Image-map Startsidan Startsidan Startsidan Presentation Länkar Kontakt Sponsorer Övrigt

2016-01-17

Premiär på Öijer Arena

Hej vänner!

Dagen har gått i ett utan att det har hänt något spännande. Ni vet, det vanliga... Vi skulle ju ha spenderat hela dagen i Skogsbo, men igår kväll så kände jag bara att det skulle bli så jobbigt med småflickorna där. Det är ju kul att kolla på när Filip spelar å så, men att ha en ettåring i en ishall en dag är ju inte superskoj direkt. Så sent igår kväll så sms:ade jag ett par föräldrar till barn i Filips lag och frågade om han kunde få skjuts och det fick han. Så himla skönt. Jag hade varit slaktavfall nu annars. Filip åkte iväg 09.00 och kom hem 16:30. Kul för honom!

Man kunde ju tro att det skulle räcka med hockey för honom när han kom hem, men han vände i dörren och gjorde premiär på Öijer Arena istället där han spenderade nästa timme. Ebbah var med på premiären också, även om tålamodet kanske inte riktigt var detsamma. Det blev en sen premiär denna vinter, men så var vintern sen också... Men nu är vi igång!

Nu börjar klockan närma sig sex på kvällen och jag ska ut och köra distans. Min kära fru vet bara inte om det ännu, så vi får väl se om jag kommer ut och om jag kommer ut så får vi se om jag får komma hem igen. Håll tummarna för en lyckad utgång!

Live stream: UCI Cyclo-cross World Cup - Lignieres-En-Berry France

Hej vänner!

Snart kan ni se den näst sista deltävlingen av världscupen i cyclocross, live via UCIs YouTube-kanal. Både damernas lopp och herrarnas lopp sänds och jag har bäddat in sändningarna nedan. Bara för er att luta er tillbaka och njuta av spänningen!

Damernas lopp, start 13:30:


Herrarnas lopp, start 15:00

När man har kört distans på Monarken


Ja, sådär ja, då kan jag sorteras in under facket idiot (läs: hängiven cyklist) då, eftersom jag igår kväll körde distans på min Monark. Japp, det räckte inte med 10x2 minuter igår utan det blev ett dubbelpass. Kände mig lite som grabbarna från En annan del av Skövde. Sjukt gäng det där också...

Kan inte minnas senast jag körde distans inomhus, men om jag ska gissa så måste det vara minst tio år sedan. Ni vet, på den tiden då även jag var ung och ambitiös. Efter gårdagens pass så förstår jag varför det är så långt mellan gångerna. Det är inget som man gör med den mentala hälsan i behåll.

Det blev tre timmar och jag körde lite hårdare än jag kört mina distanspass på sistone, det blev en snittpuls på 154, vilket innebär 80% av min maxpuls. Pulsen blev lite högre hela tiden under passet, gissar att det beror på följande:

  • Överhettning, det blev bara varmare och varmare under tiden jag satt där. Startade på 15 grader och slutade på 21.
  • Uttorkning. Dels se ovan, men även för att jag druckit dåligt innan och kört ett pass några timmar före också.
  • Utmattning. När man blir tröttare så trampar man mindre effektivt vilket gör att pulsen kan öka på given effekt.
  • Jag är dålig. 

För att lätta upp stämningen lite så hade jag bestämt mig för att dricka varje halvtimme, då har man ju liksom något att se fram emot. Det var dock inte lika kul efter att jag druckit första gången och sedan tänkte; "Jaha då är det bara 29 minuter kvar till nästa gång jag får dricka".

Tiden gick ju ohyggligt långsamt och det var en sjuk känsla på slutet när jag insåg att det faktiskt var slut snart. Sista minuten kunde jag konstatera att jag räknade ner sekunderna, inte minuterna tills jag var klar. Mycket nöjd grabb.

För att distrahera hjärnan lite så kollade jag på ett par av mina YouTube-klipp. Började med videon från Lidingöloppet MTB och fortsatte sedan en bit in i Mörksuggejakten:



Hela passet hittar ni här: https://connect.garmin.com/modern/activity/1017613119

2016-01-16

Tvåor och innebandy


Hej kompisar!

Nu har jag precis ätit lite spagetti med köttfärssås, riktigt gott efter ett hårt pass på Monarken. Körde en syrafest som bestod av tvåminutersintervaller med två minuters vila. Det var lite för lite vila kändes som och lite för mycket syra i intervallerna. Jösses så vimmelkantigt det blev. Men ändå, det ligger rätt för mig då jag behöver den här typen av träning. Kanske dock med tre minuters vila nästa gång?
Snittade 393.55 Monarkwatt i mina intervaller. Hade förhoppningar om 400 men har lite för klena ben, helt enkelt. Nästa gång kanske?

En väldigt stor del av dagen har spenderats i Slättas idrottshall där Filip har spelat tre innebandymatcher. På frågan om han haft kul så fick jag två "ja" och ett "lite kul" som svar. Överlag kul alltså! Imorgon väntar hockey i Skogsbo (Avesta).

Var går din köldgräns? Tänkt efter före!

Hej Cykelvänner!

Det är kallt ute nu. I alla fall här i Falun där vi har -24 på hemmets termometer, igår var det -26. Som cyklist så funderar jag ju ständigt på cykling och så även nu. Men jag ska inte ut något idag, jag cyklade inte heller ute igår. Trots att just igår kanske var den, i familjepusslet, bästa dagen för utecykling denna vecka. Men inte i -26. Det blir liksom inte kul, tycker jag. Cykling ska ju vara kul. Istället blir det testcykel, inte lika kul som cykling ute, men roligare än cykling ute i minus tjugofem.

Det finns vissa som hävdar att -10 är gränsen för vad som är hälsosamt att träna i. Jag håller inte med. Absolut inte. Jag har tränat i temperaturer kring -15 - -20 utan några som helst problem under vare sig det passet eller några men efteråt. Det finns inga vetenskapliga studier som säger att -10 är gränsen, utan det är vad folk har upplevt själva är deras egna gräns.

Det är ju ingen hemlighet att det är vanligt med skidåkare som har problem med luftrören och det beror säkert till väldigt stor del på att de är aktiva utomhus under vintern. Men då är det intervaller och tävlingar med i deras program. Det är skillnad på ett distanspass och ett pass där man blåser ut och in på lungorna. Det är verkligen jättestor skillnad.

Idag skulle Moraloppet ha avgjorts mellan Oxberg och Mora. Köldgränsen var -25. Det är överjävligt kallt det och att tävla i den kylan skulle givetvis innebära en stor påfrestning för de flestas luftrör. Nu har man dock valt att ställa in loppet, trots hela -23 vid starten. Men, det är -28 i Mora idag och därför ställer man in. Så man förstår ju att skidåkare som tränar hårt och tävlar i sträng kyla anstränger sina luftrör då och då.

Precis som ansträngningsgraden avgör hur mycket dina luftrör påverkas av kylan så tror jag att det spelar roll hur gammal du är också. Är du ung så är du säkerligen också känsligare för kall luft. Eller, din andningsapparat är nog snarare mer påverkningsbar än den är för någon äldre. Alltså större risk att förstöra något.

Träning i prat-tempo tror jag däremot kan bedrivas ner på väldigt kalla temperaturer och där är det istället trivselfaktorn i form av varma kläder som avgör vad man klarar av. Även där är vi ju olika. Vissa har problem med värme i händer och fötter redan kring nollgradigt, andra kan cykla i minus 25 utan att frysa om kroppen.
För egen del så spelar också formen jag befinner mig i roll. Är jag vältränad och lätt i kroppen så fryser jag lättare, pulsen sjunker lättare och jag måste anstränga mig mer för att hålla värmen. Har jag däremot haft ett uppehåll så att jag är ur form så behöver jag ju bara titta på pulsklockan för att pulsen ska sticka iväg och då håller jag mig också lättare varm.

För egen del så hade jag -10 som köldgräns när jag var yngre. Jag tror det var klokt. Inte bara för att jag som ung och elitsatsande ville vara rädd om mina luftrör, kläderna var inte lika bra då som dom är nu heller. Nu finns betydligt bättre och mer köldanpassade träningskläder, det finns ju till och med värmesulor att stoppa i skorna!

Eftersom vi alla är individer så finns ingen generell köldgräns för vad vi klarar av. Det måste man ta reda på själv, om man vill veta var den gränsen går. Men ta det i små steg då och har du haft -5 som gräns så kanske du inte ska prova att cykla i -20 direkt.
För egen del så funkar nu distanscykling i -15. Har även cyklat i temperaturer lägre än -20, det funkar men det är onödigt kallt. Så det låter jag gärna bli. Fartvinden spelar ju också roll, är det kallt så kör jag hellre i skog eller på mindre skogsvägar. Är det lite varmare så är det inte lika farligt med dom snabbare stora vägarna.

Så, innan du lyssnar på någon förståsigpåare, ta reda på vad Du själv vill och var Din gräns går. Jag lovar dig att skogscykling en kall vinterdag kan vara helt underbar. Men för att kunna njuta av den så ska du ju må bra och känna dig bekväm också. Jag har till exempel alltid haft turen att begåvats med fötter och händer som klarat av kyla bra. När andra frusit så har jag kunnat vara varm och go, sånt betyder mycket. Har dock märkt att nu när jag är lite äldre (har frusit tillräckligt många gånger) så är det lite sämre med värmen i just händer och fötter.

Men som jag också skrev i rubriken; tänk efter före. Om du tror att det är på gränsen, eller om det är för kallt så kanske du inte måste ut heller. Cyklister har sällan sina viktigaste nyckelpass i januari. Du kanske kan göra något annat istället? Gymma, köra testcykel, spela innebandy med kompisgänget eller kanske ta en vilodag där du sköter annat kring din cykling. Planerar tävlingar, resor eller lägger upp träningen inför säsongen.
En vilodag kostar inte så mycket. Ibland kan det vara nyckeln till att du fortsätter utvecklas och blir bättre.

En bild på hur jag såg ut i -21 vintern -09. Mitt sista år som "elitsatsande". Temperaturen steg dock under passet och när jag kom hem så var det bara 14-15 grader kallt.

2016-01-15

Invigning av ishallen och tjugor


Hej vänner!

Nu i kväll så har Ebbah och jag varit och kollat invigningen av Faluns ishall. Det är väl i stort sett samma ishall som tidigare, men renoverad med nytt skal. Den förra var i dåligt skick med fuktskador och andra problem. Nya ishallen har också stött på problem i några omklädningsrum...
Nåväl, vi var där för att Filip skulle vara med. Han står där på isen i nedersta bilden. Efter invigningen så skulle Falu IFs A-lag spela match mot Hofors men eftersom Ronya jobbar i natt så skulle jag hem för att natta Frida. Så Filip är kvar där och kollar på matchen med kompisar istället.

Bandet klipptes av dom fyra hockeyprofilerna Christer Abris, Tomas Jonsson, Anders Kallur och Bengt Lundholm tillsammans med konståkningsprofilen Jennifer Molin. Jag såg också den lokala häckspecialisten Susanna Kallur där bland åskådarna.


Innan vi styrde mot ishallen så körde jag testcykel nere i källaren. Det blev tio spurter och två tjugor. Hade en ambition om tre stycken, men en kombination av överambitiös intensitet tillsammans med ett par andra faktorer gjorde att jag fick vika ner mig.
Garmin-klockan rekommenderade 53 timmars återhämtning, så passet blev helt klart väldigt hårt.

Benen har gjort riktigt ont efter dagens pass. Jag kände direkt i första tjugan att jag var stel i benen sedan mina lågkadensfyror. Nu är jag snudd på ett vrak, men veckan har bara två dagar till att genomlida. Får jag in distanspasset också så är ju det alltid lite lättare än dom här högintensiva slaktpassen. Lite sömn vore kanske inte fel heller?

Som ni alla redan vet, tack vare sociala medier, så har det varit kallt idag. Riktigt kallt. Jag har spolat arenan en gång och det var inte lång frystid på vattnet idag kan jag lova. Det var nästan så att det blev frusna vågor när jag spolade.. På grund av kylan så har eldandet gått varmt här hemma.... Härligt!

Lyxade till det lite och fixade biffen

God morgon mina mandelflarn!

Ny dag, nytt träningspass att blogga om. Ni gillar väl det, hoppas jag? Annars skulle ni ju inte läsa här, så jag antar väl att ni finner det intressant på något vis och jag fortsätter därför nöta på i samma anda. 

När jag grävde igenom garderoben för att hitta en outfit att träna i så fann jag oanvända strumpor och tänkte att jag skulle lyxa till det lite och inte bara köra i smutsvita grejer. Tog därför fram ett par cykelbyxor som jag bara använt ett par gånger också. Kompletterade med mina nya Northwave-skor och kände mig plötsligt helfräsch!

Ibland behöver man lyxa till det lite i vardagslunket.

Planen igår var att köra tolv stycken lågkadensfyror. Gjorde det också och förde lite mentala anteckningar:
- Tolv fyror är väldigt många fyror. Kan faktiskt inte minnas att jag kört så många, ska i sådana fall vara väldigt många år sedan.
- 55 i kadens är långsamt.
- Musikvolymen ökade för varje intervall som gick.

Ja, alltså jag vet inte var jag ska börja eller sluta. Det var jättejobbigt såklart. Kändes ändå helt okej och pulsen var också den helt okej. Upp till tröskel och nosade, men i den sista klämde jag till lite extra. Snitteffekten i intervallerna blev 346 watt och jämför jag med förra årets lågkadensfyror så körde jag 343 i januari och 355 i februari. Denna vinter har jag kört på 348 och 354 watt men både förra vintern och denna vinter så har jag kört åtta intervaller, igår var det tolv. Tolv är
fler än åtta.
Men om jag ska bli lite bättre än jag var förra året så lär jag väl pressa mig lite extra också.

Fick ner temperaturen till 9.7° i slutet av passet också. Det var på gränsen till kallt det med bar överkropp och stor fläkt. Men, med dörren på glänt och -24 utomhus så går det inte att undvika att det blir svalt i cykelrummet. Men, det gäller ju att hålla sig kall när man tränar och inte låta svetten flöda.

För er som vill grotta ner sig i min träning så ligger passet här: https://connect.garmin.com/modern/activity/1015042095