Racereport och film från Mörksuggejakten 2015

God morgon!

Mörksuggejakten igår alltså och det blev ännu en sådan där jobbig tävling. Så jobbigt att jag fortfarande mådde riktigt illa halv två på natten innan jag kunde somna. Jag tror det är när mina ben dör men pannbenet tvingar mig fram som jag blir så här slaktad efteråt (Långa Lugnet & Lida Loop). Kroppen får liksom cykla fort, istället för benen.

Jag kom upp i god tid innan tävlingen och hann fixa med det jag ville fixa i lugn och ro. Prata med cykelfolket, nåla lite nummerlapp, pumpa däcken och värma upp ordentligt. Starten gick bra och jag satt långt fram när vi gick in i startbacken. Där tog jag hela tiden min eget tempo. Eller ja, det där är ju en sanning med modifikation då jag körde så fort jag orkade men utan att spurta mig stum. I sista etappen av backen upp till Vidablick så var jag ett tag nere på 27-28:e plats (om jag räknat rätt i filmen) men eftersom jag inte gått mig helstum så kunde jag avsluta bra och tog 10 placeringar innan toppen.

Ut på första grusvägen så hamnade jag i ett ganska bra gäng som jag trodde då var ett tredjegäng, detta eftersom känslan i backen var att jag var väldigt långsam och långt bak. Grusvägen svänger uppåt efter ett tag och där gick jag förbi gruppen för att öka intensiteten i den och kanske köra av några. Dessutom så är det bättre att ligga långt fram när man sedan går in i första stigpartiet. Här fick jag dock en lucka tillsammans med Daniel Olsson, blev lite förvånad över att inte fler hängde på men bestämde mig där för att köra allt jag hade. Hade ju bra ben...
Plötsligt ser jag cyklister framför vilket sporrar mig ännu mer, kan jag komma ikapp?! Benen är bra och möjligheten att ansluta till en annan grupp motiverar mig och jag kör och kör. Daniel tvingas släppa några meter men jag väntar inte in honom (det här har jag haft dåligt samvete för efteråt, förlåt Daniel!). Jag spurtar och spurtar och efter ungefär 10 minuters jakt kommer jag ifatt gruppen, som är tätgruppen(!).

Det här hade jag ju inte räknat med, trodde att jag jagade en andragrupp men nu är jag istället en del av en åtta man stor tätgrupp. Jag chansar på att slippa dra i gruppen eftersom jag dels jagat ifatt dom och dels normalt är mycket sämre än övriga i gänget. Efter ungefär 25 minuter på rulle så börjar Bleckur att försöka få med mig i dragjobbet men jag sitter kvar där jag sitter. Grusvägarna går bra, men allt annat samt alla igångdrag är maxinsatser för mig och att sitta sist är ju inte alltid bäst. Att åka i samma fart som de snabbaste är en sak men att köra snabbare då och då för att täppa igen luckor blir till slut för mycket och jag tvingas ge mig med 40 kilometer kvar till mål.
Inte helt ovanligt att jag blir trött där på Mörksuggan, snarare jättevanligt.

Jag tar det lugnt ett tag innan andragruppen kommer ifatt. Vi kör om placeringarna 8-14. Jag sitter på rulle här med och med 36 km kvar så kommer krampkänningarna i bägge framsidorna av låren. Kanske en effekt av att jag haft problem med baksidan hela veckan och därför överkompenserat med framsidorna? Jag sitter bak i den här gruppen med och trampar lätta växlar och svär över slutkörda ben, igångdrag och uppförsbackar.
Med lite drygt två mil kvar så kommer en jättestor grupp ifatt oss, kanske 25 man. Där sitter jag med krampkänning, helt slutkörda ben och istället för en topp-8 så kan jag nu lika gärna bli typ 40:e i loppet. Vilken idiot jag är som ens satte sådan fart i inledningen och körde ikapp täten. Hade jag stannat kvar i gruppen så hade jag antagligen haft betydligt fräschare ben och kunnat kämpa om en topp-10 i alla fall.

Med 15 km kvar så kommer ett långt parti med backar och stigpartier. Här sätter de som har något kvar upp högsta fart och jag får försöka minimera förlusterna. Benen är ju kaputt så det är lätta växlar och pannben som tar mig framåt. När vi kommer ut på asfalt igen så är vi nu en liten grupp som jag tror är tredjegrupp i tävlingen. Jag åker med här tills det är någon enstaka kilometer kvar och jag tvingas släppa även denna. Kommer upp på stadion och får höra att jag kör om en topp-15.

Precis innan upploppet så kommer jag ifatt Sebastian Olsson och jag går förbi, tyvärr har han mycket mer pang i benen än jag så det blev en enkel spurt för honom. I tävlingen blir jag 16:e man och rätt besviken över min insats. Visst, med tanke på hur illa det kunnat bli med tröttkörda ben så tidigt i loppet så har jag minimerat förlusterna bra, men det skulle ju vara kul att försöka köra upp mig så mycket som möjligt istället för att tappa så lite som möjligt..

Jag filmade tävlingen igår och här hittar ni min film från Mörksuggejakten 2015 (69 av 72 km):


GPS-data från Mörksuggejakten: