Orkanen Frida och vinterpromenad

Hej vänner!

Jag brukar ibland skryta om hur enkel Frida är. Speciellt vid kvällsrutiner och att hon sover bra. Hon har ju under väldigt lång tid bara vaknat en eller två gånger per natt. Oftast en och ibland har hon sovit genom hela natten. Dessutom så tar det ca: 10-15 minuter från det att jag vaknar av att hon vaknat till dess att jag sover igen. I med en flaska välling och sedan är hon nöjd igen.
Nattningarna tar typ 5-10 minuter, allt går så himla enkelt!

Men, inatt... Alltså ni vet ju att jag tränade i natt. So far so good. Skulle upp någon gång kring åtta halv nio i morse så jag tänkte att jag ändå skulle få sova 5-6 timmar. Somnade typ halv tre, vaknade strax före tre av att Frida var vaken. Lika bra det, tänkte jag och trodde att jag skulle få sova hela vägen till halv nio sedan. 27 minuter efter att jag lagt mig igen så skrek hon igen. Efter att Ronya och jag försökt lugna henne så gav vi upp och hon fick komma till vår säng. Där lekte hon orkan. Vi somnade väl någon gång ändå men sen vaknade hon igen tidigt på morgonen.
Totalt fick jag nog sova fyra timmar uppdelat på tre fyra omgångar i natt och det var också för att Ronya gick upp med Frida klockan sju på morgonen, annars hade jag haft 2½ timme på sömnkontot.

Rätt så skönt med vilodag idag då. Blir nog tidigt i säng för farbror idag för att sedan kunna sticka ut på cykeltur imorgon bitti. Snöig cykeltur. För nu har verkligen vintern varit här och satt sina spår med både kyla och snö. Det är ju bara sådan här kall fluffsnö, men det snöar till och från varje dag så det börjar bli en del nu. Dessutom ska det ju börja snöa desto mer imorgon. Blir nog en epiks cykeltur i snö och kyla...

Orkanen Frida.

Älskar att vakna upp och se detta utanför sovrumsfönstret. Det spelade liksom ingen roll i morse att natten varit jobbig och jag sovit alldeles för lite, jag blev glad över hur fint det var ute och hur bra vi har det.

För att rasta Frida, Ebbah och mig själv samt ge svärmor lite lugn och ro där hemma så tog vi en vinterpromenad här i området. Cykelvagnen fick jag för tusen miljoner år sedan av det som nu är Bike Sweden. På den tiden så såldes även cykelvagnar av märket Nordic Cab. Den har vi haft stor nytta och glädje av i många år tillsammans med våra tre yngsta. Perfekt nu när det är kallt också då Frida kan komma ut utan att behöva frysa så mycket som man gör i en öppen vagn. Jag knuffade Frida i vagnen och drog Ebbah i pulkan. Grymt också med stora hjul nu när det är mycket snö, vanliga barnvagnar har ju vanligtvis mindre hjul som inte alls passar vårt nordiska klimat...

Vi stannade till vid kvarterets pulkabacke också men som ni ser så sticker det upp mycket gräs fortfarande. Kanske blir ändring på det dom närmsta dagarna då det lovas mycket snö.

När vi kom hem så tänkte jag att det var ett bra tillfälle att spola Öijer Arena eftersom det inte snöade något, men jag hann inte ens spola klart innan det började snöa igen. Hoppas hinna spola någon mer gång idag. Isspolningen går ju snabbt i början, men nu känns det som hundra tusen år innan alla knölar och allt är borta. Med all snö som ska komma dom närmsta dagarna så lär det inte bli något spolat på ett par dygn, så lika bra att passa på mellan snöfallen idag.

Men nu blir det att åka och shoppa lite. Behöver köpa bröd, havregryn, present till tvåårskalas imorgon +ANNAT.

Jag försökte i alla fall

Ja, det är ju en klen tröst förstås. Det där med att jag i alla fall försökte. Det räcker liksom inte alltid att man bara försökte, i alla fall inte om man ska tävla på elitnivå. Men i mitt fall så är det kanske tillräckligt.

Det jag försökte mig på i natt var att köra på samma nivå som innan jag blev sjuk. Skulle köra tio fyraminutersintervaller med varierad kadens, men i den sjunde intervallen så sprack det.  Inte jätteförvånad, även om jag hoppats på bättre resultat. Men när jag skulle hålla 110 i kadens mitt i natten (startade passet 00:22..) med slitna ben efter veckans alla hårda pass så blev det för tufft. Hela vägen dit så hade jag haft 2-5 slag högre puls än för en månad sedan också, så jag är inte riktigt där än.

Tänk att det ska ta så himla lång tid att bli stark igen...

En annan klen tröst är att jag denna gång värmde upp med tio spurter innan fyrorna, där har vi kanske också en bidragande faktor till att benen inte hade det där rätta spinnet när det skulle levereras högkadens.

Passet, som jag kört två gånger tidigare, sitter eltejpat på min IKEA-garderob nere i cykelrummet. Motståndet i kilo till vänster och kadensen till höger.

Okej, jag är inte riktigt där ännu, men snart så. Tålamod, tålamod och tålamod. Kanske sitter allt lite bättre efter nästa vecka? Såhär såg det ut i natt, det misslyckade passet: https://connect.garmin.com/modern/activity/1008164437

Taco-fredag

God afton, cykelvänner!

Svensson-livet är över för denna dag och en efter en trillar ner i sängarna här hemma. Vi har käkat tacos och haft fredagsmys, så nu funderar jag på om det ska bli något fredagsfys eller ej. Jag har två pass kvar att köra denna vecka och tre dagar på mig. Alltså skulle jag kunna vila idag eftersom jag ändå var riktigt låg igår kväll och sedan givetvis sov alldeles för lite i natt eftersom jag tränade sent och gick upp tidigt. Alltså mindre pigg idag än igår.
Har dock blundat något ögonblick i soffan under eftermiddagen och fått i mig lite Coca Cola nu på kvällen. Koffein är något som min kropp reagerar på, så att säga. Dessutom har jag ju fått i mig tillräckligt med energi för en veckas testcykelkörning nu i kväll, så det vore kanske på sin plats att utnyttja det.

För er som undrar så har Öijer Arena spolats två gånger idag och jag borde väl få till en tredje spolning nu när barnen lagt sig. Passar väl utmärkt då att köra testcykel direkt efter för att få upp värmen igen?

En grej som gör att jag drar mig lite för att träna är för att jag sparat det värsta till sist denna vecka. Ja, utom distanspasset då förstås, det är ju det bästa med träning. Att få cykla TIMMAR utomhus. Men när det kommer till testcykel så har jag valt dom "lätta" passen hittills och har det värsta kvar. Suck och stön.

Ni får väl läsa här på bloggen imorgon om när och hur jag tränade. SPÄNNINGEN ÄR OLIDLIG!!!

Taco-middag!

Ibland behövs både piska och morot

Hej och godmorgon vörtsmulor!

Ah, jag säger då det. Ibland behövs verkligen både piska och morot för att få någonting gjort. Igår tänkte jag träna och jag tänkte träna och efter det så tänkte jag träna. Klockan gick och jag tänkte vidare. Bestämde mig till slut för att träna när barnen lagt sig så strax innan tio gick jag ner till cykelrummet.
Ett tag senare så lyckades jag prestera detta rop på hjälp via Twitter:

Har nu suttit på en pall i cykelrummet i 35 minuter med pulsbandet runt halsen och prokrastinerar dagens träning genom att kolla YouTube...

— Henrik Öijer (@henrikoijer) January 7, 2016

Fick kort därefter detta svar:

@henrikoijer jag kan skicka en bild på min begynnande mage som visar vad som händer när en trebarnsfar prokrastinerar sin träning.

— eriksvedin (@BikeGuideSweden) January 7, 2016

Det där var väl piskan som fick mig att ta mig i kragen (pulsbandet?) och sätta igång. Bestämde mig för att ge mig någon morot också för att motivera mig ytterligare. Grävde därför fram ett paket Remi mint ur gömmorna och tänkte mig en bit efter varje intervall.

Det höll i fyra av sex intervaller, sedan var jag inte så sugen på att tugga utan valde att fokusera på att hämta andan istället. Kompenserade dock genom att äta upp allt som fanns kvar efter sista intervallen.

Det jag körde var nioettor, vilket betyder nio minuter intensivt arbete följt av en minuts vila. Det magiska med dessa intervaller är att det bara är en minut vila. Därav fokus på att hämta andan istället för att tugga under vilan. Grejen är att kroppen och benen inte hinner återhämta sig mellan intervallerna men man hinner hämta andan hyfsat innan det där dags för nästa plåga.
Stumheten kommer krypande genom passet utan att man behöver kliva över mjölksyratröskeln. Jättemysigt.

För er som för bok så noterade jag 303 monarkwatt i snitt under dom sex intervallerna och hela passet hittar ni här: https://connect.garmin.com/modern/activity/1007141760

Ja, det där är snor. MVH fräsch kille med håriga ben.

Trender och livet

Hej gullungar!

Dom senaste dagarna har jag pingats i ett gäng inlägg på Instagram, Twitter och Facebook som visar folk som åker skridskor på vägarna i Nederländerna. Blixthalkan har letat sig dit och många tänkte väl på min skridskofilm:


Här följer några exempel på hur man har (haft?) det på kontinenten:

Wegens omstandigheden thuis op straat schaatsen pic.twitter.com/6J70FFhMd8

— gerben jorritsma (@gerbenjorritsma) January 6, 2016

Mooie ijsbaan in Wapse! pic.twitter.com/HofBFUheJ6

— Simon van der Gun (@sgmgun) January 5, 2016

Schaatsen op de #A37 . Foto: J. Scholten pic.twitter.com/ZscbCmHne0

— Arie Hollander (@foreverdutch) January 6, 2016

Vroeger... toen was het pas 'KEI glad'!
Posted by Klassiekers voor je netvlies on den 6 februari 2015

Min dag här började ju med morgonens blogginlägg med filmen med min vurpa från i helgen. Sedan bar det iväg till barnens skolor för att lämna iväg dem.
Skarvade vidare till affären där jag pantade burkar och flaskor för 264 kronor. Kassörskan kollade två gånger på kvittot innan hon frågade om jag stått där en stund och jodå, det hade jag.

Jag har också hämtat hem barnen och varit iväg på Ebbahs ridning. När hon ville börja på ridning så insåg vi inte att det också innebar att JAG började på ridning. Men så är det.

Pyret och Ebbah.

Utöver det vanliga hushållsarbetet så har jag hunnit med tre spolningar av isen också. Det går ganska snabbt framåt nu känns det som. Perfekt väder för isspolning med klart och kallt satan. Men, granskar man det hela så är det mesta av planen långt ifrån åkbart. Frida var med mig på första spolningen, det ska ju börjas i tid om det ska bli någon isspolare av henne!

Här hemma i vardagsrummet har det varit allt annat än kallt då jag har eldat på friskt. Älskar't!

Ni trodde kanske att ni skulle få läsa om träning i det här inlägget och det kan ni få nu: Jag ska strax träna!

Jens undrar om vi blivit sämre i skogen, ni kan inte ana vad som händer sedan!

Hej cykelvänner!

Ny dag och ny film. Inte för att jag lägger upp nya videos varje dag eller så, men mitt nyårslöfte är att öka frekvensen med videos på min YouTube-kanal. Den här gången så är det faktiskt Jens Westergren som filmade i lördags när vi var ute. Det här bjuder vi (jag...) på. Hans kommentar innan jag vurpar är ju minst sagt passande...

Det börjar kännas bättre igen

Hej och god afton kära cykelvänner!

Jepp, nu har jag tränat igen. Trotsade alltså klockans rekommendation från igår om 72 timmars vila. Körde lågkadensfyror som egentligen inte har så jättelåg kadens då jag höll ca: 60. Som MTB-cyklist håller man ju inte några 90-100 i kadens på tävlingar, så det är kanske lite dumt att oftast träna så. Tio stycken fyraminutersintervaller med två minuters vila mellan varje intervall blev det.

Tyckte att det kändes bra, kände faktiskt efteråt att självförtroendet blev lite bättre av det här vilket givetvis är kul. Alla steg åt rätt håll är ju bra steg. Gårdagens pass kändes inte alls i benen och jag verkar kunna träna flera dagar i rad igen utan att köra sönder mig.

En av dom tråkiga sakerna med att sakna fysiskt talang är ju bland annat att det tar så lång tid för mig att komma tillbaka från att ha varit sjuk eller skadad. Nu är jag inne på tionde friskdagen och nu börjar det kännas nästan okej igen. Fortfarande en bit ifrån hur stark jag var innan jag blev sjuk, men det närmar sig nu. Får jag bara ett par veckor med bra träning så är jag nog tillbaka i samma nivå som innan jag blev sjuk i början av december.

Efter dagens träning så gick jag ut med barnen för att köra en tredje spolning av Öijer Arena och sedan knallade vi iväg till kvarterets pulkabacke. I minus tjugo. Jag var inte direkt klädd för det, men plågade mig igenom det ändå. Har väl varit med om värre.

När jag tränade så ville jag se på Tour de Ski, men datorn har så kass wi-fi-mottagning där nere i cykelrummet så jag fick använda mobilen istället. Då jag inte har någon 3D-printer som Jeppman, så fick jag använda mig av gårdagens eltejpbitar istället för att ordna en mobilhållare på testcykeln.
Med min bluetooth-högtalare så fick jag bra med ljud också.

Huset nu på kvällen, det syns nästan hur kallt det är.

För er som vill ha mer fakta från passet idag så hade jag 344,3 monarkwatt i snitt. Att jämföra med 353.8 den 30:e november och 348 den 21:a november. Bägge gångerna i november så körde jag dock åtta intervaller och idag tio. Hela passet med all data hittar ni här: https://connect.garmin.com/modern/activity/1005656922