Kallt men stark!

Hej och god morgon i stugorna! 

Ett kort inlägg efter ett deltagande i Le Peloton nu på morgonen. Det var minus ett när vi började men jag klädde mig för att köra mig varm kan vi väl säga. Funkade superbra tills dess att vi var klara och jag skulle cykla lugnt hemåt i en kvart. Jösses så kallt det blev! 

Nåväl, vad är väl en stunds uppfriskande temperatur när man kan ha såhär kul på cykeln klockan nollsexnollnoll en torsdagsmorgon. Dessutom med känslan av att vara stark och med i matchen. Senast jag körde Le Peloton så flög jag av efter ungefär en minut men nu gick jag ju med runt med bra känsla.

På förstasträckan som är en cykelbana så delade vi upp oss i två grupper, den är ganska kuperad också och inte allt för lång. Många pigga ben och full fart. Andrasträckan är egentligen svagt utför men med någon kortare backe, där snittade vi 45,4 km/h och vi var en stor grupp som gick runt. Ingen fara på taket där utan rätt samlad körning. Tredjesträckan bjuder på en del grusväg i motlut och den är också överlägset längst. Där sprack det på grusvägen i början och jag gnetade mig ikapp förstagruppen. Vi blev sex pers som snurrade runt även om Bleckur och Pettersson skaffade sig en liten lucka på slutet av "Två lönndryga backar" innan vi kom ifatt igen.

Förstasträckan: 6:33, 160 i snittpuls och 328 watt.

Andrasträckan: 11:20, 159 i snittpuls och 314 watt

Tredjesträckan: 22:20, 164 i snittpuls och 320 watt

Hjort är gjort. Denna grusvägen är alltså på sträcka tre.

Samlingen mellan sträcka två och tre. Laddade pojkar.

Vi kör bilderna i baklänges ordning här, det här är samlingen inför start. 

Kallt efteråt. Riktigt kallt. Fotograf på sista bilden: Linda.

Nu ska jag hasta mot jobbet, vi hörs!