Är nu hemma igen efter några härliga timmar i och utanför Sågmyra. Vädret var på sitt allra bästa humör och bjöd på både solsken och cirka 14 varma plusgrader. Sitter här och känner fortfarande av mjölksyran trots att det var tre timmar sedan jag gick i mål. Det är jobbigt det där med backrace. Snittpulsen under hela loppet blev 93.2% av max och i själva backen på elva minuter så hade jag 95.3% av max och högsta pulsen var 191. Min maxpuls är 192 så då förstår ni kanske att det var mjölksyrafest.
När jag kom dit så såg jag att Henrik Jansson var på plats och därmed så hade vi en favorit. Dels är han ju liten och lätt samtidigt som han bevisligen är i bra form då han vann en cyclocrosstävling förra helgen. Min plan blev därmed att försöka hänga på honom så länge som möjligt. Dom inledande 5 kilometerna är platta med omväxlande asfalt, stig och grusväg. Där var det ganska samlat men in i den avslutande backen så gick Henrik upp och satte fart direkt. Jag satte av efter honom och lyckades gå med honom första delen av backen som var på stig. Jag var ju helt sjukt stum då men såg också att han verkade känna av mjölksyran också. Sedan var det en kort bit utför och lite plattåkning in i en lång backe på grusväg. Jag fick dock släppa honom ganska tidigt på grusvägen och med ca: 7 minuter kvar av det 20 minuter långa loppet. Då var jag helt stum och trodde att dom jagande skulle komma ifatt och förbi mig. Henriks forcering direkt i första delen av backen hade nämligen gett oss en lucka till övriga fältet. Mot slutet av grusvägen så såg jag att Jens närmade sig men övriga verkade ha fått ge sig. Tänkte för en stund att en tredjeplats inte var så illa ändå men vispade på med mina mjölksyraben så gott det gick. När vi kom till sista branten så var han inte långt bakom men även han hade ju fått ta i och jag lyckades hålla undan och bli tvåa upp. Det var väl ungefär så bra som det kunde gå idag så jag är skitnöjd.
Alltid lika trevligt lopp. Sådär helmysig inramning och kul tävlingsform. Fler borde komma dit tycker jag och köra något annat än dom där vanliga loppen. Dom fem första fick pris också så jag blev ett par strumpor och handskar rikare idag.
Min cykel, redo för race.
Post race selfie med den glade vinnaren Henke Jansson.
Dam- och herrvinnarna, syskonen Ida och Henrik Jansson!
Lite mys på toppen efter loppet.
Eftersnack, prisutdelning och kiosk.
Fokuserad och stum, foto: Pia Andersson.
Ebbah, Frida och Lasse på väg mot toppen. Foto: Kristina Öijer
Vinnaren Henrik Jansson i sista branten på väg mot målet. Foto: Kristina Öijer
Trött cyklist (jag), foto: Kristina Öijer
Frida minglade lite efter loppet. Foto: Kristina Öijer
Banprofil och pulskurva.
Sist men absolut inte minst, resultaten:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar