Hej och god morgon!
Idag är det loppis här i Stennäset klockan 10-13, ni är så varmt välkomna så.
Gårdagens blogginlägg har i skrivande stund fått 417 like på Facebook, det känns som om folk verkligen gillade mitt väckningspass. Eller nåt.
Igår så drog Linda och jag ner till Karlstad för att köra Karlstad XC. En tre timmar bilresa där temperaturen ett tag var nere på en grad och vi stannade för att fota frosten i gräset på väg ner. Småkyligt kan man säga även om det givetvis blev varmare när vi kom fram och solen värmde gott.
Banan hade vi hört bra om och den var verkligen jättefin. Tallskog med sandig botten, supersnabba stigar utan större svårigheter där man bara kunde mosa på. Snitthastigheten blev 29.3 km/h och då kändes det som om det mesta av loppet gick på stig faktiskt.
Efter att ha parkerat bilen, skruvat ihop hojarna och stoppat fickorna fulla med Bra att ha-saker så rullade vi bort till nummerlappsutdelningen för att hämta startkuverten. Där blev vi trevligt bemötta och efteråt fick vi växla några ord med folk vi kände. Linda hade proffslangning ordnat för sig (Nellie Larssons son) och jag letade upp en stolpe nära varvningen där jag ställde en flaska och hoppades att den skulle stå kvar sedan.
En kort uppvärmning där känslan inte riktigt var sprättig och sedan in i startfållan. Jag klämde mig in ganska långt fram men inte allra längst fram. Masterstart en kilometer ungefär och jag kunde åka lite bakom bilen innan den tutade och gasade iväg. Ingen större överraskning att Jakob Björklund attackerade så snart han fått fri sikt framåt. Favoriterna för dagen var nog annars Johan Limpan Lindbom och Viktor Henrysson. Bröderna Bäcker var också där med hela sitt team, Tommy Hammarström var där och ett gäng lokala förmågor.
Dom första stigarna kom ganska snart och det blev trångt lite här och där. Jakob var inhämtad men vi var ju ändå runt 15 pers som alla ville vara topp 5. Så jag tryckte till lite på ett ställe där det gick att köra om och satte mig som tvåa trea. Trots hög fart med Limpan i spets så var det ändå ett tiotal åkare i svansen, väldigt svårt att göra något trots stigcykling när stigarna är så platta och snabba. Jakob gjorde några fler attacker, Johan Fryksenius var uppe och visade vägen men inget riktigt dramatiskt hände mer än när Limpan drog hårt, Fryksenius slog i något och hamnade liggande på ramen i full fart. Snyggt räddat ändå och han kunde fortsätta sin jakt.
När så Viktor Henrysson och Johan Limpan Lindbom tillsammans turades om lite att grilla så blev det lite mer action. En kort stund så var det dessa två herrar och jag som hade en liiiiten lucka till övriga. Något som sedan syddes ihop till Helmia-sprinten efter 27 km. Limpan in först på segmentet, Viktor tvåa och jag trea. Tänkte att det skulle vara kul att vara snabbast därigenom men när Viktor satte fart och passerade Limpan så fick jag vika ner mig, bakom mig var det också en liten lucka. Tyvärr gick jag stumt för att försöka gå med så det saknades en del tryck när segmentet var slut. Där hade jag liksom blottat mig, kände jag. Limpan och Viktor fick en liten lucka som vi fyra bakom kunde sy ihop ganska snart. Ut på loop 2 efter 34 km var vi Viktor Henrysson, Johan Limpan Lindbom, Tommy Hammarström, Ulf Bäcker, Pär Bäcker och jag.
Viktor och Limpan hade visat sig starkast, jag var fortfarande stum och övriga hade nog också fått bita i lite så tempot växlade mellan lusfart och inte så snabbt. Då när vi kom ut på grusvägarna så satte Viktor in en attack som ingen svarade direkt på. Det skulle vara mycket grus ett tag nu och det passar ju Viktor väldigt bra, vi andra var dock inte jätteoroliga då vi var fem personer som gick runt och höll Viktor inom räckhåll. Så när vi svängde av grusvägen så var Ulf tvåa och gick i backen i riktigt hög fart, det såg lite otäckt ut men det gick bra med honom.
Det gjorde dock att vår klunga för ett ögonblick splittrades, Ulf tappade och hans bror Pär ville inte dra i vår grupp som nu var fyra. Jag var lite trött, Tommy var nog inte heller jättepigg och kvar var Limpan som nog gärna hade varit med Viktor istället. Jakten tappade lite momentum och när vi skulle ut på loop 3 så var vi 30 sekunder efter fick vi höra.
Limpan satte fart i motlutet ut på loop 3 efter 46 km, han skulle aldrig ha släppt iväg Viktor... Ulf hade tvingats stanna för att vrida styret rätt och Tommy fick vika sig i backen. Nu var vi tre i jakten på Viktor, som vi fortfarande kunde se framför oss. Limpan fick dra det stora lasset, Pär var uppe någon gång och jag råkade få vind på näsan vid något tillfälle. Ungefär halvvägs ut på tredjeloopen så släpper Pär några meter till Limpan, jag tvekar på om han försöker tvinga fram mig eller om han bara är trött. Vill inte chansa så jag går förbi och täpper den lilla Luckan till Limpan med krampkänningar i bägge vaderna. Kort därefter så orkar jag inte hålla Limpans rulle längre så han seglar iväg och jag får slå av på farten.
In mot upploppet så försöker jag återhämta mig och hålla krampen i schack men när Pär drar igång spurten så har jag inget att svara med. Rullar i mål som fyra och det var väl ungefär så bra som det kunde gå i detta sällskap! Jag är egentligen jättenöjd för alla tre framför mig är bättre cyklister än vad jag är, men det är alltid lite surt att missa pallen sådär.
Linda körde också superbra igår och har, hör och häpna bloggat om det. Ni kan läsa hennes inlägg här: http://langloppscupen.se/blogg/5a-pa-karlstad-xc__1208
Linda efter målgång.
Spännade racerapport! Saknar dock dina filminspeliningar som du fixade tidigare, är det avgjort att detta inte är tillåtet?
SvaraRaderaHej!
RaderaDet är tillåtet i nästan alla lopp och jag tänkte själv på det när jag cyklade. Det där loppet hade varit kul att se.
Om/när jag skaffar ny kamera så kanske jag kommer igång med det där igen.
Härligt. Man blir lite sugen på att börja tävla själv när man läser detta. Synd bara att ens egen upplevelse inte skulle bli på samma sätt isåfall. Det skulle bli en kamp att inte bli varvad:).
SvaraRaderaIstället vart det till att harva runt den där pölen istället. Skönt att det är igång igen även om min bakväxel pajade efter 80 km o det vart till att köra resten av rundan på lilla bak.