Hemma igen

Idag var Oscar starkare än mig kände jag. Fortsatta skitben. Han pratade om att benen gick av sig själv. Det snacket fattade inte mina ben mycket av idag. Efter drygt tre timmar med sällskap så åkte jag en sväng runt Runn för att få mer tid och Oscar åkte hem för att göra allt klart inför Cypernresan imrogon. När vi skildes åt dröjde det inte länge innan jag fick smaka motvind. Som en liten bonus ökade snöfallet ganska rejält också.
Det här med Magnus cykel då. Egentligen är det ju skitbra att jag får låna just hans cykel, då vi sitter väldigt lika på våra hojar. Det enda jag har behövt göra är att sänka sadeln två-tre millimeter. Tyvärr kan jag inte köra med mina TIME-pedaler då hans egna pedaler vuxit fast i vevarmarna. Som tur är har jag ett par gamla skor med klossar som passar till hans pedaler. Sedan september har jag inte åkt med 175mm långa vevarmar vilket jag gör nu med hans cykel. Det känns att det är lite bättre vrid i dom.
En helt ny cykel att vänja sig vid hjälpte väl kanske inte mina grisben idag. Men snart så. Trots grisåkandet med Oscar så är jag nöjd med att jag kunde hålla tryck på pedalerna hela passet, det var trots allt fyra veckor sedan jag körde distans senast. Att det var ett bra pass känner jag på tjutet i öronen nu.

Ett par bilder från passet, för er som gillar snö:



Tid: 5.37.46
Snittpuls: 153 (78% av maxpuls)
Maxpuls: 177
Temp: -6
Höjdmeter: 835
Snittfart: 24.4 km/h
Distans: 136.4 km

Nu ska jag lägga mig i badkaret, äta lite gott och sedan sova en stund i vattnet, på återhörande!