Vansbrosimningen och Stångtjärns blåa

Hej och god morgon cykelvänner!

Igår var det en ganska så händelserik dag, jag började med en tidig morgon för att hinna jobba så mycket som möjligt innan jag flexade ut tidigt för att göra Linda sällskap till Vansbro där hon skulle simma Vansbrosimningen. Ingenting som lockar mig, men det var ett välarrangerat event där det inte var några frågetecken någonstans. Allt gick smidigt och Linda deltog i "Öppen älv", det är väl lite som Öppet spår på Vasaloppet där man får starta när man vill inom ett visst tidsspann. Mellan 15 och 16:30 fick man starta. Vi var där strax före 15 men det var en sådan sjukt lång kö att Linda inte kom i vattnet innan 15:50 i alla fall. Men bra stämning i kön och mängder av deltagare som är med för att köra klassikern.

Lindas mål var bara att ta sig igenom. Hon hade simmat tre gånger innan och är ingen som simmar annars heller. Jag tyckte att hon skötte sig jättebra och det gick mycket fortare än hon själv kanske trodde på förhand. Om jag hade varit med så hade jag nog fått ha armpuffar och pannlampa...

Så, nu är Linda klar med två av fyra moment av en Svensk Klassiker. Bara att springa tre mil på Lidingö och åka skidor i Gustav Vasas spår nu då.

Det var kul att hänga där i Vansbro och jag hade sagt till Linda att det var en intressant känsla att vara på ett stort konditionsidrottsevenemang utan att känna igen en enda människa. Men, jag träffade Sofia Åkesson (som dessutom bjöd på mat, tack!) och Erik Wickström (som fotade mig och la ut bild i sin blogg).

Här kan du hitta resultat från Vansbrosimningen.
Nedan följer en del bilder från Vansbrosimningen Öppen Älv

Nöjd tjej efter målgång.

Efter att Linda bytt om, vi ätit mat och kollat tälten så åkte vi hemåt igen. Jag började ladda om för att köra MTB så fort som jag bara orkade och när vi kom hem så bytte vi om för att frisksporta. Linda joggade lite och jag hojade bort till Stångtjärn för att köra Stångtjärns blåa. Det var två år sedan senast och jag ville dels se hur snabb jag är där nu men också för att se om jag är sämre på att cykla i skogen nu än tidigare år. Det har ju blivit mycket inomhus-cykling för mig detta år och det kanske har påverkat min MTB-cykling negativt. Det har ju en del av er misstänkt och jag har väl själv känt att jag vill cykla mer ute. Men samtidigt så känner jag mig riktigt bekväm med min Canyon Exceed i skogen, så det har känts bra i skogen innan.

Jag körde först ett varv i lagom hårt tempo och kom då runt på 35 minuter vilket jag tyckte lovade gott. Dammade sedan iväg på ett varv i fri fart och lyckades för första gången någonsin klara min drömgräns 30 minuter. Tidigare rekordet var 30:06 men igår kom jag runt på 29:26!

Det är dock jättelångt upp till Jonas Petterssons KOM på STRAVA. Han är tre minuter snabbare än mig men om jag dopar mig och skaffar en trimmad elcykel så kanske jag kan närma mig...

Yeah yeah!