Har nyss varit ute på det andra passet i mitt nya löparliv.
Idag med fokus på teknik. Sprang inte speciellt fort utan försökte hela tiden tänka på hur jag satte ner foten och att steget skulle göra att jag tar mig framåt. Hade ju läst på en del igår, och läste då om att man använder vaderna väldigt mycket, och många tipsade om att göra tåhävningar för att stärka vadmuskulaturen. Så när vaderna började bli styva redan efter nio minuter så gissade jag att jag gjorde någonting rätt i alla fall. Kände inte av framsidorna av låren alls idag, det tolkade jag också som ett bra tecken. Tekniken sitter givetvis inte efter första passet, det förväntar jag mig inte. Kände mig väldigt "studsig" när jag sprang. Försökte hela tiden tänka på att sätta ner fötterna under mig, när de var på väg bakåt. Så att säga. Detta för att ha driv i steget. Igår sprang jag som många färska joggare kanske gör, med sträckt "framben" och hälen i först. Idag var jag mer upp på tårna. När jag kände av lite trötthet eller ville säkna farten så använde jag mig av hälisättning. Ganska talande att jag väljer att sätta hälen i först när jag vill bromsa. Dumt att göra det om jag vill gasa, med andra ord.
Orken var det inget fel på, och jag hade kunnat springa i den takten väldigt långt. Tror ärligt talat att jag skulle ha kunnat hålla på så i någon timme. Men när jag kom hem och började gå kände jag hur ansträngda vaderna blivit. Vaderna och hälsenorna är ganska styva nu. Strechade baksidan av benen en hel del direkt efteråt och skall ta ett varmt bad nu, följt av lite mer streching. Om jag kommer ur sängen imorgon utan att hälsenorna går av, så joggar jag nog ungefär en timme imorgon också.
Om ni vill se vart jag sprang, så har jag ritat in en karta på eniro.se, som ni kan se här. Totalt 9.8 km enligt Eniro. 52.37 minuter. 5.22 min / km alltså. Om jag räknat rätt och sträckningen på Eniro stämmer bra. Snittpulsen blev 152.
Joggade faktiskt förbi en annan joggare idag. Tror dock det var en fotbollsspelare. Stora shorts, säckiga strumpor, sweatshirt och kobent. Men jag var snabbare! De sista kilometerna var svagt utför, från Lugnet ner till där jag bor. Då kom en joggare med joggingvagn. Och passerade mig! Jag skyller på att vagnen måste ge bra skjuts och stöd utför. Han såg dock ut att vara mer rutinerad löpare än den där andra killen såg ut att vara.
Kränkningsstatus idag alltså: 1-1
Akta dig för att hålla på och laborera för mycket med steget; kroppen har ju en tendens att springa efter de biomekaniska förutsättningarna; kör du för mycket medvetet på tå får du lätt problem med exempelvis knän...Hälen är gjord för att ta stötar bra och ett effektivt löpsteg kan se väldigt olika ut för olika personer...ofta kommer tåsteget med farten. När man har tillräckligt bra fart blir isättningen annorlunda än vid lägre hastigheter. Ju fler mil man gör, ju effektivare steg får man, givet att man håller bra tempo.
SvaraRaderaSom tidigare talare, det finns många olika löpsteg som oxå är snabba. Att behöva springa tå för att det ska gå fort (så vida det inte är sprintdistans) är absolut inte nödvändigt. Och de flesta snabba som Gebreselassie landar mit på foten, ser ut som tå vid snabb anblick men kika noga slow motion, landar mitt på foten. Sen ska man komma ihåg att löpning kan vara ganska slitsamt på knän osv. Så ett minitips är vänta med att försöka springa fort kör lungt o vänj muskulatur o leder vid löpingen först.
SvaraRaderaVill bara kontra det Kalle (se ovan) sa om att hälen är gjord för att ta stötar.
SvaraRaderaProva att hoppa upp i luften och landa på hälarna. Prova att hoppa upp igen men landa på framfoten den här gången. Vilket gjorde minst ont och vilket kändes spänstigast?