Det här med distans del 2

Kände att jag glömde lite senast. Glömmer säkert lite nu också. Men det är ju en blogg, jag kan återkomma...
Vissa hävdar ju att distanspassen åtminstone är bra för rörelseekonomin. Alltså att man lär kroppen att röra sig på ett effektivt sätt utan att spilla onödig energi. Andra ställer sig frågande till varför man ska lära sig att cykla effektivt i låg intensitet, när det är då farten är som högst som det är viktigast att vara effektiv i sitt cyklande. De flesta proffs ser väldigt avslappnade ut även vid intensiv cykelåkning, det beror på god rörelseekonomi. Min gissning är att det kommer från stor träningsvolym under många år.

Distans är givetvis olika viktigt och bör se olika ut beroende på vilken typ av cyklist man är. Ska man bli GP-kung eller bäst i CX-cirkusen behövs inga femtimmarspass skulle jag vilja säga. Bättre då att någon gång ibland sticka ut 2-3 timmar och köra så hårt att man klarar just 2-3 timmar. Ska man köra MTB-tävlingar som varar ca: 2 timmar så behöver man lite mer tid på distanspassen. Kanske kombinera några 2-3 timmars tokgas med 4-timmarspass. Ska man bli bäst på dom där linjeloppen över 20 mil så behöver man timmar i sadeln, helt klart. För på långa landsvägstävlingar är tempot ganska lågt långa stunder och varför ska man då inte också träna på detta?
Även om någon lyckas övertala mig om att distans inte är givande rent fysiskt, så kommer ingen kunna övertyga mig om att det inte är bra för den mentala biten. Att lära sig hur kroppen fungerar efter några (hårda?) timmar i sadeln. Ska man köra en tävling som tar fyra timmar och man har som mest tränat två timmar i ett svep innan, så tror jag det blir som en liten chock för kroppen. Man kommer inte vara mentalt förberedd på distansen. Distanspass är för mig som ett mentalt balsam för själen. Det finns tid till tankar och funderingar och man kan "rensa skallen". Mentala biten av tävlingsidrott är något jag är intresserad av. Mental träning och sån skit.

Tänkte också kommentera några av kommentarerna från förra distansinlägget, fortsätt gärna att komma med era kommentarer kring ämnet.
- Det här med att spara krut till intensiva pass. Mitt upplägg brukar innebära intensiva pass någon eller några dagar följt av ett distanspass eller två. Sedan vilodag. Den vilodagen ger mig 48 timmar vila ungefär innan nästa intensiva pass. I mitt tycke räcker det för att orka kruta igen.
- Slut på energin. Vad är bästa sättet att bli bra som cyklist? Att få slut på energi, eller att köra slut på benen?
- Fika. För mig förstör man ett distanspass genom att fika. Stopp bör helst undvikas helt, om man måste stanna så bör det vara så kort tid som möjligt. Stannar man och fikar så kör man egentligen två pass och inte ett. Och två 2½ timmarspass i distansfart under dagen tror jag inte ger lika mycket som ett femtimmars.
Även om jag är lite av en fikamotståndare så tar jag mig gärna en fikatur själv på våren när solen värmer. Men då är det en livsnjutartur, och inte så mycket ett träningspass.
- Distanspass i kyla (-15 nämndes som exempel). "Är behållningen av ett sånt pass verkligen större än risken att bli sjuk?", skrev Oskar. Jag kör nästan alla mina träningspass ute. Brukar undvika dagar som är kallare än -10, även om jag i vinter gjort undantag. Vad i den kalla luften är det som man skulle bli sjuk av? Det borde vara större risk att vistas tex. i en träningslokal/klubblokal med andra människor.
- Roine (svensk mästare landsväg 1973, om jag minns rätt på året), jag älskar att höra historier om hur det var förr. Skulle vara intressant att höra vilken veckovolym ni hade på ett ungefär också. Och hur många pass i veckan som var lugna och hur många som var hårda. För min egen del känner jag min mentala bit väldigt bra och vet hur jag får/behåller min motivation. Att "trappa upp" närmare säsong tror jag också på.
- Att fråga en näringsfysiolog tror jag skulle ge olika svar beroende på vilken man frågar och vad den har för utbildningar/inriktning. Jag såg en kvinna på TV i somras som inte gillade mängden socker i sportdrycker(ändå tävlar sportdryckerna i vem som kan klämma ner flest kolhydrater). Hon hävdade också att under all fysisk aktivitet under 90 minuter behövde kroppen inte tillskott av energi.

Ja, det här får väl vara kvällens struntprat. Hoppas att det roar någon. Eller, det vet jag att det gör...