Pendling och VM

Pigg, glad och lite prickig efter att ha stulit ett KOM från Erik Wallén i morse: http://www.strava.com/segments/4958236

Cyklade egentligen åt andra håller, men bilden blev bäst från det här hållet. :)

My Garmin, my rules! Det här med medvind är annars rätt så bra för självförtroendet, kände mig skitstark när jag cyklade till jobbet. Lite annat var det ju när jag skulle tillbaka till Falun igen...

Väl i Falun så blev det Onsdags-VM! I kväll även med proffsnärvaro av nyblivna falubon Jonas Ahlstrand.

Första heatet genererade hela fyra punkteringar på 17 cyklister. Bra utdelning!

Å här står vi och laddar för heat två. Janne Jakobsson imponerade idag.

Nytt moment på Onsdags-VM idag: springbacke! Det här är från slutet av första varvet på heat två. Jag fick ett kedjehopp och kedjan kilade fast sig så jag fick stanna, slita loss den och lägga tillbaka kedjan igen. Istället för att åka ensam och sist så genade jag och anslöt till täten för att smaka på fart. Det gick lite för fort, men det var kul så länge det varade.
Foto: Robert Reyier Österling

Tätduon på slutet av andra och sista varvet i heat två. Martin Eriksson före Jens Westergren. Jens lyckades med en historisk bedrift i detta heat då han vann spurten över Martin. Under höstens alla Onsdags-VM så hade Martin inte förlorat ett enda heat innan detta. Till Martins försvar ska väl kanske sägas att han startade sist för att få åka om lite cyklister, så han hade en aning jobbigare resa fram till täten.
Foto: Robert Reyier Österling

Ett stycke stum cyklist.

Foto: Robert Reyier Österling

Så här gick det till: 

Heat 1: Kom iväg hyfsat men är fortfarande startslö. Tog någon placering, några punkterade bort sig och jag kom i mål som sjua. Ungefär minuten efter Martin Eriksson på ett två varv långt heat... Han stack från start, mäktig kille.

Heat 2: Kom iväg lite bättre denna gång. Tappar istället en eller ett par placeringar till vi kommer till trappen och jag tar tillbaka en. Hoppar på cykeln och ska trampa men då har kedjan hoppat så jag trampar fast den. Rullar istället åt sidan för att dra loss den. När allt är på plats igen så genar jag och ansluter till Jonathan Östlund och Jens Westergren som bildat tätduo. Martin Eriksson gjorde avsiktligt en dålig start, antagligen för att träna på att passera folk och få en lite tuffare resa, men är nu på väg ikapp. Martin attackerar så snart han kommer ikapp, Jens hänger på Jonathan släpper och jag släpper ännu mer. Fick inte hänga på så jättelänge men det är  roligare att försöka hänga på dom snabbaste än att cykla ensam sist, tänkte jag.

Heat 3: Tjuvstartar och kommer därför ÄNTLIGEN iväg först. Kanske inte helt ok enligt regelboken eller samvetet... Jonas Ahlstrand kommer sedan förbi mig i trippla hastigheten... Som tur är så är inte hans kurvteknik på crossen riktigt lika bra som spurtförmågan så jag kommer ikapp igen. Tar mig också förbi bara för att bli passerad igen. Tar mig förbi ännu en gång bara för att bli passerad igen. Vi har en liten kamp om tätpositionen det första halvvarvet innan han ställer av mig. Stum som ett höghus blir jag också passerad av flera och åker gummiband bakom tätgruppen om 4-5 cyklister. Ansluter, släpper några meter, ansluter och släpper. Sen släpper jag bara. Hade väl tjänat på att inte försöka åka om Jonas hela tiden, men det är ju roligare med lite kamp! Kom i mål som sexa så det var ju inte kattskit ändå. Är i alla fall 11 sekunder snabbare än i första heatet.

Ronya och Ebbah stod med bilen och väntade vid målgång så det var bara att kasta in grejerna och åka med. Vi hämtade Filip hos en kompis innan vi åkte hem. Nu har jag väl duschat, ätit  mat, myst med barnen och nattat de små. Skönt att vara tillbaka på cykeln igen utan den där känslan av total utmattning. Även imorgon ska det vara uppehåll så om jag kommer upp ordentligt på morgonen utan att känna mig överkörd så kan det bli ännu en cykelpendlingsdag.

Nu är det dags för oss stora att natta. Vi hörs!