Hej och god morgon alla glada och morgonpigga!
Ja, god morgon till er andra också som kanske inte alls är morgonpigga men läser detta ändå. Ni kanske läser det lagom till lunch eller till och med på kvällen? Hej alla som läser, helt enkelt.
Kul att ni hittade hit. Ibland undrar jag ju vart ni alla kommer ifrån. Visst, jag kan kolla Google Analytics och få en ganska bra bild om vart ni kommer ifrån och vilka länkar ni klickade på för att ta er hit. Men den stora frågan jag ställer mig är VARFÖR?! Varför besökte ni just min blogg och detta inlägg just idag? Skriv en kommentar och berätta om vad det var som fick dig att vilja läsa detta.
Igår var det torsdag och torsdagar är pannkaksdagar. Men jag åt inga pannkakor. Trots att jag, väldigt långt in på dagen, faktiskt hade planerat för pannkakor. Men, det blev ändrade planer. I sällskap av min kära dotter Ebbah så innebär också torsdagar Ridtorsdag. Så det genomförde vi i alla fall som planerat!
Tillsammans med barnens kusiner från Stockholm (egentligen deras föräldrar) så bestämde vi att vi skulle ses på stan för en middag nu när dom var uppe på sportlov i Dalarna. De var här för skidskola i Romme (eller Råmme som man säger om man är från Stockholm). Hur som helst. Det var därför det inte blev någon pannkaka.
Jag åt Gyros med ris. Det syns kanske inte här, men det var jättemycket. Dessutom fick barnen jättemycket mat och Frida åt inte jättemycket. Jag var jättemycket hungrig så jag åt jättemycket av Fridas mat också. Efteråt så var jag jättemätt och hade jätteont i magen på grund av att jag åt jättemycket mat på jättekort tid. Dumt att sätta sig framför jättestora mängder mat när man är jättehungrig...
Vi kom hem och Frida fick gå direkt till sängen utan att passera Gå.
När Frida var nattad så pratade jag lite med Linda, hängde lite med Filip och Ebbah innan det var dags också för deras läggning. Så nattade jag dom, ringde Linda igen och sedan var det plötsligt dags för mig att träna. Väldigt trött och med buken fylld med gyros så hade det varit ett lätt val att ställa in träningen en sen torsdagkväll, eller kanske köra minsta möjliga träning. Men det här med Zwift gör det ju lite lättare att träna. Det var för övrigt -18 ute och 18 grader inne när jag gick ner i källaren. Jag var alltså också frusen.
Minus åtta i prestationsförhållande?!!??!!?!?! Det måste vara bland det absolut sämsta jag någonsin sett. Tack för peppen, Garmin! Det var väl bara att inse faktum också, efter förrgårdagens urladdning på Kompiskampen så fanns det väl inte så mycket kvar i benen. Ganska tacksamt då att planen var ett enkelt Zwiftrace istället för några avancerade intervaller med deprimerande resultat.
Själva Zwift-racet gick väl bra tror jag. Trampade med knäna utåt för att magen skulle få plats. Kippade efter andan men var ändå inte så värst ansträngd inledningsvis. Mot slutet så trissades tempot upp och vi blev ett gäng på knappa 20 av dom 70+ startande som gjorde upp på dom sista kilometerna. Jag sladdade in som sexa och var nöjd med att ha tränat. Ingen märkvärdig prestation, inget resultat att skriva ut och sätta upp på väggen för att motivera mig framöver. Men ändå, det blev ett träningspass till samlingen också igår och 46 minuter och 33 sekunder mer träning än om jag inte hade tränat.
En kille som har 3nat.
Nu väntar en heldag på jobbet följt av en heldag på tåget. Eller ja, det blir väl egentligen som två halvdagar kanske, men ni förstår. Typ 8 timmar jobb och typ 6 ½ timmar tåg. Det är mycket tid, men jag ser bara fram emot det. Det ska bli kul på jobbet och det ska bli härligt att få åka ner till Skåne.
Nu ska jag ta tag i annat här hemma. Det kan ni kanske läsa om senare idag. Eller om ni väljer att läsa det imorgon eller någon annan dag. Vad vet jag. Jag skriver nog ett inlägg från tåget i alla fall. Så får ni välja själva när ni läser det.
Vi hörs, hej!
Varför = inspiration till träning!
SvaraRaderaKul att höra! ☺️
RaderaVarför??
SvaraRaderaBra blogg, du ger mig massor av inspiration och träningsideer!
Just nu har jag massa funderingar på hur jag ska lägga upp min cykling mellan jobb och familj.
Dessutom är jag uppvuxen i Borlänge så det är roligt att läsa och se bilder från mina gamla trakter.
Sen fyra år bor jag med min familj utanför Zürich, Schweiz, vill du/ni komma och cykla på "riktigt" så hör an er :-)
Tack! Kul att få så positiv feedback. Alltid svårt med prioriteringar och livspussel, det gäller att följa magkänslan och kanske effektivisera vissa delar av livet.
RaderaJag har faktiskt cyklat något träningspass i Schweiz för hundra år sedan. :)