En lite mindre känd del av min idrottskarriär

Ni som läser den här bloggen vet ju att jag är cyklist, eller ni borde veta det. Många av er vet också att jag har spelat innebandy tidigare, och att min plats i superligan hade varit given om jag fortsatt. Att jag var en riktig skidfantom i ungdomen har nog en del av er förstått. Att jag nu inte stått på skidor på över 10 år skulle inte hindra mig från att staka ifrån Daniel Tynell på vilken myr som helst.
Men det väldigt få vet, är att jag också har en "karriär" som bordshockeyspelare. Det var kanske inte någon längre karriär eller större satsning. Men jag spelade mycket under en period. I kombination med innebandyn. Och det var i samband med innebandyn som jag kom i kontakt med andra inbitna. En av mina lagkamrater hade till och med spelat i landslaget i bordshockey.
Jo, det finns landslag i sporten. Det arrangerades också SM och VM. Jag brukade spela med en kompis i kvarteret där jag bodde. Till en början spelade vi en hel del var och en för sig. Nötte finter och varianter. Men ganska snart hade ingen av oss ett komplett spel då spakar och spelare gick åt. Så vi slog ihop våra spel och lirade i hans garage. Kändes mäktigt att ha extraspelare och extrapuck. Slippa leta efter den där puckuslingen som så ofta försvann långt in under soffan.
En gång blev vi inbjudna till lagkamraterna för att spela lite med dom.
Jag minns när vi kom in i garaget som var ombyggt till bordshockeyhall. Det fanns tre fyra spel uppställda på speciella bord och det fanns speciella stolar som var som gjorda för bordshockey. Som en bred sadel på tre ben skulle man kunna säga. För att kunna vara "på tårna" men ändå ha stöd. Givetvis fanns extra spelare, spakar och puckar. Jag minns att det fanns hur många puckar som helst. Minst ett hundratal. Vilket ställe.
I en tidig match spelade jag mot Robert Sundén. En intensiv kille med hett temprament. Han hade en styrka i spelet där jag samtidigt hade en svaghet. Han skyfflade in puck efter puck på samma vis och ganska snart stod det nog 10-0. Matcher pågår i fem minuter. Det är väldigt intensivt och spelarna är verkligen på helspänn under dessa fem minuter. Det gäller att vara väldigt snabb i händerna, ha en ruskig reaktionsförmåga och en grym fingerfärdighet blandat med kunskapen om alla knep och kombinationer som finns. När övriga i garaget fick höra att Robert, som var väldigt duktig, hade slaktat mig med 10 mål genom samma fint blev det lite bitska kommentarer. Det uppfattades inte som sportsligt att ha spöat en nybörjare med ett så tråkigt spel. En näve puckar flög plötsligt genom rummet, Robert hade surnat till. Det blev stöddiga kommentarer och knuffar, vi var ju tonåringar. Men efter att grabbarna kramats en stund kunde vi fortsätta.
Efter den upplevelsen i garaget fick jag och min kompis följa med på min första turnering:

"9612?
Spelades redan i december på grund av lokalbrist i framtiden.

BORDSHOCKEY Andra NUGENT OPEN lockade 17stycken, det tog tre timmar att få fram en grupp segrare och det blev favoriten Anders Sundqvist (Ryggens BHK) Falun, som vann gruppen på inbördes möte före Robert Sunden Falun. Nära att gå vidare till kvartsfinal var Mikael Jåfs som hade bra möjligheter att vinna mot Henrik Öijer, men Henrik vann det inbördes möte som var i näst sista ronden med 2-1. Två andra duktiga juniorer som är på gång är Simon Nyman och Mikael Josefsson. I kvartsfinalerna vart det tre raka match vinster för Kenth Ericsson mot Lars Hjort, Kenth hade som vanligt mycket tur. Även Magnus Olsson vann tre raka matcher mot Johan Gladh, som hade lite otur i sudden i sista matchen. Anders Sundqvist vann tre matcher mot Henrik Öijer. Robert Sunden och Andreas Hedstöm hade en hård fajt där Andreas vann lite överraskande med 3-2 i matcher. I semifinal möte Kenth Andreas och vann med 3-0 i matcher, i den andra semifinalen vann Anders mot Magnus med 3-0 i matcher. I finalen vann Kenth första matchen mot Anders med bra målvaktsspel (tur) men sen vann Anders tre raka matcher, i den sista matchen vart det sudden där Anders vann på en centerfint. Anders vann en rättvis seger och fick sin första inteckning i vandringspriset. Anders gjorde även debut i landslaget förra helgen mot Norge, där resultatet vart 16-10 till Sverige. (inlämnat till at )

RESULTAT NUGENT OPEN

Gruppspelet
(särskilning inbördes möte)
1.Anders Sundqvist Ryggens BHK (Falun) 30p
2.Robert Sunden ---------"------------ 30p
3.Kenth Ericsson Nugents Lärjungar BHK 27p
4.Johan Gladh ---------"-------------- 24p
5.Magnus Olsson Ryggens BHK (Falun) 24p
6.Lars Hjort Nugents Lärjungar BHK 23p
7.Andreas Hedström Ryggens BHK (Falun) 23p
8.Henrik Öijer -----------"---------- 17p
9. Mikael Jåfs Nugents Lärjungar BHK 14p
10.Mikael Nylen -----------"------------- 13p
11.Elias Hjort ----------"------------- 12p
12.Claes Lindgren Ryggens BHK (Falun) 10p
13.Simon Nyman Nugents Lärjungar BHK 9p
14.Magnus Källström Uppsala 5p
15Mikael Pernsjö Avesta 4p
16.Dan Josefsson Avesta 3p
17.Mikael Josefsson Nugents Lärjungar BHK 2p

Kvartsfinaler Anders Sundqvist-Henrik Öijer 3-0 (10-1, 6-2, 7-3)
Johan Gladh-Magnus Olsson 0-3 (0-2, 1-4, 4-5sd)
Kenth Ericsson-Lars Hjort 3-0 (6-1, 6-5, 9-1)
Robert Sunden-Andreas Hedström 2-3 (1-5, 3-2, 1-4, 9-6, 2-5)

Semifinaler Kenth Ericsson-Andreas Hedström 3-0 (4-2, 6-3, 4-2)
Anders Sundqvist-Magnus Olsson 3-0 (4-3, 6-5, 8-5)
Placering 3,4 Andreas Hedström-Magnus Olsson 1-3 (4-5sd, 4-3, 1-6, 1-4)
Final Kenth Ericsson-Anders Sundqvist 1-3 (4-2, 2-3, 3-6, 2-3sd)"

Under den här turneringen gjorde jag min bästa match någonsin tror jag. Stryk med 3-7
mot landslagsspelaren Anders Sundqvist. Att jag lyckades göra tre mål på honom var stort för mig. En snabb sökning på google gjorde att jag hittade Svenska Borshockeyförbundets hemsida (www.bordshockey.net) och där fann jag att Anders Sundqvist fortfarande spelar och ligger 39a i Sverige nu. Sidan för SBHF är för övrigt mycket bättre än SCFs hemsida.
Jag spelade senare en till turnering i Falun. Därefter ebbade intresset ut.

Spelen vi spelade med hade inte dom där svarta plastplupparna som stöd utan spelen satt fast i bordet med sugkoppar. Hålet i målet togs bort till förmån för en plast eller tygpåse då originalhålet ofta gjorde att pucken studsade ut trots mål. Med tyg/plastpåse stannade pucken i mål och man slapp tjafsa om pucken var inne eller ej. De svarta gummibitarna man håller i när man spelar limmades fast för att dom inte skulle spinna när man snärtade iväg pucken.
Det mest spektakulära knep jag fick lära mig kostade några spelares hälar. Med högerbacken snärtade man till pucken medurs med spelarens häl. Träffade man rätt fick då pucken en hög bana och lobbades över målvakten om det gick vägen. Svårt att genomföra men omöjligt att försvara sig mot.


Så nu vet ni det.
Vägde 68.5 idag. Ligger klar under önskelinjen. Ser bra ut med andra ord.