När jag bestämt att vi skulle köra en lagsamling under ledigheten för att träna och snacka tillsammans så funderade jag på om vi inte skulle göra någon klassisk teambuilding-övning. Någon form av tävlingsmoment, någon form av samarbete och uppdelat i lag som måste klura ut bra lösningar tillsammans. Först funderade jag på lite olika saker utan cyklar inblandade, men det hade ju varit bra att kunna köra övningarna cyklandes. Så efter ytterligare funderande så slog det mig.
Jag delade upp gruppen i två lag, denna gång blev vi tre i varje lag men min förhoppning var att vi skulle varit fyra. En av cyklisterna skulle inte ha fötterna på pedalerna och övriga i laget skulle knuffa eller dra den tredje cyklisten upp för en backe. Alla cyklisterna skulle bli knuffade minst en gång, efter heat tre så fick lagen själva välja vem som skulle slippa trampa. Lagen fick några minuter på sig att snacka upplägg och testa olika varianter. Nu hade fem centimeter nysnö på morgonen gjort backen lite svårare och slirigare än jag hoppats på, men det blev lyckat ändå. I brantaste partierna tog det stopp, gissa om det var svårt att starta stillastående i backe och försöka få med sig en cyklist som inte fick trampa...
Vi körde först till tre vinster, alltså max fem heat.
Här berättar jag om min idé, foto: Hendrik Sjölund
Starten har gått, foto: Henrik Sjölund
Det andra laget med Joel Håland, Fredrik Carls och Christoffer Kvist hade hittat en bra metod och var lite snabbare än Johan Carls, Peter Vingstedt och jag. Foto: Hendrik Sjölund
Snömodd, brant backe och en cyklist som inte fick trampa gjorde att det blev en del stopp. Foto: Hendrik Sjölund
Mitt lag förlorade denna världspremiär av Öijers teambuildingintervaller med 1-3. Vi var förbi i slutet av fjärde men då vinglade jag till och det blev stopp så det andra laget kunde passera igen och avgöra.
Efter denna jobbiga övning så cyklade vi en runda på ganska små vägar med snö, modd, knölar och annat som gjorde det svårtrampat. Snittet blev 22.3 km/h och vi var nästan ute i drygt två och en halv timme.
Trampa på! Idag hade jag riktiga skitben, kändes direkt efter intervallerna när vi skulle ut på denna runda att det inte var min dag idag. Men så kan det ju vara, nya tag imorgon!
Passet avslutades hos familjen Carls, där Eva och Jonas hade dukat upp rejält åt oss trötta cyklister. Vi snackade lite, åt mycket och delade sedan ut lite prylar till cyklisterna. Vi avslutade det hela med att titta och klämma på 2013 års tävlingshoj och provsitta ett par storlekar för att se vilken som kan tänkas passa.
Kul idé - verkar dessutom vara riktigt roligt!
SvaraRadera