte jag och tänkte: "jävla Emil Lindgren-bana". Det var liksom inte bara det att det var någon svår liten del av banan, utan ofta var det trettiosju vassa och stora stenar samtidigt. Vet inte hur många fotnedsättningar och kortare promenader det blev till slut. Visserligen skulle det underlätta om jag rensade på grenar, sly och annat som stör framkomligheten. Men stenarna lär ju sitta kvar. Ett exempel var ett smalt parti mellan två stora stenar där jag slog i höger knä i den ena stenen och fastnade med den vänstra pedalen på den andra. Hur ska jag någonsin komma igenom där liksom!? Det känns som en väldigt bra bana om man vill punktera, skrapa storklingan mot stenar och köra sönder bakväxeln.
Toppenskoj!
Ett bakslag helt enkelt. Jag får prova någon mer gång, fantisera bort växtligheten som stör och kolla alla supersvåra partier igen om jag kanske kan klara av dom på något vis. Annars får jag rita om banan helt enkelt, svårare än så är det ju inte. Eller köra varvet i andra riktningen. Risken är bara att jag inte får in varvningen precis på andra sidan vägen från där jag bor. Den ena backen upp är överjävligt stenig och den andra är (tydligen) för brant.
Bilden är missvisande och visar ett av dom få snabbåkta partierna på banan.
Så här såg varvet ut. 2.29 km med ett par mindre felkörningar och en stig som jag redan nu valt bort till förmån för en annan som går parallellt. Cyklades medsols. Då man mest cyklar uppe på berget så är det bara 58 höjdmeter per varv och min snitthastighet i rörelse blev 8.0 km/h
ÅTTA KILOMETER I TIMMEN! Det blir ju ingen bana för fartträning i alla fall, det är då ett som är säkert.
Det kommer hur som helst att bli grymt kul i kväll när det kommer ett gäng cyklister hit för att försöka klara startbacken. Tror det blir en del skratt och svärord faktiskt. Proffset Jonas Ahlstrand var tydligen ut hit igår kväll och blev väl då den 7:e cyklisten som jag vet har testat och misslyckats med att ta sig upp. Men då var det blött i skogen också..
Kom och kolla i kväll, det kan bli hur kul som helst!
Något annat som är kul och bra är att man nu ÄNTLIGEN har sopat cykelbanan längs lv. 293. Det har ju bara varit snö och isfritt i en månad nu, men grattis Trafikverket för att ni ordnade sopningen till slut! Det här innebär att min pendlingsväg med landsvägscykel blir åtta (8) kilometer kortare nu. Gött fläsk!
"Hörru du, det där gick lite för fort det där..."
Okej, nej. Han sa bara "Hej". Trafikvecka för polisen denna vecka så de är ute och kontrollerar extra mycket nu, bra!
Ungefär här tyckte föraren av denna bil att det var dags att kolla om det kom någon cyklist på cykelbanan. Tur ändå att jag hade sökt ögonkontakt (utan att lyckas eftersom hon aldrig tittade i tid) och har bromsar på cykeln.
UCI har skickat ut ett pressmeddelande där man meddelar att man inleder med tester i augusti och september och fortsätter sedan testerna fullt ut nästa år. Faller allt väl ut så introduceras skivbromsar i World Tour 2017 med målet att introducera skivbromsar på alla nivåer av landsvägscyklingen.
Så här ser UCI:s pressmeddelande ut: "The UCI and WFSGI study the introduction of disc brakes to professional road cycling 14 April 2015 The Union Cycliste Internationale (UCI) and the World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI) announce that, following numerous consultations with different stakeholders, tests will begin this season with a view to introducing disc brakes to professional road cycling in the future. During the 2015 UCI professional road season, all teams will have the opportunity to use bikes with disc brakes at two events of their choice during August and September. The testing will continue in 2016 at all events on the UCI professional road calendar and, if the experience is satisfactory, disc brakes will be officially introduced to the UCI WorldTour in 2017. The aim is to eventually introduce disc brakes to all levels of road cycling. UCI President Brian Cookson said: “Although disc brakes have been used for around a decade in mountain biking and for the last two years in cyclo-cross, their introduction to road cycling must be carefully studied in collaboration with all those who are directly concerned. That includes riders, teams and manufacturers. This step is part of the UCI’s desire to encourage innovation in order to ensure cycling is even more attractive for spectators, riders, bike users and broadcasters.” “The industry is delighted by this news and also thanks the UCI for the very positive collaboration. This decision will further develop innovation and create new possibilities for the bicycle industry as well as additional performance for the riders. There is still some fine tuning to do on detailed requirements for the procedure, but it is very exciting to finally have reached this decision. The remaining open topics such as neutral race support or the UCI and Teams protocol will be tackled soon,” states WFSGI Secretary General Robbert de Kock. Further information regarding detailed procedures will be communicated at a later stage. About the UCI The Union Cycliste Internationale (UCI) is the world governing body for cycling recognised by the International Olympic Committee (IOC). The UCI’s mission is to develop and promote cycling, in close collaboration with National Federations, as a competitive sport, as a healthy recreational activity or as a means of transport. About WFSGI The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI) is the world authoritative body for the sports industry officially recognized by the International Olympic Committee (IOC) as the industry representative within the Olympic Family. The WFSGI is an independent association with no objective of economic character for its own gain and formed by sports and sports-inspired leisure brands, manufacturers, suppliers, retailers, national/regional federations, industry and trade associations and all sporting goods industry related businesses."
Vi kör. Imorgon ska vi se om någon fixar att cykla hela backen. Det borde ju gå, någon ska väl kunna klara av den? Om du inte vill, eller kan, cykla så kan du ju dyka upp för att se när andra försöker sig på "den omöjliga backen". Jag lovar att det blir kul!
Igår när jag pendlade så filmade jag för första gången min cykling till och från jobbet, tänkte att det kunde vara kul att se min 45 minuters tempokörning hem om inte annat. Kul för mig alltså, ni tycker nog inte det är riktigt lika intressant.
Själv tänkte jag att jag kan ha den och kolla på om jag kör testcykel någon gång. Kom sedan på att jag borde filma tävlingsbanor som Långa Lugnet, Mörksuggejakten, landsvägs-SM och andra närliggande tävlingsbanor. Blir ju kanon att ha för att memorisera banan med vid tillfälle.
Ni får ingen film från gårdagen, men några stillbilder från videoklippen kan ni allt få:
Åsgatan i morgonljus.
Backe + krön + heldragen linje + möte = omkörning
Trevligare scener på väg hem, tack och lov så syns inte motvinden...
Härliga tider.
Hann bara hem, ta på mig torrt på överkroppen och lasta in Ebbahs cykel i bilen. För igår var det nämligen uppstart för Falu CK:s barn- och ungdomsträning. Fullt med cykelglada barn och deras föräldrar samlades i Stångtjärn för cykling och information om stundande cykelsäsong.
Solsken på denna bild, snöfall (!!!) några minuter senare.
På tempodelen av min hempendling så var ju planen att höja både snittpuls och snitteffekt. Nu blev det samma snittpuls (165) och två watts höjning av medeleffekten (307 senast, 309 igår). Det är ju faktiskt svinjobbigt det där och 45 minuter är en lång tid. Igår lyckades jag nog köra lite för hårt i motvinden så när det blev medvind och sedan sidvind så orkade jag inte trycka på ordentligt. Skönt med fortsatt förbättringspotential!
För den som vill nörda ner sig i siffrorna så kan ni hitta dom här:
Det är ju så sjukt störande det där. Mitt framhjul står bland några stenar och efter dom blir det lite flackare. Så skulle man bara få upp cykeln en cykellängd eller två till så borde det gå lite lättare. Även om det då finns andra svårigheter än själva branten.
Jag filmade ett försök med mobilen också:
Har därför nu bestämt att den som cyklar upp för backen får namnge den. Typ; "Öijers backe". För att göra det extra festligt så hoppas jag att ni kan komma hit nu på onsdag så gör vi det lite roligare genom att köra tillsammans! Om flera klarar backen får vi väl komma på något sätt att namnge den bara, eller så blir det den som klarar den på minst antal försök/bäst tid eller liknande.
Hellre lite träning än ingen träning. Så får jag väl sammanfatta gårkvällens övning på testcykeln. Två kvartar och sedan 3:23 av den sista kvarten. Orkade inte, ville inte. Har gått in för att inte köra mer testcykel nu om det inte är absolut nödfall, utan all träning framöver ska ske utomhus. Igår passade det bara sig inte för annan träning tyvärr. Planen är ju annars att lära kroppen att cykla snabbt på riktigt igen, testcykel är ju bra träning men det är ju ute jag vill vara.
Istället för att softa på dagens pendling så tänker jag nu köra en sådan där 45 minuter lång plåga på väg hem. 165 i snittpuls och 307 i snitteffekt är siffror som ska höjas. Straff ska kroppen ha!
Monterade ett sådant där Out-front fäste till min Garmin Edge 810 igår kväll. På så vis kan min Garmin VIRB Elite sitta stabilt på styrstammen. Bilden är en skärmdump från VIRB-appen som jag har i mobilen. Bra grej för att smidigt se vad kameran ser och för att använda som fjärrkontroll av kameran.
Ser ni den där färglada jackan inne i skogen? Så här nära startbacken på min XC-slinga bor jag.
Daniel Olsson, 14:e på Västgötaloppet i fjol försökte.
Christian Hjelte, 6:a i elitklassen på Engelbrektsturen 2014 försökte.
Det var alltså två duktiga MTB-cyklister som var hit och provade startbacken på min tänkta XC-slinga idag. Till deras försvar ska väl sägas att det var blött underlag idag. I fredags så provade också Jens Westergren lyckan utan att lyckas.
Det här börjar ju blir riktigt spännande, vem ska bli först med att cykla upp för backen?
Vem ska kunna slå Alexander Kristoff på dagens Paris-Roubaix?
Det är väl en fråga som många cykelkännare ställer sig så här på den stora dagen. Norrmannen har visat en riktig storform och varit i princip oslagbar dom senaste veckorna. Två av de stora legenderna på denna tävling, Tom Boonen och Fabian Cancellara är skadade och kommer inte till start, men jag är inte helt säker på att jag hade haft någon av dom som favorit ändå. För visst har de haft sina glansdagar?
En annan cyklist som har kunnat göra tävlingarna denna vår är Team SKY's Gerraint Thomas. Formtoppen verkar dock ha passerat och han lär också ha haft någon sjukdag nyligen. Team Sky har även Ian Stannard och den det kanske talas mest om inför detta lopp: Bradley Wiggins. Wiggins som vunnit Le Tour de France och var topp 10 på den här tävlingen i fjol ska avsluta sitt landsvägstävlande i proffsklungan i och med detta lopp. Även om hans deltagande i Paris-Roubaix är hajpat och jag vet att han är bra på att prestera i det han tar sig för så tror jag att han får svårt att vinna. Bradley Wiggins har faktiskt bara vunnit tre linjelopp dom senaste 14 åren(!). Jag har svårt att se att han skaffat sig kvalitéer nog att plötsligt slå till med den fjärde linjesegern idag.
Etixx-Quickstep har haft väldigt mycket stolpe ut detta år, men med fjolårsvinnaren Niki Terpsta och Zdeněk Štybar så har man goda chanser till seger. Den alltid så ivrige Greg Van Avermaet är BMC's starke man tillsammans med formstarka Daniel Oss. Två killar som desperat försöker få till det igen är Sep Vanmarcke från Team Lotto NL och Peter Sagan från Team Tinkoff SAXO. Tror att de kommer vara med på slutet, pressen på dem är stor och jag har inte sett det där lilla extra än detta år. Kanske kommer det fram idag? Giant Alpecin sätter sitt främsta hopp till spurtsnabbe John Degenkolb och visst kan han vinna i en grupp. En annan liten outsider är urstarke Lars Boom som tävlar för Team Astana, han kan köra kullersten han. Team Lotto Soudal har ett starkt lag och kommer säkert vara med på slutet. Ser dock inte att någon i laget för egen maskin kan fixa en seger men tillsammans kan de hitta på en del hyss och vara med i kampen om pallplaceringarna.
Jag tror så här: Alexander Kristoff är storfavorit och all press är på honom. Andra favoriter kommer att titta på honom och jag tror därför att en "hjälpryttare" tar chansen och vinner idag. Kristoff vet att han kommer vara hårt markerad på slutet och kanske försöker han därför sticka ganska långt från mål och bränner då onödigt krut. Då jag gillar cyclocross och tävlingen har mycket stök med kullerstenar och skitvägar så hoppas jag på Zdeněk Štybar och Lars Boom, med Zdeněk som förstahandsval.
Gerraint Thomas till 13 gånger pengarna känns ju vettigt och om en hjälpryttare ska vinna så varför inte Luca Paolini till 81 gånger pengarna? Alexander Kristoffs hjälpryttare visade i Gent-Wevelgem att han kan vinna tuffa cykeltävlingar så formen är det då inget fel på.
Fem gånger pengarna på superfavoriten Alexander Kristoff är ju faktiskt riktigt bra betalt det med.
Det som kanske är det bästa av allt med startlistan för Paris-Roubaix är att vi med startnummer 162 hittar svenske Jonas Ahlstrand, tävlande för Team Cofidis. Jag tror att Jonas kommer att få en ganska fri roll, men vi ska komma ihåg att det är ett riktigt tufft lopp där de flesta troligtvis kommer att kliva av. Om falubon Jonas tar sig till velodromen i Roubaix så har han gjort ett fantastiskt lopp.
Kartan för Paris (Compiègne) - Roubaix.
Det är faktiskt banan som gör detta lopp till den fantastiska tävling den är. Kanske inte så mycket för att den går från Paris utkanter till Roubaix, utan för dom kullerstensbelagda gatorna. Traktorvägarna, kostigarna, skitvägarna och helt enkelt vägarna som gud glömde. Hela loppet är 253.5 kilometer långt, tufft nog bara det, och 52,7 av dom kilometerna är på kullerstensvägar.
Eurosport sänder 12:45 till 17:00 och helst vill ni sitta bänkade hela loppet. När man når Arenbergskogen med knappa tio mil till mål så brukar tävlingen sätta fart på allvar.
Klicka er vidare hit om ni vill hitta Paris - Roubaix livestream. Sändningarna drar igång 12:45 även där.
Så här gick det till förra året:
I dessa tider då norrmän ställer av våra svenska cyklister på löpande band så är det fint att minnas tillbaka till 2004 och Magnus Bäckstedts stora seger på en Bianchi-cykel i detta fina lopp!
Som en bonus så kan ni se slutet från samma lopp här med Vacchi och Adamsson som kommentatorer:
Igår när jag filmade min träning så räckte batteriet i lite drygt en och en halv timme. Det ska räcka i tre timmar enligt specifikationen. Men då har jag haft en massa batterislukande system igång på kameran också. Sånt som inte behövs om man har en Edge 810 som registrerar allt jag behöver. Så idag har jag stängt av allt sånt och ska nu testa att filma och se hur långt batteriet räcker denna gång.
Vore ju grymt om man kunde filma hela tävlingar med den känner jag. Har iofs möjlighet att koppla den till externa batterier också om det nu fungerar. Köpte ju en sådan grej när jag skulle cykla runt Dalarna och ville hålla liv i min GPS i ett dygn.
Någonstans har jag hört att det är förbjudet med kamera på tävling, men kan inte hitta det nu i några svenska regler i alla fall. Hittar bara att man inte får ha det i downhill under kval och final annat än om det är för TV-produktion. Så står det inget om det så antar jag att det är tillåtet!?
Nä, nu ska jag fortsätta att njuta av livet medans den där kameran filmar till batteriet dör. Vi hörs!
Rätt osnyggt! Framöver så lär jag nog sätta ett sådant där Garmin-fäste så att jag kan ha cykeldatorn framför styret och kameran på styrstammen. Hade en tanke om att ha ett långt fäste från sadelstolpen först, men det blev för mycket ben i bilden så jag flyttade hela masten till ramen istället och stack ut.
Bild från min Garmin VIRB. Syrrans hus syns till höger i bild!
En lidande farbror på tur.
Kroppen kändes klen idag. Kraftlös och med ben som bara vispade runt istället för att trycka på. Hemskt jobbig känsla då jag helst skulle vilja känna mig tävlingsklar. Jag hade tänkt köra någon kort intervall och gjorde också det trots dålig känsla. I slutet så tänkte jag klämma en enminutare bara för att se om benen var lika dåliga som kroppen kändes. Klämde då ur mig 614 watt!? Tidigare toppnotering för 1 minut var 527 watt, så det var ju en bra spark i rumpan för självförtroendet.
Den 5 minuter långa backintervallen jag körde i början av passet gav tydligen ett snitt på 400 watt trots dålig känsla. Min toppnotering från 2014 på 5 minuter är 402 watt...
Så jag är relativt stark ändå, trots dålig känsla. Tack Garmin Vector för att jag slipper lita på känslan!
Backintervallen på 5 minuter filmade jag och tack vare synkning mot den data som min Edge 810 levererar så kan jag lägga in olika data i videoklippen. Kika på backintervallen här och börja gärna prenumerera på min Youtube-kanal, där lär det börja dyka upp en del klipp nu när jag blivit med actionkamera. Välj givetvis högsta kvalitet för att få bästa möjliga bild:
.jpg)
