3½ timme med Kolarboberget som mål för dagen

Ville ut och kika på den där backen igen. Den är egentligen inte spektakulär på något vis. Ca: 100 höjdmeter på en dryg kilometer och bara stig. Men när jag var ung och cyklade så var den riktigt häftig. Min kompis och jag tänkte tipsa Cross-Tompa om den för att köra downhill i, men det blev aldrig av. Det är fortfarande en tuff backe, men som sagt, inte spektakulär.
Idag fortsatte jag över toppen och vidare på skoterspåret, som några enduroåkare synliggjort. Där blev det, som ni sett, lite myrcykling. Ett par gånger om dessutom.
Min cykel, Rocky 1, är nog den skönaste stigåkarcykel jag haft. Inte den sprättigaste kanske, men skönaste. Ett par fräcka hjul på den skulle göra hojen riktigt grym. Den ber liksom om utmaningar och jag har alltid ovanligt bra flyt på stigarna när jag åker på den. Så väl uppför som utför.
Turen blev till slut tre och en halv timme i härligt regn.

Bästa utsikten från Kolarboberget har man härifrån. Långt från toppen. Förr fanns ett torn på toppen men det är, sedan några år, rivet.


Undrar vem som fått den tvivelaktiga äran att ge namn till denna plats..


Nästan ända uppe nu, så här inbjudande ser det ut där.


Här i mörka skogen såg jag idag vildsvin i det vilda för första gången i mitt liv. Skulle bromsa för en korsning och en familj med vildsvin var i buskarna bredvid stigen. Trodde det var aggressiva djur, men mina regnskrikande bromsar skrämde nog iväg dem. Två stora, mörka, svin och två eller tre små ljusare barnsvin hann jag se. Kul, undrar när jag skall få se varg för första gången...