Vinterdistans med Viktor

Viktor skrev igår att han fyller år idag (22, Grattis!) och därför ville sticka ut nio för att hinna hem till tre. Redan där förstod jag ju att det är bra virke i den gossen. Min plan var att försöka få till tre-fyra timmar för att lära mig att köra distans igen, brukar ju ta något pass att komma igång med det där. Inte nog med att Viktor skulle köra längre än mig, det visade sig också att han var starkare än mig. Bådar gott det för elitlaget, som han blir en del av. För egen del betyder det att jag har lite att jobba på.

Efter 2½ timme ungefär så skildes våra vägar åt, han drog iväg bort från Falun och jag tog sikte mot Falun via Aspeboda-Källviken.

Alltid skönt när starkare cyklister måste stanna för att fixa något. Här: is i pedalen.

Ni med lokalkännedom eller bra bildminne känner igen er här då vi är i Solarvet mellan Sågmyra och Rexbo.

Jag fick ihop 3.41 på klockan med en snitthastighet av mäktiga 21.9 km/h och en snittpuls på 152 (77.5% av max).

Efter rundan blev det lite mat innan jag tog med mig barnen till stan och julklappsjakt.

13 minuter vila för mig och intensivt lekande för barnen på biblioteket

En timmes snöhögslekande har vi också hunnit med innan vi äntligen landat här hemma i värmen