47 minuter plåga

Ont i ryggen, igen. Slut som artist, igen. Kände någon slags konstig krampliknande känning i högerbenet när vi gick hem från affären tidigare idag. Det har kanske inget med det jag ska skriva nu och göra. Men det var en väldigt lustig känsla som jag aldrig känt tidigare. Som en slags smärtsam ryckning. Ah, så skönt.
På eftermiddagen har jag känt någon sådan där "knut" i ryggen, men det har jag ibland så jag trodde inte att det skulle vara något med det. Så jag snörade på mig skorna och gick ut. Började springa lite lätt och fick ont direkt. Tänkte att det kanske går över när jag blivit varm (Ja, jag vet. Jag försökte lura mig själv..), det är nästan bara uppförsbacke till Lugnet och jag tyckte att det gått hyfsat att jogga ändå men bestämde mig för att hålla distanstempo och inte stressa något. Kanske springa lite längre istället. Men så kom en nedförsbacke. Oj, aj, inte kul. Utför blev en enda lång plåga där jag nästan gick. Varje steg var som om någon hade satt en kniv i ryggraden, några kotor ovanför svanskotan, och slog ner den kniven med en hammare för varje steg. Sikket rackarns skit. Under andra halvan av löpturen så gjorde jag några spurter i motlut och småbackar. Det gick däremot skitbra. Kände mig stark och snabb.
Ska prova det här med stretching någon dag nu och cykla något pass, så ska nog ryggen bli bra. Annars får det bli ännu ett besök på Vibes for life.
Mötte ett par joggande reflexvästmänniskor på väg ner till hemmet, den ena hade bra fart. Tur att det var mörkt och att jag mötte dem på en ganska flack del av hemvägen. Hade de sett mig vid branten innan dammen så hade de nog fått sig ett gott skratt.