Nej. backintervaller är väl generellt varken skönt eller vad de flesta skulle kalla för kul. Men jag gillar't. Det blev fem repor upp för Högbobacken upp till Kårestugan vid Hopptornen. Hade sällskap av Viktor i tre av intervallerna och det var väl så gött det för det är så mycket lättare att pressa sig med sällskap. När jag kör själv så brukar jag försöka tävla mot mina tider i intervallerna för att se till att pressa kroppen i varje intervall, lätt annars att hamna i någon skön lunk som inte ger det där lilla extra.
Den här långledigheten har gjort gott för mig, jag har fått vara frisk, slappna av, sova ordentligt och har kunnat träna helt okej. Nästa vecka sätter jobbet igång igen och då blir det lite knivigare med balansgången, men när jag blir med Monark så kommer jag givetvis att kunna ta träningen till en ny nivå. Med tanke på att det bara är början på januari och jag har fyra kilos övervikt så måste jag ändå säga att det känns bra inför säsongen.
Intervallsiffror:
Genom att klicka här kan du läsa om några tidigare pass i Högbobacken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar