2009-01-29

Tack!

Tack för att ni läser och diskuterar här på bloggen. Kul med lite liv och rörelse bland kommentarerna.

Idag har jag cyklat!
Till affären och hem. Det gick inte så lätt som jag hoppats på. Fick använda hela kroppen för att tvinga benet över pedalvarvets övre del. Dessutom kunde jag bara kliva på cykeln från ena hållet, och det var en damcykel som jag använde. Det gjorde inte så jätteont att trampa, det var bara omöjligt att böja knäet tillräckligt mycket. Svullnaden gjorde att det tog stopp. En ganska intressant känsla ändå.
Så intervaller dröjer nog några dagar.

Har fått rådet av många att gå till läkare, av försäkringsskäl. Jag är dock lite tveksam till att det skulle ge något eftersom jag inte tror att man får pengar på försäkringen för att man har ont. Okej om jag tvingats till läkarkostnader eller brutit något ben eller blivit invalidiserad till någon grad. Men att ha lite ont tror jag inte räcker. Har ni bättre koll?
En poäng kan dock vara att gå till läkare bara för att jag kan få problem senare i livet och kanske beror då det problemet just på denna krock.

Idag var jag lite trött på ungarna, efter en lång dag med dem... Då plockade jag upp Ebbah och höll henne nära mig. Vilken medicin. Allt tråkigt försvann och livet var bara underbart. Innan jag fick barn själv hade jag aldrig ens varit nära att föreställa mig de här känslorna som nu finns. Det är fantastiskt. Det är sjukt stort. Nu vaknar hon hör jag appropå det...
Så går det när man talar väl om något.

Ska väl inte börja snacket om skyddsänglar och hur mycket tur jag haft genom livet känner jag.

Hejdå för nu.

2 kommentarer:

  1. Du sa det själv
    En poäng kan dock vara att gå till läkare bara för att jag kan få problem senare i livet och kanske beror då det problemet just på denna krock.
    Så gå nu till läkaren
    Din manlighet hotas inte av det;)

    SvaraRadera
  2. Instämmer helt med Haningerox! Få skadan dokumenterad för ev framtida problem...

    SvaraRadera