Trötta falucyklister, resultat & bilder från Kolmårdsbiken

1. Jesper Dahlström, Kolmårdsbiken MTB
2. Mikael Salomonsson, Tullinge SK + ca: 1.43
3. Stefan Carlsson, Kolmården MTB + ca: 3.03
4. Oscar Ekstam, Falu CK + ca: 8.28
5. Martin Filipsson, CK Antilopen + ca: 9.40
6. Henrik Öijer Falu CK + ca: 10.54
Tiderna får ni ta med en klackspark. De är tagna från foton som min mor tagit på upploppet. Plus att jag kan ha räknat fel. Är ju rätt trött.

Mitt mål för dagen var att försöka hänga med så länge som möjligt. Råkade hamna i ledning och fick också en liten lucka på första stigpartiet. Hade tänkt innan loppet att vad som än händer ska jag inte försöka ta spurtpriset efter 11 km. Men när jag passerade 10 km skylten så hade jag fortfarande en lucka. Tryckte till lite ändå då. Alltid kul att vinna något. Men med 200 meter kvar var jag helt stum då Jesper Dahlström kom upp jämsides och sa; "vi har lucka, nu kör vi". Bra idé tänkte jag. Men han spurtade på mot spurtpriset och jag hade inget mer att ge. Fick strax sällskap av Oscar E, Stefan C och strax därefter också Micke S.
Lyckades slita mig med i 35 kilometer ungefär. Där höjde Oscar farten och de andra försökte hänga med i fartökningen på ett stigparti. Själv hade jag haft 175(89.3% av max) i snittpuls fram till dess. Och hade dessutom börjat få krampkänningar. Men jag var ganska nöjd med att ha hängt med så länge, på Jungfruberget hänger jag med i en minut ungefär. Och då överdriver jag inte. Nu blev det ett enda långt lidande mot mål. Efter 40 km började krafterna tryta rejält. Från 45 km och till målet(60 km) var det suddig syn och fyrkantstramp. Fick aldrig kramp när jag cyklade. Men väl när jag skulle av hojen i lerhålen. Himlen hade ju öppnat sig igår, så det var rejält blött på sina ställen. Men överlag bra. Jag hade faktiskt kul trots att jag var trött och det var mycket stig. Efter 50 km fick jag sällskap av Martin Filipsson, jag skulle vilja påstå att han var lättaste killen i hela startfältet. Han är så tunn att det blir ta mig fan negativt drag bakom honom. Alltså mer fartvind i ansiktet än om jag skulle legat först. Jag var ju helt slut och hade inte mycket att sätta emot. Speciellt inte i uppförsbackarna.
Men jag kom i mål iaf, och bara en placering sämre än jag själv trott. Till Billingeracet ska jag bygga ihop racehojen, och då blir jag ännu snabbare.
Allt sitter ju materialet, som ni vet.

Vi bodde rätt bra i vår stuga, och inte helt jättelångt från tävlingsbanan.


En till Filip, tre till mig


Dagens syssla, sitta på rulle så länge som möjligt.


En sån vill jag ha.


Fick en puss trots att Filip var lite avvaktande på grund av all smuts.