Hänga med kändisar, barncirkus, barnkalas + ANNAT

Tjena!

Det här blev ju mycket riktigt en dag med familjefokus. Efter frukost, lite kalasförberedelse +ANNAT så drog vi till stan för att kolla på Emilys dansuppvisning i samband med Läsfrestivalen. Tydligen så drog dansuppvisningen igång lite tidigare än planerat, så jag missade den då jag parkerade bilen men övriga familjen hann i alla fall fram i tid.

Lite kändisspottting i alltid så glamourösa Falun, jag ger er:Yankho Kamwendo

Barnen var i högform

Cirkus Roman äntrade scenen och gjorde väl inga fantastiska trick som man häpnade av kanske, men han trollband verkligen alla barn och engagerade dem i sina nummer. En riktigt duktig barnunderhållare, fem plus!

Efter den fantastiska föreställningen åkte vi för att äta lite mat på Tzatziki

När vi roat oss och ätit oss mätta drog vi hem igen för dagens höjdpunkt: Barnkalas för Ebbah som fyller fyra stora år på måndag.

Efter kalaset spenderade vi eftermiddagen ute på gården i solskenet

Nu är frugan och jag bänkade framför #ESC2012, hon spelar spel på sin fån och jag bloggar. Heja!

Ska du åka på cykelsemester?

Då är nog denna hoj något för dig

Själv ska jag tyvärr inte på någon cykelsemester alls detta år, tror jag. Idag blir det nog ingen cykling alls faktiskt, dansuppvisning och barnkalas står på dagens schema.
Lev snyggt!

Tårtbud

Sitter på bussen nu och är på väg hem från jobbet efter att ha gjort en tiotimmars arbetsdag. Med mig har jag en tårta till Ebbahs kalas som är imorgon. Ingen cykling idag och jag är riktigt trött. Men nu är det helg och familjefokus som gäller.

Dra ett streck

Foto: Adam Steen Här har jag väl, i mina finkläder, precis ritat en mållinje så alla ska veta vart målet är.

Härlig dag för cykling igår, härlig dag för det mesta också idag. Fredag och jag ser fram emot att få sova någon extra timme i natt, har blivit en hel vecka med fem och en halv timmar sömn per natt. Sådant blir man inte pigg av. Men innan sömn blir det en härlig arbetsdag följt av fredagsmys, så det här ska väl gå så bra.
Funderar på om vi (Falu CK) inte borde arrangera en riktig tävling på Ingarvet, vad tror ni om det?

Kvällens Ingarvet GP

Så här spännande är Ingarvet GP, målet är vid den röda punkten

Uppvärmning på den raka och fina spurtrakan

Så här glad var jag över att få cykla med brun-Adam

Här har vi återsamlat oss och ska väl dra igång ännu en tvåvarvare på Ingarvet

Trötta cyklister efter målgång, ingen vet väl riktigt vem som vann men alla kan berätta om sina höjdpunkter från träningen.

Jag hade inte det där riktiga pang-panget idag och hade det jobbigt i igångdrag och attacker men flöt ändå bra med och lyckades vinna två, dela en seger med Fredrik Ericsson, bli tvåa på två spurter och trea på en annan. Kul ändå det här. Och lite intressant att 20 varv på ett industriområde kan vara så himla trevligt och givande. Fint väder lockade ett lagom stort startfält med en hel del snabbingar och sköna profiler.
Fullständig Garmin-data hittar ni här.

Mellanlandning

Fredrik Frykberg och jag på väg mot TCT igår, denna bild plus några till hittade jag hos Christer Claar

Kom hem vid fyra idag, förutom småbarnen och frugan så hade vi också besök av Sara och min brorson. Nu ska jag tydligen cykla till affären med småbarnen och sedan blir det att svida om inför kvällens Ingarvet GP. Tror jag kör Retro-stilen på kläderna idag, bara för att Adam tycker den är så ful.

Ingarvet GP i kväll

18:00 samlas vi på Matsarvsvägen 8 för att köra Ingarvet GP, precis som alla torsdagar. Fint väder lockar nog många träningssugna, inklusive mig själv. Vi ses väl där?

Två stycken fartpass idag = dubbelt så stum

Började tidigt i morse, knäppte igång min Garmin 05:43 och styrde ut mot starten för Skuggarvstempot. Hade ju vilat sedan i lördags men också laddat med snabbfrulle så det kunde ju gå lite hur som helst detta. Öppnade trögt och njöt av motvind till Sundborn, har ett par inofficiella mellantider på väg ut dit och såg att tiden var skit. Hade dock också medvetet öppnat lite lugnt i motvinden för att ha något kvar till slutet. När Sundborn försvann bakom mig så släppte jag loss allt vad jag hade kvar, avslutningen från Darvells hus till målet gick på 6:35 och det är väl okej, Excel-Micke?

Stum, slut och lite nöjd kille. Med tanke på att jag startade före klockan sex på morgonen så var ju tiden inte allt för dålig ändå. Efter Skuggarvstempot så åkte jag hem, fångade upp ryggsäcken och cyklade till jobbet.

En så kallad bra start på dagen, Garmindata från tempo + pendling hittar ni här.

Efter jobbet så rullade jag iväg mot samlingen för TCT, idag skulle ju Sågmyrabanan köras och den gillar ju jag eftersom det finns backar och bansträckningen är härlig.

Konstnärlig bild på gänget som cyklade från samlingen till starten

Andra tog bilen ut, många cyklister blev det

Jag hade väl kanske inga pangpang-ben inledningsvis men hade inte heller några problem att följa med. Den stora klungan gjorde det svårt för utbrytningsförsök att få något utrymme och jag bestämde mig för att sikta på backarna upp mot Hisvåla istället. Där blev det givetvis gasa av. Backen går i tre etapper, i den första blev det någon attack så i andra etappen gick jag upp i spets och körde på så hårt jag kunde för att hålla ihop det hela. Pulsen gick upp på 99% av max men jag försökte se ut som om jag hade mer att ge för att ingen skulle attackera. När vi kom upp så var det väl kanske tio man tillsammans i tätklungan och jag trodde att vi skulle slippa övriga cyklister in mot Sågmyra och upp för avslutningsbacken. Men så när vi närmar oss Sågmyra så lyckades en stor grupp köra ikapp oss, starkt kört där!
Eftersom jag gett allt i Hisvåla-backen och då haft ca: 9 man med upp så gissade jag att jag skulle kunna landa topp tio någonstans med lite flyt. In i backen satt jag långt fram och följde med favoriterna när de började röra på sig. Avslutningen består av ca: 1.5 km halvbrant asfaltsbacke som sedan går in i en mer böljande del på grusväg som också den mäter ca: 1.5 km. På dessa tre kilometer klättrar vi runt 150 höjdmeter så det känns verkligen i benen. In i brantaste delen av asfalten attackerade Viktor Lundmark och fick en skaplig lucka, på slutet av asfalten gick jag upp och tog en rejäl förning för att få lite fart på gruppen och inte skänka bort en seger så lätt. Det var väl lite si och så med viljan att hjälpa till men så gick Gunnar Bäckegren (ledaren av seniorcupen landsväg) upp i spets och drog. Och drog. Och drog. På rulle hade han sin klubbkamrat Jonas Eriksson (4:a i seniorcupen) och Gunnar plågade oss rejält. Över något litet krön tryckte han till lite extra och plötsligt var det bara vi tre kvar i jakten på Viktor. Gunnar körde ikapp Viktor och tempot slog av något, då kom Fredrik Frykberg ikapp och skarvade med en attack som Viktor hängde på. Gunnar hämtade in dessa gossar och drog sedan upp spurten, som han också vann!
Riktigt imponerande körning av Gunnar som verkar vara i toppslag. Jonas Eriksson blev tvåa och jag lyckades bli trea, verkligen jättenöjd med det!

Vackert ställe att stå och efterprata på!

En trött David Mayer i motljus!

Efteråt fick jag sällskap (precis som i morse) av Nils Olsson som sa åt mig att dra oss hem, så jag tuffade på i 25 kilometer med en sitthastighet av 36.7 km/h och 75.5% av maxpuls. Slog av på intensiteten när vi kom till Stennäset och då fanns det inte mycket kvar i kroppskrället. Garmindata för cykling till TCT, TCT och cykling hem hittar ni här. Fick ihop 145 kilometer på fyra timmar och tjugo minuter idag.

God natt!

Mot Ingels!

Är i Rättvik för att kika lite på skolbussresorna i denna kommun. Blir nog en härlig dag med en del sol.
Hann inte blogga i morse, lämnade hemmet 05:40 och brände av ett Skuggarvstempo innan jag cyklade till jobbet. Träffade på Nils Olsson och fick väl trevligt sällskap och allt. Kom till jobbet med nästan 56 fina kilometer i benen. Vi hörs senare!

Men man får väl fika?

Avnjöt denna bananbakelse på Kvarnsvedens Konditori i eftermiddags, fikandet är en av alla de saker i mitt liv jag har för avsikt att förbättra. Om jag växer upp så kanske jag lär mig att dricka kaffe också!

Det här med att luncha "ute" har jag ju blivit proffs på, idag tänkte jag avnjuta älgbolognese med tagliatelle och västerbottenost på Scandic hotell i Falun. Åt väl där med Jonatan Steen så det var ju trevligt, men pastan som var där när vi kom var väldigt överkokt. Inte så kul. Bufféare som jag är tog jag givetvis en tallrik till och då var det annan och riktigt vällagad pasta.

På Twitter så följer jag Ordningspolisen Falun/Borlänge och idag skrev dom följande tweet:
"@OPFalunBorlange: Ja vad vore brottslighet i all sin glans om inte #Blge fanns. 4 efterlysta i Blge idag!"
Nu vet jag inte vad ni tycker, men som stolt falubo tyckte jag den var väldigt rolig.

Nu ska jag se till så barnen får i sig lite mat, tyvärr inte älgbolognese.

Med i Vasalöparen gånger två

Kul att en tweet fångas upp och trycks bara så där, lite synd bara att skrytsiffrorna nu är betydligt bättre: 26.00 km på tiden 46:05 (33.8 km/h, 85% av maxpuls). Följ mig på Twitter här, så missar du inte sånt här spännande.

Lite längre in i tidningen så svarar jag på frågor kring 26" och 29" också, tillsammans med: Fredrik Ericsson, Fredrik Edin, Mikael Flockhart och Oscar Ekstam.

Missad buss = härlig cykeltur in till stan

Det är svårt att inte trivas en falumorgon som denna

Utbildad

Lena och Mats Edvardsson från IK Jarl lärde i afton 17 intresserade personer att bli bättre barn och ungdomsledare för cykel. Vi höll till på Lugnet och de flesta var från Falun, kul att se sju ledare från Rembo IK! Där lär cyklingen växa sig stark framöver. Vi fick lite genomgång i IK Jarls tänk kring barn och ungdomsträning och också prova på en hel del övningar som de brukar genomföra på sina träningar, där träning inte står i fokus utan leken och den sociala biten prioriteras högst. Det blev ett par intressanta och roliga timmar med och utan cykel på Lugnet som avslutades med fika.

Avslutar med en bild på kollegorna Lena och Mats

Men vad säger ni om Matteo Rabottini då?

Vilken avslutning vi fick se på gårdagens etapp av Giro d'Italia. Vacchi började prata om att Matteo Rabottini skulle hålla undan med 5.5 km kvar till mål men jag var skeptisk, om favoriterna sätter fart kan de ju normalt sett ta in en minut per kilometer i en sådan klättring och med tanke på att Matteo Rabottini hade varit i utbrytning sedan kilometer 18 så borde han vara rejält krokig. Men visst, ju närmre mål han kom desto bättre verkade hans chanser, det var till Joaquin Rodriguez satte fart det. Vi var nog många som satt i TV-sofforna och höll tummarna för att Rabottinis hjälteinsats skulle belönas med en seger. Med endast 800 meter kvar såg det riktigt mörkt ut och med bara 300 meter kvar svepte Joaquin Rodriguez förbi och jag trodde väl aldrig att Rabottini skulle ens orka hålla rullen. Men det gjorde han och hoppet kom tillbaka, även att jag visste att just uppför och spurt är lite av Rodriguez favoritsysselsättning. Men så med ca: 50 meter kvar tog sig Rabottini förbi med vad som såg ut att vara en sittande lillklingespurt och tog sin främsta seger. Riktigt mäktigt!
Här kan ni återuppleva dom sista fyra kilometerna från igår (avnjuts givetvis bäst på italienska):

Bragdguldsvarning på den insatsen!

Ett stopp i Kina på väg hem

Det blev ett kort stopp i en annan del av Kina, Dragon Gate, på väg hem idag. Dragon Gate ligger i Älvkarleby Kommun, ca: 25 km från Gävle.

Nu tar jag min familj, min läckra bränna och åker hem

Håll ut Falun, nu kommer vi!

Fartpasset med Conti Test Team

Idag var det fartpass med Conti Test Team som gällde. Samlingen var 10:00 på Vikskolans parkering och jag hade kollat på en karta vart jag skulle åka, lite drygt 15 kilometer härifrån så det var ju cykelbart. Jag var lite slö på morgonen så jag blev tvungen att hetsa lite mer än jag hoppats på till samlingen men var ju där i god tid ändå så ingen panik. Vi blev 14 tappra, mestadels Conti-klädda herrar men någon enstaka i avvikande utstyrsel var också närvarande.

Lite samling innan avfärd

Vi hade mestadels medvind eller sidvind på väg till fikapausen i Rimbo. Dom första 86.32 kilometerna till Rimbo avverkades på 2:05:08 med en snitthastighet av 41.4 km/h. Snittpuls 155 (80%) och max 179, så det var väl samma intensitet som vilket vinterpass i Falun som helst. Kroppen kändes inte tiptop men benen gjorde sitt jobb och jag hade aldrig några problem även om intensiteten ett tag var något uppskruvad.

Fikapaus på Rimbobiten. Eftersom jag är lite av en optimist så hade jag bara en flaska vatten med mig, fikat borde väl räcka gott hade jag räknat ut.

Tvärs över gatan satt ett annat lag och njöt av finvädret

Hem från fikapausen hade vi 56 kilometer, nu med motvind, sidvind och smala vägar. Rulltid 1:26:29 gav ett snitt på 38 km/h. Vi hann med en vurpa också, turligt nog en singelolycka då en av cyklisterna styrde ner sin hoj i diket. Cyklist och cykel okej, som tur var.Snittpuls på tillbakavägen 160 (83%)och max 182. Med fyra mil kvar började jag känna mig hur stark som helst (fikat hade väl ramlat ut i blodet...) och jag tyckte allt gick som en dans. Hjälpte till att ta någon extra förning när någon blev trött och så vidare.Besvärligare vind, smalare vägar och trötta cyklister gjorde att det blev lite ryckigt tempo och vi fick slå av några gånger för att återgruppera oss. När vi började närma oss Upplands-Väsby igen där start/mål var så släppte tre cyklister kontakten och något konstigt hände. Min energi tog slut. Varenda fartökning var som en långsam och plågsam död, bara att ta sig fram och förbi cyklisten före mig krävde all min kraft och när jag tog bilden ovan så fick jag släppa klungan. Då var det endast 1.7 km kvar men jag var helt färdig.
Upp som en kung och ner som en groda.
Hämtade en påse med lite kläder, slangar och däck från Continental ur Leos bil och började trampa de sista 15 kilometerna till hemmet. Om jag räknat med att det skulle ta en halvtimme dit så räknade jag med ca: 45 minuter hem. I motvind. Det var så himla plågsamt och det gick så fruktansvärt långsamt. Trodde aldrig att jag skulle komma hem igen och med 6.5 kilometer kvar stannade jag på en mack för en ståfika bestående av en dubbel-Mars och en halvliter Cola. Efter lite mer energi och koffein i systemet så slapp jag oroa mig för att välta i backarna den sista biten hem.
Tack grabbar för ett bra pass och en rejäl kränkning, skönt att få vägga igen.

Vädret var för övrigt hur bra som helst och det blev årets första träningspass i kort-kort

Dags för fartpass med Conti Test Team

Vi ska öva på det som Vätterncyklisterna kallar för belgisk kedja, alltså lagtempo i stor grupp. Tanken är att gruppen ska "gå runt" som en väloljad kedja och samarbetet i gruppen ska vara på topp så arbetsfördelningen blir jämn för alla i gruppen.

Jenny Rissveds vann XCE i La Bresse

Här kan ni se när Jenny Rissveds vann världscupsprinten före Alexandra Engen i La Bresse: http://live.redbull.tv/events/51/uci-labresse-xce/
Helt klart imponerande att som damjunior sätta alla rutinerade damelitcyklister på plats!