Tänkte att jag skulle köra en stegring på dagens distans. Det hela gick ut på att jag öppnade på en ansträngningsnivå som jag trodde att jag skulle kunna klara ett distanspass och sedan tog jag varvtider en gång i halvtimmen där varje halvtimme skulle ha högre snittwatt än föregående halvtimme. Det gick ju nästan. Mellan 1½ och 2 timmar in i passet så droppade jag en watt, men annars ökade jag passet igenom och den sista halvtimmen hade 13 watt högre snitteffekt än den första. Till saken hör också att den första halvtimmen hade 15 watt högre snitteffekt än mitt distanspass förra veckan. Kul när det går åt rätt håll!
Sista tio minuterna växlade jag ner och tog det lite lugnare.
Jag rullade iväg hemifrån ungefär samtidigt som solen gick ner, nästan hela passet i mörker alltså, men jag fick i alla fall se solnedgången. Benen var rätt krispiga mot slutet och sista halvtimmen gick rätt mycket på vilja. Precis vad benen behövde efter tre vilodagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar