Skogpromenad, vörtbröd i butik +ANNAT

Skogspromenad på Öijer XC-Arena.

Hej vänner!

I förmiddags så tog Linda och jag en skogspromenad runt min XC-slinga på berget där jag bor. Jag fick visa och berätta om vad man skulle kunna göra och hur den skulle gå å sånt. Visade backfan och andra sevärdheter längs med banan. Efter promenad och lunch så stack Linda ut och cyklade. Jag  fick en till promenad då jag försökte få Frida att somna i vagnen, utan att lyckas. Skönt ändå att få röra på mig. Har ju vilovecka men en promenad eller två är ju liksom bara vardag och inte träning.

När alla var återsamlade så åkte tre tjejer och jag för att handla lite. Hittade vörtbröd i affären! Lite oklart i vilken ordning allt sedan skedde, men nu har vi i alla fall sex (6) barn här hemma. Dels alla egna förmågor och dessutom två inlånade kompisar. Såååå, det är lapp på luckan i kväll.

Linda fick bestämma middag i kväll, jättegott!

Comeback!

Hej cykelvänner!

Yes, nu har jag åkt trampcykel igen. Det var 17 dagar sedan jag senast satt på en cykel, även om jag hann med ett pass 4x4 på monarken för en vecka sedan också.

Visst, det var skönt att cykla igen men jag ska inte ljuga om hur fantastiskt det var. För det var det inte. Det var mycket frustration, väldigt lite kraft och en hel del smärta. Dessutom så har jag, på grund av den dåliga ryggen, bålstabilitet som en halvdöd daggmask så i alla tekniska partier försökte jag bara hålla i styret och slingra mig igenom. Det gick oftast sådär.

Utöver det faktum att jag har ont när jag cyklar så är jag ju dessutom sexton vilodagar sämre än senast när jag tränade regelbundet. Det sätter sina spår, så att säga. Flåset kommer väl tillbaka hyfsat snabbt ändå skulle jag tro, men ryggen visar faktiskt inga tecken på att bli bättre. Den var lite bättre igår men idag var den lite sämre igen.
En normal dag utan ryggkrämpor så brukar jag kunna stå med raka ben och sätta knogarna i golvet, med lite uppvärmning eller stretching så kan jag sätta hela handflatorna i golvet. Tidigare när jag haft problem med ryggen så brukar jag åtminstone kunna nå tårna med fingerspetsarna.
Nu når jag med handflatorna till mina knän.

Öijer XC-arena, på bilden är jag mindre än 200 meter från mitt hus.

Åkte runt lite på hemmaberget. Lyckades faktiskt klara alla mina svårigheter, eller hitta spår runt dom, utom den där backen som ingen klarat att cykla. Dock inte alla i ett svep, men med några försök. Om jag skulle ta bort lite sly/ungträd så skulle några partier bli lite bättre. Det är fortfarande ingen bana med flyt i, utan autostop slår till på cykeldatorn då och då och det går väldigt långsamt överlag. Men det är ju bara att gilla läget, det är ju ändå hemmaplan och där har man ju alltid en stor fördel.
Kikade lite på om/hur jag skulle kunna sick-sacka upp för backfan men det fanns inga klockrena alternativ tyvärr. Får kika lite mer på det där.

En kort promenad

Hej solstrålar!

Tog en kort promenad idag uppe på hemmaberget denna förmiddag, ni vet det där berget där jag tänkte göra en XC-slinga i våras. XC-slingan rann ut i sanden då hemmaberget är ett ganska svårcyklat berg så det blev liksom ingen rolig cykling. För många vassa, stora stenar och för svåra partier. Men nu mot slutet av året så har jag börjat tänka på att dom där supermegasvåra (omöjliga!!!) partierna är ju inte jättelånga, så det går kanske att cykla runt dom i mossan och blåbärsriset? Dom allra vassaste stenarna kanske är flyttbara eller möjliga att bygga bort på något vis... Jag får titta på det där lite mer ingående helt enkelt.

Den där backen som ingen klarat av att cykla uppför går nog att göra några serpentinsvängar i så den blir hanterbar.

Ja, nu andas jag optimism igen. Det här kan bli något. Visst?!

För övrigt så börjar jag bli riktigt jäkla less på det här vädret. Bara en massa plusgrader varenda dag. När får vi vinter?!

Idag ska jag testa om kroppen fixar en cykeltur, håll tummarna!

Kall morgon

Vet inte om det här är så himla nödvändigt faktiskt?

Igår kväll så tänkte jag att jag skulle klä mig lite tunnare nu på morgonen, få en kylig jobbpendling men bra hempendling när det blivit lite varmare. Anledningen till detta var att jag tänkte köra Skuggarvstempot först och sedan cykla till jobbet. Då skulle jag ju producera nog med värme för att hålla mig varm, var tanken. Men nu åker ju alla vinterkläder på.

Apropå allt och inget så hade vi svärmor här på besök i helgen. Igår skjutsade jag henne till tåget och när jag kom hem så hittade jag detta gäng i backfan på andra sidan vägen:

Det visade sig vara en grupp från Emil Lindgren och Fredrik Ericssons MTB-läger som var ute på distans, med ett stopp vid backen för att ta del av dom lokala sevärdheterna. Nej, ingen klarade backen.

Skuggarvstempot #1 2015

Många watt, usel tid. Så blev det, inte helt oväntade, resultatet. Eller tja, watten hade jag ju inte riktigt grepp om innan. Men motvinden och vinterkläderna gjorde ju att jag förstod att det inte skulle gå så fort. I fjol körde jag Skuggarvstempot tre gånger och min bästa tid tog jag den 24:e april då jag åkte på 30.51. 2012 hade jag som jämförelse tre tider under 30 minuter.
I fjol åkte jag på 30.51, 31.53 och 31.52. Idag släpade jag mig runt på 31.57. Skitkass tid alltså. Men tittar vi på watten så körde jag 323, 314 och 310 watt i fjol och här kommer dagens ljuspunkt: 340 watt på dagens försök. Fixade alltså 17 watt mer än mitt bästa försök i fjol, det finns alltså lite kraft någonstans. En skön sommardag med medvind och tempodräkt så kan det nog bli en fin tid också.

Det var väl ändå nyttigt att få ännu en liten genomkörare och att få stressa systemet. Skönt effektbesked också och nu ska jag bara försöka glömma bort tiden. Lär nog glömma den ganska snabbt efter nästa försök.

Efteråt så bytte jag skor samt cykel och lekte lite i Backfan. Nyttigt med lite spurter i slutet på träningar och jag ville testa slutet av backen. Alltså efter branten. Känner ju att om jag någonsin klarar av branten så måste jag ju kunna cykla resten också. Vore hemskt tråkigt att en vacker dag klara branten och sedan klanta mig för att jag inte testat resten tillräckligt. Så när jag klarat av slutet två gånger i rad så sprätte jag in i branten några gånger också. Tog nog kanske personbästa faktiskt och nu är det bara en cykellängd på backen som jag inte klarat av. Och det efter Skuggarvstempot som gjort kaos med benen. Med fräscha ben en solig sommardag så sitter det kanske?

Kille utan sprätt och pangpang i benen. Nästa gång kanske?

God afton

Hej!

Idag har det inte blivit mycket gjort inte. Jag tycker ändå att det kan vara rätt skönt och att jag faktiskt förtjänar dagar då jag inte gör mer än att byta batteri i brandvarnaren. Ja, lite till har jag ju hunnit med förstås. Men ni förstår min poäng.

I kväll har Ebbah haft avslutning på innebandyn med KFUM Falun och det var match mot föräldrarna, fika och prisutdelning på schemat. Föräldrarna förlorade givetvis matchen. Jag har ju svårt för det där med att vilja förlora, andra föräldrar är lite bättre i det avseendet... Men, det blev en match mellan mammorna och papporna också och den vann vi i alla fall!

Jag har inte gjort klart någon längre film från igår, tyvärr. Men har ett par klipp från när de bästa tog sig upp:



Adam Steens video har ni ju kunnat se ett tag:


Jonatan Stark har lagt ut ett gäng bilder på Facebook: https://www.facebook.com/jontestark/media_set?set=a.10206649214097055.1073741827.1473974193&type=3

Denna har Jonatan tagit.

Nu ska jag nog se om jag kan lära mig att slänga ihop ett längre klipp. Imorgon är det träning igen, vet bara inte riktigt vad jag ska köra. Hårt ska det vara i alla fall. Vi hörs väl imorgon så ni får veta vad det blev?

Backrace igår

Hej på dig!

Det blev ju ett helt stort gäng med cyklister som dök upp. Totalt 19 stycken som försökte sig på backen, om man räknar med två av mina barn också. Även om det mest var Ebbah som försökte. Kul med sådana här träningstillfällen då man kan hetsa och inspirera varandra att försöka lite till, tänka nytt och ta i lite extra. Eftersom backen står kvar obesegrad så lär vi ju göra om det någon gång. Martin Setterberg var närmast, följd av Anton Olstam. Dessa båda gossar var väl de enda som passerade det allra brantaste partiet. Rätta mig gärna om jag har fel, jag stod ju inte alltid uppe i backen och tittade.
Det kom några åskådare också vilket givetvis höjde stämningen lite extra.

Backen heter tillsvidare Backfan. Jag tror dock att grabbar som Martin och Anton kan fixa backen en torr dag med fräscha ben. Kul också att så många utifrån verkar sugna på backen, det är hur många som helst som skriver till mig att de skulle vilja testa backen. Det är väl något med utmaningar som lockar. Känslan av att det där kan kanske gå, men det är väldigt svårt, gör ju det till ett motiverande mål.

Hit, men inte längre. Adam Steen tog ett gäng bilder och spelade in lite film igår, kolla in hans blogg: http://www.adamsteen.se/2015/04/oijers-backrace.html

Daniel Olsson tog också ett gäng bilder och 23 av dom ligger ute på Facebook: https://www.facebook.com/daniel.olsson.5680/posts/10152847588321234

Jag tog också ett gäng bilder. Hade min Garmin VIRB monterad på en stege och filmade alla försök också, men den filmen lär jag klippa ihop lite först innan den är redo att visas. Men bilder kommer här:

Backen är redo

Bandad och klar!

I morse innan jag stack till jobbet så bandade jag upp banan så den syns tydligt och så att ingen åker slalom upp för backen för att göra det enklare. På bilden så ser ett skarpt öga att jag gjort ett "mål" också med plastband mellan två träd. Backen fortsätter förvisso även efteråt, men då är den lätt. Klarar man upp till "målet" så bedömer jag att man klarat backen.
Ska bli kul att se om någon fixar detta ikväll. Ses vi 18:30? Ett tiotal cyklister har tackat ja via Facebook-evenemanget, så jag gissar att vi blir minst tio stycken där i kväll. En fotograf kanske också dyker upp!

Jag ska försöka få upp min Garmin VIRB elite någonstans också och filma försöken. Det svåra blir bara att få till en bra vinkel. De flesta (kanske alla) kommer ju fastna någonstans kring den andra tallen på höger sida. Så egentligen skulle jag kunna filma med fokus på det partiet för att få bäst bilder. Men tänk om någon klarar hela backen? Då lär jag ju ha en kameravinkel som även fångar målgången. Jag skulle helt enkelt haft två kameror...

Jag gick backen en gång med min VIRB i morse och så här ser hela backen ut, välj HD:

En XC-slinga på hemmaplan, steg 2

Hej på dig!

Igår morse så provkörde jag mitt tänkta träningsvarv på berget på andra sidan vägen. Att startbacken är svår, det vet ni nog redan. Men det visade sig att också resten av banan var svår. Väldigt svår. Skitsvår. På slutet så åkte jag och tänkte: "jävla Emil Lindgren-bana". Det var liksom inte bara det att det var någon svår liten del av banan, utan ofta var det trettiosju vassa och stora stenar samtidigt. Vet inte hur många fotnedsättningar och kortare promenader det blev till slut. Visserligen skulle det underlätta om jag rensade på grenar, sly och annat som stör framkomligheten. Men stenarna lär ju sitta kvar. Ett exempel var ett smalt parti mellan två stora stenar där jag slog i höger knä i den ena stenen och fastnade med den vänstra pedalen på den andra. Hur ska jag någonsin komma igenom där liksom!? Det känns som en väldigt bra bana om man vill punktera, skrapa storklingan mot stenar och köra sönder bakväxeln.

Toppenskoj!

Ett bakslag helt enkelt. Jag får prova någon mer gång, fantisera bort växtligheten som stör och kolla alla supersvåra partier igen om jag kanske kan klara av dom på något vis. Annars får jag rita om banan helt enkelt, svårare än så är det ju inte. Eller köra varvet i andra riktningen. Risken är bara att jag inte får in varvningen precis på andra sidan vägen från där jag bor. Den ena backen upp är överjävligt stenig och den andra är (tydligen) för brant. 

Bilden är missvisande och visar ett av dom få snabbåkta partierna på banan.

Så här såg varvet ut. 2.29 km med ett par mindre felkörningar och en stig som jag redan nu valt bort till förmån för en annan som går parallellt. Cyklades medsols. Då man mest cyklar uppe på berget så är det bara 58 höjdmeter per varv och min snitthastighet i rörelse blev 8.0 km/h

ÅTTA KILOMETER I TIMMEN! Det blir ju ingen bana för fartträning i alla fall, det är då ett som är säkert.

Det kommer hur som helst att bli grymt kul i kväll när det kommer ett gäng cyklister hit för att försöka klara startbacken. Tror det blir en del skratt och svärord faktiskt. Proffset Jonas Ahlstrand var tydligen ut hit igår kväll och blev väl då den 7:e cyklisten som jag vet har testat och misslyckats med att ta sig upp. Men då var det blött i skogen också..
Kom och kolla i kväll, det kan bli hur kul som helst!

Något annat som är kul och bra är att man nu ÄNTLIGEN har sopat cykelbanan längs lv. 293. Det har ju bara varit snö och isfritt i en månad nu, men grattis Trafikverket för att ni ordnade sopningen till slut! Det här innebär att min pendlingsväg med landsvägscykel blir åtta (8) kilometer kortare nu. Gött fläsk!

"Hörru du, det där gick lite för fort det där..."
Okej, nej. Han sa bara "Hej". Trafikvecka för polisen denna vecka så de är ute och kontrollerar extra mycket nu, bra!

Ungefär här tyckte föraren av denna bil att det var dags att kolla om det kom någon cyklist på cykelbanan. Tur ändå att jag hade sökt ögonkontakt (utan att lyckas eftersom hon aldrig tittade i tid) och har bromsar på cykeln.

Cyklist 4, 5 och 6 har misslyckats i startbacken på Öijer XC-arena

Nummer 4: Mattias Björklund. Foto: Ronya

Nummer 5: Ebbah 6 år.

Nummer 6: Jag. Foto: Ebbah.

Det är ju så sjukt störande det där. Mitt framhjul står bland några stenar och efter dom blir det lite flackare. Så skulle man bara få upp cykeln en cykellängd eller två till så borde det gå lite lättare. Även om det då finns andra svårigheter än själva branten.
Jag filmade ett försök med mobilen också:


Har därför nu bestämt att den som cyklar upp för backen får namnge den. Typ; "Öijers backe". För att göra det extra festligt så hoppas jag att ni kan komma hit nu på onsdag så gör vi det lite roligare genom att köra tillsammans! Om flera klarar backen får vi väl komma på något sätt att namnge den bara, eller så blir det den som klarar den på minst antal försök/bäst tid eller liknande.

Tipsa dina vänner och kom!

Startbacken på Öijer XC-arena har stått emot två nya utmanare

Ser ni den där färglada jackan inne i skogen? Så här nära startbacken på min XC-slinga bor jag.

Daniel Olsson, 14:e på Västgötaloppet i fjol försökte.

Christian Hjelte, 6:a i elitklassen på Engelbrektsturen 2014 försökte.

Det var alltså två duktiga MTB-cyklister som var hit och provade startbacken på min tänkta XC-slinga idag. Till deras försvar ska väl sägas att det var blött underlag idag. I fredags så provade också Jens Westergren lyckan utan att lyckas.

Det här börjar ju blir riktigt spännande, vem ska bli först med att cykla upp för backen?

Jens Westergren testar startbacken på Öijer XC-arena

Jag stod nere i källaren iförd morgonrock och klämde slangar i nya racerdäck då Jens Westergren plötsligt hörde av sig: "där om 3 minuter". Det visade sig att han hade hört talas om Öijer XC-arena och ville testa den omtalade startbacken som lutar 26% i 40 meter. Så jag var inte sen på att sticka ut i morgonrocken för att ta några bilder på hans försök.

Hit men inte längre på första försöket. Utväxling: 36x34. 

Jag tog bort lite pinnar och skrapade bort kottar och barr med skorna för att han skulle få mer grepp till försök två:

Efter detta försök så rullade Jens vidare till jobbet. Men nu vet jag att backen är brant i alla fall och att den än så länge står obesegrad.

Lycka är en liten skitstig

Hej på dig!

Nu på morgonen så har jag varit med barnen hos skolsköterskan för hälsokontroll och Filip fick en spruta också. Det gick ju fint till det där. När vi kom hem så tänkte jag passa på att kika hur terrängen såg ut på min tänkta XC-slinga, ni vet dom där 40 meterna mellan två stigar som jag ville binda ihop. Alternativen var ju att cykla i blåbärsris eller kanske att göra en stig på 40 meter. 

Gissa om jag blev en nöjd grabb när jag hittade en liten smal stigrackare som binder ihop mina andra stigar!? Den ser inte mycket ut för världen, men den finns där och det är bättre än att cykla genom högar med stenar och genom mossa och ris.

Börjar här. Den större stigen går vänster-höger i bild och den lilla rackarn som binder samman denna med den där ruggigt branta backen är den som går framåt i bild.

Stigen kommer hit (vi bor i det svarta huset).

Så där ja. Nu är jag ännu ett steg närmre att få ihop en schysst XC-slinga. Nu ska jag bara provåka den för att se om den blir bra och sedan vill jag rensa lite sly och kvistar som gör cyklandet besvärligt. Har därför kontaktat Länsstyrelsen för att ta reda på vem som äger marken så att jag kan fråga om jag får göra något där. Eventuellt så skulle jag vilja sätta några skyltar också. Typ "Start STRAVA-segment" och "Mål STRAVA-segment" samt några pilar för att visa var man ska svänga. Det finns andra skyltar i skogen för annan friluftsverksamhet, så det borde inte vara helt omöjligt.

Så att också DU kan komma hit och testa varvet någon gång.

Här kan du läsa om min XC-slinga på hemmaplan, steg 1.