Ebbahs cykelträning

Hej!

Jag cyklade till jobbet och hem igen idag. På väg hem så kände jag mig helt dränerad på energi och har haft mjölksyrakänsla i benen sedan dess. Tar därför en vilodag imorgon och ser om det kan göra mig till människa igen. När jag kom hem från jobbet så tog jag en macka och så drog Ebbah och jag upp till Lugnet för hennes cykelträning. 18:00 måndagar för den som har barn (eller kanske är barn) och vill cykla. Ebbah sa förra gången att hon ville prova att cykla en grupp högre upp i åldersindelningen. Alltså röd grupp istället för blå. För att se så att det gick bra så hängde jag med runt idag och visst gick det bra. Övningar och lekar tycker hon inte är lika kul som att bara cykla och lite pappig blev hon ibland. Men när hon släppte tankarna på mig så flög hon fram istället, så det såg bara bra ut. Antagligen så skulle det gå bättre om jag inte var med på hennes träning överhuvudtaget.

Under andra halvan av 90-talet så tränade Stefan Carlsson mig, nu tränar han min dotter. Om 20 år så kanske han tränar mina barnbarn? Han är en sådan där person som är guld värd för en idrottsförening.

Klart att vi ska cykla i snö! Kul så länge man höll sig på hjulen, väldigt kallt om man inte gjorde det.

KOM på Strava räddade ju det där passet...

Där cykeln ligger slutade mina intervaller i Sågmyrabacken igår.

Känslan under gårdagens nyttiga pass var ju långt från någon succé. Backe 6, 7 och 8 var ju rena katastrofen faktiskt. Men när jag laddade upp passet på STRAVA så såg jag att jag faktiskt lyckades med ett KOM och det är ju märkligt att så lite kan göra så mycket. Från att ha varit långt ifrån nöjd med känslan på passet så blev jag nu till att flina för mig själv. Jag körde ju Sågmyrabacken två gånger och bägge tiderna hade räckt till KOM.
Nu tror ju inte jag att det är världens svåraste KOM att ta, men just nu är det i alla fall jag som har det.

Vad vill denna blick säga?

Nä, hörrni. Dags att cykla till jobbet. Vet ni förresten? Jag har blivit en sådan där snoozare. Absolut inte frivilligt eller medvetet, men vid ett antal tillfällen den senaste tiden så har jag använt snooze-funktionen istället för att kliva upp. Idag tex så vaknade jag en timme senare än jag hade tänkt mig och då vaknade jag av att mobilen ramlade i golvet. Igår körde jag sonen till mötesplatsen för avfärd till Gävle och innebandyspelande. Hade ställt fyra larm för att komma upp i tid, men vaknade ändå inte av något av dom. Tidigare i förra veckan var det samma sak.
Jag har liksom inte ens något minne av att ha hört larmen och stängt av dom. Jag är annars en sådan där som kliver upp direkt larmet låter. Så himla trött kan jag väl inte vara? Något oroväckande är det ju i alla fall för vi vet ju alla att "if you snooze you lose".

Min egna klassiker

Öj!

Jag har väl cyklat idag. Körde nästan tre timmar distans med inslag av backintervaller. Det var inga fegintervaller heller, utan det var all-in till benen stod rakt ut. Det tog faktiskt inte lång tid, tyvärr. Inspirerad av Amstel Gold Race så letade jag upp några backar att köra i. Fint skit och kul att bli helstum igen. Hade väl kanske önskat att hålla i lite bättre lite längre, men all-in blir ju väldigt snabbt väldigt jobbigt och när det bara var två minuter mellan en intervall (backe 5) till nästa (backe 6) så blev det nog för mycket.

Sågmyra och Bjursås var målen med passet. Bjursås kallas ju för Dalarnas Schweiz och där passar det ju därmed utmärkt att köra backintervaller. 

Backe 1:

1.31 km

60 höjdmeter

4.6% snittlutning

3 min 14 s

167 snittpuls

402 watt

Backe 2:

1.69 km

103 höjdmeter

6.1% snittlutning

4 min 6 s

173 snittpuls

403 watt

Backe 3 (samma som backe 2):

1.76 km

102 höjdmeter

5.8% snittlutning

4 min 18 s

170 snittpuls

402 watt

Backe 4:

0.97 km

45 höjdmeter

4.6% snittlutning

2 min 11 s

170 snittpuls

414 watt

Backe 5:

0.7 km

73 höjdmeter

10.4% snittlutning

2 min 40 s

165 snittpuls

407 watt

Backe 6:

1.69 km

127 höjdmeter

7.5% snittlutning

5 min 58 s

167 snittpuls

374 watt

Backe 7 (samma som backe 6):

1.68 km

128 höjdmeter

7.6% snittlutning

5 min 35 s

166 snittpuls

386 watt

Backe 8 (en längre variant av backe 5):

0.96 km

86 höjdmeter

9% snittlutning

3 min 45 s

160 snittpuls

346 watt

I backe sex så tappade jag väl huvudet lite då jag gick in helstum från backe 5. Dessutom i en riktigt fräsch motvind som motivationsdödare. Backe 7 försökte jag i alla fall att höja mig igen efter en lite längre vila och backe 8 körde jag bara för att köra den. Hade inget kvar då. Sedan lite mysig hemcykling i medvinden och avslutade med långa vägen hem längs med Varpan.

Hojen redo för cykling!

Nya handskar och hi-viz skoöverdrag från GripGrab. Ny styrlinda också!

Djurhagen, utanför Sågmyra.

På väg runt hemmasjön, Varpan.

Kvällssol.

2015 Amstel Gold Race, live!

Hej!

Ny helg, ny cykeltävling live. Idag är det Amstel Gold Race, tävlingen som startar Ardennerveckan. Vi har kört kullerstensklassikerna och nu väntar några andra klassiker där backar står i fokus. Inga klättringar just, utan mer backar. Ja, ni ser ju själva på banprofilen:

Det är upp och ner ta mig tusan hela dagen. Stackars cyklister, kul för oss!

För er som vill studera en karta över Amstel Gold Race så ser den ut så här:

251 kilometer back-kärlek!

En avslutning som gjord för Philippe Gilbert!

Kolla till exempel avslutningen på VM 2012 som avgjordes i samma backe:

Backar och Ardennerveckan hör ihop och Philippe Gilbert är som gjord för Ardennerveckan.

Många håller Philippe som favorit och han ligger även mig varmt om hjärtat. Men farbror är ju lika gammal som mig och han kanske har haft sina bästa år. En annan vass cyklist som jag tror på idag är Michał Kwiatkowski. Joaquim Rodriguez, Michael Matthews och Dan Martin är andra cyklister som borde trivas idag. Alla är cyklister som har en bra "kick" och hanterar backar bra. En klättrare som är intressant här är också Vincenzo Nibali som annars mest är synlig i dom stora etapploppen. Men han är skicklig både uppför och utför och hanterar nog stressen mellan bergsprisen på ett bra vis. Idag gäller det att sitta långt fram i klungan och inte hålla igen utför.

Här kan ni se hur det gick till förra året:


Eurosport sänder live från klockan 14 och det här vill ni inte missa, Vacchi och Adamson kommenterar. Har ni inte Eurosport eller Eurosport player så får ni klara er med Amstel Gold Race via live stream, även den sändningen startar klockan 14.

SM-guld och tiden före GPS

Hej!

Börjar med att gratulera IBF Falun till sitt tredje raka SM-guld i innebandy. När det stod 1-2 och Linköping var nära att göra 1-3 så var jag rätt orolig faktiskt, men så vände man direkt i IBF och gjorde istället 2-2 i slutsekunderna av andra perioden. I tredje så körde man över Linköping och gick till 6-2. Då var det liksom klart och att Linköping gjorde två tröstmål gjorde inget.

Idag har vi fixat lite i garaget och cykelrummet. Eller ja, Ronya har fixat jättemycket i garaget och jag har fixat jättelite i cykelrummet. Men ändå. Vi har fixat. I garaget finns nu min gamla karta:

Det var den här jag använde förr, när jag var ny i cyklandet och ville hitta någon ny runda eller någon ny väg att cykla. Kanske en ocyklad backe att testa eller en ny ort att besöka. Inte direkt lika smidigt som med dagens teknologi och ruggigt svårt att memorisera rundorna. När man väl cyklade fel så gick det inte heller att plocka fram telefonen och kolla vart man var med Google Maps, utan det fick bli lokalsinnet som fick jobba. Nu har jag terrängkarta i cykeldatorn och kan planera rundorna i Garmin Connect. Betydligt smidigare, speciellt när man är ute och cyklar. Tack och lov så får jag ju fortfarande studera kartor innan turer för att hitta någon bra runda, men även det arbetet är ju så mycket lättare nu än det var på papperstiden.

Motiverad och på jakt efter den där känslan

Foto: Daniel Olsson

God morgon!

En ny härlig vårdag väntar utanför fönstret. Solen skiner och det ser ut som en helt fantastisk dag för en cykeltur. Motivationen är fortsatt på topp och igår när jag hade haft en vilodag så kändes det ungefär som om jag vilat i en vecka, kroppen ville bara ut för att cykla. Denna vinter med hög motivation rakt igenom är väl det som ger utslag i mina höjda effektsiffror. Jag brukar säga att det är motivation och målsättning som skiljer elitsatsande från andra som tränar lika mycket. Med rätt målsättningar och en hög motivation så pressar man sig det där lilla extra som krävs för att lyfta sig.

Förra vintern hade jag en ganska lång period med sämre motivation och som jämförelse så hade jag fram till 18:e april i fjol tränat knappa 99 timmar och i år har jag fått ihop 127 timmar. Det är en jäkla skillnad det. Jag har varit motiverad till att både träna mer och hårdare denna vinter.

Men motivationen till trots så behöver jag fortsätta letandet efter den där känslan som man vill ska infinna sig. Jag har haft bra känsla på testcykeln och på lugna pass ute, men det är att hitta känslan när man kör intensivt utomhus som är den största belöningen. Så dit vill jag nå och jag är säker på att jag kommer hitta känslan ganska snart om jag bara fortsätter på samma sätt som nu.

Det gör ju inget om den dyker först under tävlingarna som kommer. För jag vill tävla, jag vill tävla och jag vill tävla. Så känns det, men det kan ju vara bra att spara lite på det krutet till det är allvar också. Hade hemskt gärna varit nere och tävlat på Kinnekulle denna helg och kört Kolmårdsbiken nästa lördag. Var ju nästan på väg ner för en spontanare till Östgötaloppet förra helgen. Nu jobbar min fru väldigt mycket på helger, så det är inget lätt pussel att lägga för att kunna tävla.
Men jag vill och jag ska tävla. Bara inte denna helg.
Men kanske kan jag smita iväg till Kolmården nästa lördag...?

Ni ser; motiverad!

Skuggarvstempot #1 2015

Många watt, usel tid. Så blev det, inte helt oväntade, resultatet. Eller tja, watten hade jag ju inte riktigt grepp om innan. Men motvinden och vinterkläderna gjorde ju att jag förstod att det inte skulle gå så fort. I fjol körde jag Skuggarvstempot tre gånger och min bästa tid tog jag den 24:e april då jag åkte på 30.51. 2012 hade jag som jämförelse tre tider under 30 minuter.
I fjol åkte jag på 30.51, 31.53 och 31.52. Idag släpade jag mig runt på 31.57. Skitkass tid alltså. Men tittar vi på watten så körde jag 323, 314 och 310 watt i fjol och här kommer dagens ljuspunkt: 340 watt på dagens försök. Fixade alltså 17 watt mer än mitt bästa försök i fjol, det finns alltså lite kraft någonstans. En skön sommardag med medvind och tempodräkt så kan det nog bli en fin tid också.

Det var väl ändå nyttigt att få ännu en liten genomkörare och att få stressa systemet. Skönt effektbesked också och nu ska jag bara försöka glömma bort tiden. Lär nog glömma den ganska snabbt efter nästa försök.

Efteråt så bytte jag skor samt cykel och lekte lite i Backfan. Nyttigt med lite spurter i slutet på träningar och jag ville testa slutet av backen. Alltså efter branten. Känner ju att om jag någonsin klarar av branten så måste jag ju kunna cykla resten också. Vore hemskt tråkigt att en vacker dag klara branten och sedan klanta mig för att jag inte testat resten tillräckligt. Så när jag klarat av slutet två gånger i rad så sprätte jag in i branten några gånger också. Tog nog kanske personbästa faktiskt och nu är det bara en cykellängd på backen som jag inte klarat av. Och det efter Skuggarvstempot som gjort kaos med benen. Med fräscha ben en solig sommardag så sitter det kanske?

Kille utan sprätt och pangpang i benen. Nästa gång kanske?