Bessemmerloppet 2010 - Ur Henriks synvinkel

Dagen:

•Väckning och uppstigning 06.50, hade ställt klockan på 07.15 men det sket ju Ebbah i.

•Avfärd mot Högbo bruk och Bessemmerloppet runt 08.45, funderade på hur jag skulle ta mig fram i lösa spår med mycket nysnö.
•Framme vid tävlingsplatsen cirka klockan 09.50, hämta nummerlapp & sponsvallade skidor, kasta in sunkskidorna i fållan för att slippa stå sist, åkte ut i spåret och "testade skidorna" [läs: urinerade].

•Fem minuter innan start (10.55) går jag ner till startplatsen, nummer 1-15 får ställa sig en skidlängd framför det "vanliga" seedade fältet, jag står i andra raden bakom det seedade fältet. Någon tjomme i det seedade ledet kommer in med 30 sekunder kvar. Står där med en serviceman utan att ha fått på sig varken skidor eller stavar när startskottet gick.

Loppet mätte 52 km fördelat på tre varv om 17.3 km. Innan start så pratade jag och Fredrik Ericsson  om att cyklister behöver perfekta spår för att prestera riktigt bra, då vi ofta saknar teknik och i mitt fall också styrka som krävs vid lösa spår med snö i.
Idag var det lösa spår med snö i. Som tur var så slutade det att snöa, men det var lite som att åka runt i en burk med strösocker. När jag körde Maserloppet stod jag ganska långt bak och rasade placeringar under de första 10 min. Idag fick jag istället starta ganska långt fram och bli hindrad. Nästan hela första milen bestod i princip av att komma ikapp grupper, vänta bakom dom till jag kom fram och kunde göra ett försök att åka ikapp nästa grupp. Höll ett tempo kring mina magiska 4 min/km hela första varvet. Med 4-5 km kvar till första varvning så kommer en snabb-Pelle ikapp och förbi vår grupp. Jag försöker ansluta till honom men kommer aldrig in i rygg. Istället sliter jag ensam bakom honom i 6-7 km innan vinden och farten tar ut sin rätt. Hela andra varvet är ett enda stort ras och jag funderar många gånger på att bryta. Två saker gör att jag inte bryter; att Lasse åkt med mig dit för att langa och jag inte vill att han ska ha offrat dagen i onödan och andra anledningen var att jag kanske kan hamna i ett bättre startled än sjunde på Vasaloppet. Stannar dock en gång för att ta Buffen jag har runt halsen och trä den från halsen och upp på huvudet för att skydda käkbenet. Med 4 km kvar av andra varvet stannar jag igen för att dra på mig en överdragsjacka. Tänkte att om jag ändå ska åka så där långsamt så ska jag vara varm när jag gör det.
Vet inte om det är pauser, överdragsjackan eller två gel med koffein på kort tid som gör det. Men ut på tredje och sista varvet så får jag bra fart igen. Håller en fart precis över 4 min/km under större delen av varvet och byter ras mot upphämtning. Åker ikapp skidåkare efter skidåkare. Med 6 km kvar så ser jag många skidåkare framför mig och det kanske gör att jag pressar mig lite för mycket, för med 4 km kvar av loppet går jag i väggen. Pang bom bara. Kommer liksom precis in i rygg på en trött stackare för att direkt bli avhängd. Utan energi har jag inget fäste i denna kuperade del av banan, trampar på mina egna skidor i "springbackarna" och tar mig knappt fram. Så sista 4 km blir ännu ett ras. Pressar dock mig så gott jag kan för min tid kan bli under 3.50, och där skulle en seedningsgräns till Vasaloppet kunna gå. Kommer in på 3.49.40. Mina varvtider var ungefär 1.10, 1.20 och 1.20 på de 17,3 kilometerna.

Min kilometerfart blir 4.25 räknar jag ut, och känner mig grymt besviken.
Räknar sedan ut vinnaren Daniel Tynells kilometertid och han hade 3 min/km. Alltså gick det långsamt för fler än mig idag då den kilometertiden motsvarar 4.30 på Vasaloppet. Och han brukar ju åka på runt 4 timmar. Alltså är jag inom vinnartid + 50% idag, vilket borde motsvara runt 6 timmar på Vasaloppet i normalföre. Detta trots ett ganska dåligt genomfört lopp.
Så nu har jag lite hopp om framtiden igen. Under Vasaloppet ska jag försöka undvika idiotryck, så tror jag det kan gå bra.