Carpe diem-månad

Alltså. Jag skojar inte. Det här måste bli carpe diem, varje dag, hela månaden. Skönt att februari har 29 dagar och inte bara 28, för när den här månaden är slut så ska jag tillbaka till jobbet. Så nu gäller det att fånga dagen, ta vara på varje minut och leva livet.
Jag är allvarlig!

Nu kommer jag låta som en lat jävel, men jag säger det ändå: jag vill inte tillbaka till jobbet.

Damn, det har varit så skönt att vara med barnen så mycket sedan den 20:e maj. Med Frida hela dagarna, med övriga barn hela loven samt före och efter skolan. Massa tid med mina barn. Ovärderligt. Min föräldraledighet tar slut när februari tar slut. Tillbaka till jobbet, stämpla in, jobba och stämpla ut. Varje dag.

Det är inte bara all tid med barnen som jag fastnat för utan att få vara så mycket "ledig" har gett mig mycket tid att fundera och reflektera. När man sitter i ekorrhjulet så rullar det ju liksom bara på hela tiden så man stannar sällan upp och bara funderar på livet. Vill jag verkligen göra det jag gör så himla länge till? Är det här det bästa för mig?

Mitt första fasta jobb hade jag i... 7½ år tror jag det blev. Tröttnade rejält efter ungefär fem år men stod ut. Kort efter det så hade jag faktiskt ett snack med en person som har haft en lite bättre yrkeskarriär än vad jag själv har haft och han sa att han alltid bytte jobb inom fem år. För när det har fått fem år så kan man liksom sin grej. Det rullar på, blir tristess och man bidrar kanske inte med riktigt lika mycket längre. Så jag tänkte då att om jag själv tröttnat på mitt jobb efter fem år så ligger det kanske något i det där och lovade då mig själv att inte stanna på samma jobb i mer än fem år.
Nu har jag jobbat i samma företag i 5½ år. Men. På det här företaget har jag haft fyra olika yrken, eller vad man ska kalla det. Jag har alltså flyttat runt i företaget och börjat med nya saker. Guld värt faktiskt och företag borde nästan ha den möjligheten för sina anställda. Att rotera lite, om det är möjligt. Det jag jobbar med nu har jag jobbat med i 2 år och 11 månader enligt LinkedIn. Så man kan säga att jag ändå har ungefär två år kvar innan jag lär hitta på något nytt.

Frågan är bara vad jag vill göra för någonting nytt inom två år. Jag vet liksom fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor. Jag har en lite romantiserad bild av vad jag skulle vilja göra, men jag saknar liksom kompetens, kapital och tid för att förverkliga det. Dessutom är det inte säkert att det blir så lyckat rent ekonomiskt och med fyra ungar och ett hus så känns trygg ekonomi som något jag bör satsa på några år framöver.
Det där är ju också något som gör att jag riskerar att stanna för evigt där jag är nu. Jag påstår inte att jag tjänar jättebra där jag jobbar nu, men det är helt okej faktiskt. Skulle jag byta jobb så måste jag kanske börja om på en lägre lön igen och hur kul skulle det vara? Nja, svårt det där.

Äsch. Det blir nog bra det där ändå. 1:a mars får jag i alla fall börja cykelpendla igen. Det ska dessutom bli kul att få hänga lite mer med mina kollegor som jag faktiskt saknat under den här tiden.

-----

Jag hade inte tänkt skriva en uppsats om mitt liv och mitt jobb, det bara blev så. Förlåt.

-----

Ni vet ju hur jag gillar siffror? Jodå. Det vet ni.

• Sömnen förra veckan landade på 42 timmar och 20 minuter av mitt mål på 49 timmar. Inte ens nära alltså och nästan en timme för lite per natt. Bidrar säkert till sjukdomsdagar i längden.
• Januari var en bra bloggmånad för mig. Jag försökte skriva lite bättre och ni gillade bloggen lite extra för det blev ett snitt på 1143 unika besökare varje dag. Det är ju helt sjukt att försöka föreställa sig att så himla många människor tittar in här varje dag. HELT SJUKT!!!
  Siffrorna är dessutom från Google Analytics och inget hittepå. En del bloggare tar ju siffror från lite var som helst och säger att det är unika besökare. I vissa fall blir till och med antal sidvisningar till unika besökare. Det gäller ju att man vet vad man snackar om när man vill skryta.
• Min Facebook-sida har 1699 Gilla-markeringar. En till och jag når 1700! Fattar inte att jag går igång på sådant där, men det gör jag. Älskar't. Som om 1700 vore något magiskt liksom...
• En bild jag la upp på Instagram häromdagen nådde över 500 gilla-markeringar och blev min näst mest gillade bild någonsin. 500 är ju säkert en piss i havet för en del av er, men precis som med watt-siffror så ska man ju helst jämföra med sig själv och jag är jättenöjd. Det här är bilden jag snackar om:

#summeriscoming

Ett foto publicerat av Henrik Öijer 🚵 (@henrikoijer) Jan 27, 2016 kl. 11:40 PST

Idag ska jag karpa diem genom att redigera film, sova och kanske besöka fotobutiken för att se om de kan rengöra min kompaktkamera. Det är så mycket skit bakom linsen på den så det är bedrövligt. Vi hörs, hej!

Distansat

Hej cykelvänner!

Nu har vi kommit hem från kalaset och jag passar på att blogga lite när det ändå är lugnt här hemma. Siktade ju på att köra en massa på skoterspår, men skoteråkarna hade inte varit ute och åkt så mycket. Lyckades ändå skramla ihop ungefär en och en halv timme på spår av varierad kvalité. Det blev väl ungefär lika mycket cykling på sjöisar faktiskt och resterande minuter på väg.

Det är väl ändå så fint att komma ut och cykla i naturen i dagsljus. Värt hur mycket som helst, även om det är molnigt och skoterspåren inte var så fina som jag hoppats.

Som ni kanske ser på första bilden så satt kameran på huvudet idag. Ni får kika på min YouTube-kanal senare. Kvällens stora syssla blir helt enkelt att redigera film och lägga ut det på nätet.

Eftersom det var barnkalas så missade jag herrarnas lopp i CXVM idag, men det går ju att se på UCI's kanal så nu kollar jag på det i efterhand. Har lyckats låta bli att se några resultat också. https://www.youtube.com/watch?v=IPY41hSd2pQ

Här har ni dagens runda, nu ska jag kika klart på crossen och sedan kanske ta tag i det där filmade materialet...

Godmorgon!

Den rekommenderade återhämtningstiden efter gårdagens lyckade insats i Kompiskampen.

Ja, då är det söndag och dags för mig att bege mig ut på tur. Det verkar som om jag blir ensam idag, men det ska väl gå att cykla ändå. Tänkte testa om skoterspåren håller. Just nu ligger temperaturen strax över noll och i natt har den legat strax under noll, så det är lite av en chansning.
Men, jag tror ju att spåren har packats ihop tillräckligt av regn och värme att det ska gå att åka även om det kanske är lite mjukt på sina ställen. Vi får väl se, helt enkelt.

Jag har lite bråttom ut nu, för klockan två ska vi vara på barnkalas, så jag har inte hela dagen på mig att fjanta runt i skogarna...

Jag kommer filma en del från idag, det är ju sista dagen på veckan och dags för mig att leverera ännu en video till min YouTube-kanal. Vi får se hur det resultatet blir. Tror i alla fall att det blir en episk tur, trots att det är gråmulet ute.

Hängde ni med på vad som hände igår eftermiddag/kväll? UCI släppte ett pressmeddelande om att man beslagtagit en cykel för tekniskt bedrägeri. Det belgiska cykelförbundet gick kort därefter ut med att det var den Belgiska och Europeiska U23-mästarinnan Femke Van den Driessche som var misstänkt och man tog direkt avstånd.
Jag läste också att hennes pappa sa att någon i hennes umgängeskrets hade tagit den aktuella cykeln till depån och att den aldrig användes av Femke under tävlingen.
Vill man hänga med i dom här svängarna så är det Twitter eller typ Sporza som gäller. Sporza säger bland annat att man hittat sladdar ur sadelstolpen och om jag förstod internet rätt igår så var det svårt att få loss vevarmarna och att det skulle ha varit en motor i vevlagret.
Läste på Twitter om att Femkes tider uppför Koppenberg på den CX-tävlingen var 5% snabbare än alla andra damers tider och bara 21 sekunder från Sven Nys tider i backen. Så om ni vill använda källor när ni snackar om detta så kan ni säga att ni läste på min blogg att jag läst en tweet om det. Stabilt.
UCI skulle utreda cykeln vidare och om inte Femke själv berättar något så får vi nog invänta resultatet av UCI's utredning.

Här kan ni läsa lite mer om det, som att straffet för detta regelbrott innebär minst 20.000 schweizerfranc och sex månaders avstängning. http://www.cyclingnews.com/news/uci-investigates-possible-bike-fraud-at-cyclo-cross-worlds/

Kompiskampen säsong 2 episod 3 - YES!!!

Det började bra, lättaste vikten under dessa två säsonger av Kompiskampen. Med ett halvkilos marginal.

Eftersom Kompiskampen är så himla jobbigt så hade jag jobbat hårt med peppen inför dagens försök. Började redan igår när jag insåg att jag skulle köra det idag och nu på morgonen och förmiddagen så förberedde jag mig mentalt för insatsen. När det började närma sig så slog jag på musiken för att öka peppen till nästa nivå.
Kände mig nästan överladdad när jag satte mig för att värma upp men det gjorde ju inget. Då visste jag i alla fall att jag inte skulle vara slö.  Uppvärmningen körde jag med stegrande effekt i åtta minuter där jag avslutade med en minut på 325 watt. Tänkte att jag då hade värmt upp på lite högre än jag skulle klara av under dom tjugo minuterna som väntade. Siktet var inställt på att slå förra årets januariresultat på 316.8 watt och helst fixa över 320.

Med 3,5 kilos motstånd så gick jag in med en ambition om att hålla 92 i kadens (322 watt). Skulle jag stumna lite mot slutet så skulle jag kanske kunna fixa 91 i snittkadens och då skulle det ändå landa på 318.5 watt.

Min förhoppning var att jag skulle ha en puls under 170 första fyra minuterna och att jag först efter 10 minuter skulle kliva över 175. Det där sprack redan efter lite knappt 40 sekunder då jag i mitt överpepp inte hade några problem med att komma igång snabbt. Efter fyra minuter så gick jag upp på 175 i puls för första gången och jag trodde då att det skulle bli tufft att genomföra detta.
Lyckades bita i bra och efter tio minuter så tyckte jag att jag hade stabiliserat mig lite och valde att försöka öka lite. Efter 14 minuter så började jag ju se slutet och valde då att öka ytterligare lite.
Precis som det ska vara så blev det jobbigt på slutet men det finns ju alltid lite krafter kvar. Sista minuten vred jag ur dom krafterna och kom i mål ungefär samtidigt som Evie Richards vann VM-guld i damernas U23-klass på cyclocross-VM.

Ungefär sådär kändes det att äntligen bli klar med tjugan!

Efteråt så stumcyklade jag ett par minuter innan jag klev av och gick ut till kylan. Gned in snö på benen och kände riktigt hur jag återhämtade mig supersnabbt. 

Kunde glatt konstatera att jag fixade att hålla 92 (322w) i snittkadens under dom första 10 minuterna och att jag under andra halvan faktiskt klarade av att hålla 96 (336w)! Totalt snitt på 94 i kadens med 3,5 kilos motstånd blir fräscha 329 Monarkwatt i snitt det. Fortfarande sämre än jag var i november, men jämför vi med förra året istället så ser det mycket bättre ut. Speciellt om vi räknar på w/kg.

Kompiskampen 15/16:

5:e november 338.4 watt och 69.7 kilo
24:e december 2015: 313.5 watt, 69.9 kilo
30:e januari 2016: 329 watt och 68.4 kilo

Kompiskampen 14/15:
26 November 291.4 watt, 71.4 kilo
23 December 300.8 watt, 72 kilo
19 Januari 316.8 watt, 70.2 kilo
22 Februari 345.6 watt, 69.6 kilo
22 mars 355.2 watt, 68.9 kilo

Ja, det där kändes ju riktigt bra. Alltid lite härligare att prestera bättre än väntat och det är nog till och med skönare än att prestera förväntade resultat på en högre nivå. Nu laddar jag med lite godis inför morgondagens utecykling. Vi hörs!

Back on the bike

Hej cykelvänner!

Igår så var jag så äntligen tillbaka i cykelsadeln igen efter fem dagars uppehåll på grund av en lätt förkylning. Borde alltså vara sju åtta dagar kvar till jag är tillbaka på nivån som jag var innan. Det kändes ändå helt okej igår och jag kunde trycka på mycket mer än jag trodde att jag skulle klara av.

Två sjukuppehåll på kort tid nu och varningsklockorna ringer. Ligger jag på fel sida gränsen för vad kroppen klarar av, eller har jag bara haft otur? Jag tuggar på och hoppas slippa en tredje vända. Det fina i det här är att jag nu har tänkt att trappa upp det hela en smula från och med februari.

Imorgon ska jag ut och cykla, hoppas på skoterspår men prognosen lovar inte den kyla som jag hoppats på. Å andra sidan så är snötäcket så tunt och packat nu att det snart går att åka överallt ändå.

Det blev 2x20 min igår på 300.8 och 294.4 Monarkwatt. Hela passet hittar ni här: https://connect.garmin.com/modern/activity/1032072128

Idag är det ju cyclocross-VM i Zolder och jag tänkte väl smygtitta lite då och då. Framför allt på damernas lopp klockan 15.

Eftersom det är distans imorgon och också den sista januari så innebär detta att jag lär stöka mig igenom Kompiskampen idag. Det är ju mycket roligare med Kompiskampen när man känner att man utvecklas och känner sig stark. Men man måste våga möta verkligheten även när allt inte pekar uppåt också. I fjol klarade jag 316.8 watt och det borde jag faktiskt kunna klara av även detta år. Vi får väl se.
Kompiskampen denna vinter:
5:e november 338.4 watt och 69.7 kilo.
24:e december 2015: 313.5 watt, 69.9 kilo

Kompiskampen förra vintern:
26 November 291.4 watt, 71.4 kilo
23 December 300.8 watt, 72 kilo
19 Januari 316.8 watt, 70.2 kilo
22 Februari 345.6 watt, 69.6 kilo
22 mars 355.2 watt, 68.9 kilo

Se Cyclocross World Championships 2016 Zolder live!

Tjena mittbena!

VM i Belgien och Sven Nys sista VM, arrangören räknar med ca: 70.000 åskådare denna helg! Väderprognosen har dessutom lovat regn, så det blir riktig CX av det hela. Sven räknas väl tyvärr dock inte in bland dom allra största favoriterna, utan där är det nog Mathieu van der Poel tillsammans med Wout van Aert som får stå för favoritskapet. Damklassen är en mer öppen historia där kanske upp emot tio åkare faktiskt har rimlig vinstchans. Sanne Cant har varit bäst under säsongen, men har sett lite tröttare ut nu på slutet faktiskt. Om det beror på att säsongen varit lång eller om hon tränat ner sig inför VM låter jag vara osagt. Nikki Harris är rankad tvåa i världen bakom Cant men jag tycker att hon har svårt att få till dom där perfekta loppen.

Viasat äger rättigheterna till sändningarna för Cyclocross-VM här i Sverige och det har väl länge varit ett frågetecken kring huruvida de skulle använda sig av den där sändningsrättigheten eller ej. Men det kommer dom att göra!
För er glada innehavare av Viasat 16 så kan ni se damernas lopp på lördagen (sändningsstart 14:55) och herrarnas lopp på söndagen (sändningsstart 14:50). De kommer också sända via sin tjänst Viaplay:
Damloppet: http://viaplay.se/sport/cykling/cykling/varldscupen-i-cyklocross-d-heusdenzolder/20227958
Herrloppet: http://viaplay.se/sport/cykling/cykling/vm-cykelcross-men-elite/20227959

UCI kommer att sända samtliga lopp på sin YouTube-kanal. Glada nyheter, tänker kanske ni. Men eftersom Viasat har sändningsrättigheterna i Sverige så geoblockas UCI's sändningar. Åtminstone från damelit- och herrelitloppet. Det kan vara så att övriga lopp kan ses helt fritt i Sverige. Man kan också ladda ner www.hola.org och ställa in så att man använder internet från annat land än Sverige och därmed se på UCI's YouTube-sändningar. Här hittar ni alla loppen i cyclocross-VM som UCI sänder: https://www.youtube.com/watch?v=9vW3AymMiO4&list=TLny9YYPNYSrYyOTAxMjAxNg

Om ni inte har Viasat, Viaplay, UCI är geoblockat och ni inte vill ladda ner saker som Hola.org till datorn så finns alltid en sista utväg. Det är att testa länkarna som Procyclinglive.com lägger ut här: http://www.procyclinglive.com/livestream/

Programmet för CX-VM:
Lördag
11:00 Herrar juniorer
13:00 Damer U23
15:00 Damer elit
Söndag
11:00 Herrar U23
15:00 Herrar elit

Den svenska truppen består av följande åkare:
Herr elit: Martin Eriksson
Dam elit: Åsa Erlandsson och Angelica Edvardsson
Herr U23: David Eriksson, Henrik Jansson och Dennis Wahlqvist
Herr junior: Ted Pettersson och Jack Kok

Här är hemsidan för Cyclocross VM i Zolder 2016: http://www.wk2016.be/

Bild från Martin Erikssons Instagram.

Omvärldsanalys och en skapare av virala videor

Hej och godmorgon bloggvärlden!

Eller okej, kanske inte bloggvärlden, men god morgon till er som läser den här bloggen fast det egentligen inte ens är morgon och härmed kan man väl säga att det där blev en dålig start på bloggen, speciellt med tanke på denna jättelånga mening helt utan slut eller poäng.

Här om dagen så skrev jag ju att jag hade filmat med min Garmin-kamera ute på gården under natten. Skulle se om jag kunde få något av de djur som stryker omkring här på film. Det tog knappt elva minuter innan denna klev in  i bild:

Oh, deer!

Nu sitter jag här och går ett par varv runt dom sociala medierna för att se om och vad som händer i (Internet-)världen. Passar på att ta en andra frukost vid datorn också...

Frida sitter här bredvid och äter också en andra frukost, men hon fick inte Coca Cola... Igår tog jag förresten en så kul/fin bild på Ebbah. Hon somnade nämligen med tidningen Min Häst över ansiktet. Ebbah har blivit så stor att jag frågar henne om jag får lägga ut bilder på henne på olika plattformar, men den här bilden fick jag inte lägga ut. Jag lägger givetvis ut bilder utan att fråga ibland också, men bilder på när man sover kan ju vara känsligt. Så det låter jag väl bli denna gång då. Är ju snäll.

Igår skulle jag gå och lägga mig hyfsat i tid, tänkte jag. Istället så fastnade jag på YouTube. Farligt det där när varje klipp jag ser är 5-15 minuter långt och jag ser några (för många) stycken. Tiden liksom flyger iväg. Igår kollade jag några klipp från Casey Neistat. Han har tidigare gjort korta videos där några har blivit virala och sedan ett halvår så lägger han ut klipp varje dag. En vlog alltså. Nyss passerade han två miljoner prenumeranter och han fick här om dagen till en viral video under snöstormen i USA då han åkte snowboard bakom sin Jeep i centrala New York.
En av hans tidigare videos har ni nog sett, jag har säkert lagt upp den här i bloggen förut också då den har cykeltema, men här kommer den igen. Favorit i repris alltså:


Ja, det där var väl lite om mitt liv just här och nu. Ska faktiskt träna idag. Känner mig kry vilket är så sjukt välkommet. Min kalender på Garmin Connect är ju annars pinsamt tom. Fem vilodagar i rad nu på grund av lite snor?! Men hellre safe than sorry tänker jag kring att träna med sjukdomssymptom. Min pappa tränade ju och tävlade när han var sjuk, dog sedan när jag var fem. Rätt ovärt så här med facit i hand. Jag tänker därför inte låta mina barn genomlida det.
Man behöver ju inte dö tidigt för att man tränar och tävlar när man är sjuk, det finns många som gör det och ändå lever långa liv. Men jag tycker liksom inte att det är värt risken. Så jag skippar det.

Apropå Garmin å så där. De frågade mig här om dagen (igår?) om jag ville göra något tillsammans med dem på cykelmässan senare i vår. Jag föreslog att jag kunde stå där i bikini för att locka kunder, men det finns kanske något annat som vi skulle kunna hitta på istället?!
Har ni något förslag på vad Garmin och jag skulle kunna göra tillsammans på mässan, som ni skulle tycka var kul?