241202 302->314
Genom mina samarbeten kan jag erbjuda dig följande rabatter:
Den här länken ger 10% på Sirokos produkter: https://srko.co/henrikoijer
Koden Henrik10 ger 10% på https://hypericenordic.com
Genom mina samarbeten kan jag erbjuda dig följande rabatter:
Den här länken ger 10% på Sirokos produkter: https://srko.co/henrikoijer
Koden Henrik10 ger 10% på https://hypericenordic.com
Hej och god morgon på dig!
Igår kväll var det SWE-Cup och om ni tittar på listan med namn där uppe till höger så ser ni att jag lyckades fajtas med dom stora pojkarna emellanåt. Just där hade jag blivit fyra uppför den näst tuffaste backen. Tog spurten i gruppen bakom dom tre utbrytarna där vi hade med vår kapten Johan. Alltså snodde jag några poäng för Johans konkurrenter. Väldigt nöjd med det. Tog poäng på en annan spurt också. Min plan var också att försöka gå för första spurtpriset som kom några hundra meter efter starten så det var fullt ställ från start. Tyvärr så kom jag fram lite för snabbt så jag fick slå av och börja om i spurten och det var inte bra. Missade topp 10 och poäng där. Missade även precis topp 10 i nästa spurt.
Min egen förväntning var att jag skulle flyga av i den tuffaste backen men jag kunde köra på bra och kom upp i en grupp som var strax bakom täten. Runt 20:e plats upp. Vi blev en andragrupp som ganska snart hade jagat ikapp förstagruppen.
Andra halvan av loppet gick sedan bättre där jag blev 7:a på en spurt, 4:a över det där krönet och sedan 13 över mållinjen efter att ha dragit igång spurten lite för tidigt. Vid målgången behövde man inte vara topp 10 för att få poäng utan där skrapade jag ihop ett gäng poäng också.
Johan lyckades bryta sig loss med 2 andra efter runt 16 av dom 24 kilometerna, kunde därmed ta hem många poäng på dom två sista spurtpriserna och han korsade också mållinjen som finfin tvåa i lopppet. Därmed så ska poängen ha räckt till seger. Jag vet inte om poängen är färdigräknade ännu men Johan står som segrare och jag lyckades bli 14:e.
Mina placeringar i SWE-Cup denna säsong har blivit 47-36-29-14 så jag måste säga att jag gillar den trenden. Även om jag inte har det i mig ännu att jag kan blanda mig i alla spurter så är jag med där och nosar igen för första gången på över ett års tid och det känns väldigt bra.
Nu blir det Ipren/Alvedon i ett par dagar och har det inte gått över då så ringer jag vårdcentralen.
Slutet gott, allting gott.
Tack för att du läste dagens inlägg. Nu ska jag göra mig redo för att gå ut i -21. Kylan är här igen... På återhörande imorgon, ha det bäst, hoj!
Hej och god tisdagsmorgon på dig!
Följande skrev jag i gårdagens blogginlägg:
"331 watt är det högsta jag noterat i 20 minuter på Zwift i år och det är där någonstans jag siktar i kvällens race. Vore häftigt att få avsluta året på topp."
Som jag gjorde det. Med träningsvärk från skidåkningen i lördags och på den sjätte raka träningsdagen. 337 watt i 20 minuter och 330 watt under hela loppet som varade i 32 minuter. Jag blev "bara" 36:a i loppet men det var längesedan jag var så nöjd, stolt och glad över en insats som jag var efter gårdagens lopp. Vilken placering jag kom på var helt irrelevant. Det som betydde något var att jag kunde visa för mig själv att kroppen verkligen svarar bra på träning igen och att jag fortsätter utvecklas i snabb takt. Att jag kan sätta, för mig, djärva mål och slå dom gång på gång.
Ett evigt tjat för dig som läser här ofta men i augusti/september förra året fick jag Covid, var tillbaka på en hyfsad nivå i december men fick då diskbråck. Sedan så blev jag sakta bättre från slutet av januari då jag började träna igen och fram till mars/april ungefär då jag stannade i min långsamma utveckling. Sedan har det just inte hänt något när jag tränat.
Men så nu, sedan min vinterträning började 6:e november efter ett 2 veckor långt sjukuppehåll, så går varje vecka glasklart framåt. Jag förstår att det inte kommer vara så för alltid men att fem veckor i rad känna att det går så bra är riktigt bra för motivationen.
Ni som läser här vet också att jag har gjort power test för att mäta min kapacitet. Den siffran jag är mest intresserad av där är min förmåga på 12 minuter.
9:e november: 305 watt
23:e november: 325 watt
11:e december: Inte helt jämförbart men igår hade jag 343 watt i 12 minuter. En ökning med 5,5%!
Jag kommer att göra ett nytt test om en eller ett par veckor och det ska bli kul att se vad jag kan prestera då.
Gårdagens resultatskärm efter målgång. Så härligt nöjd och stolt jag var av att se den. Jag hade inte en chans mot de snabbaste cyklisterna men ibland spelar det ingen roll.Björn Olsson lyckades fånga mig på bild även han:
Även Jone fångade mig på bild precis när jag klivit av:
Hej och god morgon på dig!
Ny dag, nya möjligheter och ny CX-tävling. För igår kördes den första av två cykelcross-tävlingar här på Lugnet i Falun denna helg.
Det var tre grader varmt, grått och lite snöfläckar på marken. Ganska perfekta förhållanden för cykelcross alltså. Jag blev glad när jag kom till Lugnet och såg att man hade gjort ett snöhinder också, det gav flashbacks till 2011 när vi gjorde samma sak. Då räddades för övrigt också tävlingen med några veckors varsel..
2011 så tog Hasse Lundin denna smått legendariska bild på mig.Starten gick och det visade sig att ALLA var startsnabba. Så jag hamnade naturligt bak i ledet och lyckades sedan passera några. Mitt andra varv blev faktiskt något snabbare än vad mitt första varv var och tredje varvet blev mitt snabbaste. Kanske hade jag gått lite hårt för att försöka avancera något för sedan stabiliserade jag mig igen. Jag var retligt nära en stor grupp inledande varven men kom liksom inte riktigt ifatt och in i gruppen utan blev hängande precis bakom och så försvann gruppen iväg igen.
Fick kämpa med yngre förmågor, vilket är superkul. Jag som en gammal diesel kunde köra på där det var lättåkt och där watt spelade mer roll och de yngre cyklisterna var snabbare än mig på alla tekniska partier. Just det där med att tappa lite på tekniska partier och sedan jaga ikapp där det var lättåkt gjorde att jag ändå blev trött i benen. Sista två varven så tappade jag rätt mycket och sista varvet var mer eller mindre bara att ta mig i mål.
Vill ni se resultat från Hagströmska CX SWE-Cup lördag 2023 så finns dom här.
Jone tog denna bild från tävlingen.Jag vet inte om ni känner till det men det finns två väldigt duktiga tjejer i 15-16 klassen som också är tvillingar. Jag håller på och filmar lite för att klippa ihop en vlogg från helgen så jag filmade några klipp när damerna körde igår, fick detta klipp på tvillingarna och de råkar springa och hoppa på cyklarna väldigt synkroniserat. Bäst upplevelse får ni om ni har ljud på:
https://instagram.com/stories/henrikoijer/3218705066319105032?igshid=MTc4MmM1YmI2Ng==
Hej och god morgon på dig!
Titta där, igår fick vi sol och jag var ute på en lunchpromenad. Efter fyra veckor med mörker gällande mitt diskbråck och knappt en glimt av solen så blev det en fin dag i dubbel bemärkelse igår. Bra känsla och sol. Senast jag bloggade så var jag fortfarande frustrerad över kroppskrället. Igår var det som att något hade hänt och efter inte ha märkt av någon förbättring under flera veckor så var det en signifikant skillnad till det bättre igår. Hur skönt som helst. Det var långt ifrån bra, men bara att det plötsligt hänt något som var positivt och gav tecken på att kroppen var på väg att bli bättre betydde mycket.
Jag gick mer än vad jag har gjort på länge. Det slutade med att jag faktiskt fick ihop mer än 10 000 steg igår, vilket är mycket för mig även under friska dagar.
Det blev inget blogginlägg igår men i söndags så spelade Frida ett par innebandymatcher och gick på kalas. Jag hade en riktigt kass ben-dag och sov också en längre stund på mattan efter mina rehab-övningar. Den där tröttheten av att ha ont hela tiden....
Frida på innebandymatcher och jag på mattan innan jag gjorde mina övningar och sedan slocknade.Gårdagen bjöd också på en massa rehab-övningar, promenader och så blev det innebandy igen på kvällen då Frida hade träning.
Det är kul att se Fridas glädje och intresse för innebandyn. Vet inte om själva sporten innebandy är hennes sport men hon gillar verkligen träningarna och längtar alltid till nästa gång vilket värmer ett gammalt pappahjärta.