Såg på Facebook idag att det skulle bli DM i landsväg här i Falun och eftersom jag ändå hoppats på att träna idag var det väl lika bra att vara med där då. Skulle antagligen bli skithårt för mig eftersom jag inte varit mitt rappaste jag den senaste månaden. Senast jag körde ett DM i landsväg så vann jag. Det var för sju år sedan om jag minns och har räknat rätt. Då var cyklister som Magnus Lömäng, Magnus Darvell, Christofer Stevenson, Johan Landström, Johan Lindgren och Matthias Westling med. Den gången hade jag lite flyt med det taktiska i loppet vilket gjorde att jag kom iväg från klungan med någon eller några och vi höll undan.
Här blandas eftersnack med försnack då cyklister både har gått i mål och väntar på sin start. Alla som var juniorer eller äldre startade gemensamt och klungan bestod av 20-30 tappra.
Foto: Henrik Plyhm
Tävlingsbanan bestod av en 2,5 km lång böljande vägsnutt som vi körde fram och tillbaka på, med vändpunkter utför! Så det blev igångdrag från nästan stillastående i uppförsbacke 16 gånger, då vi körde åtta varv. Tävlingen skulle vara 10 varv ( 50 km ) men Roberto Vacchi snackade ner tävlingen två varv innan start så den blev "bara" 40 km. Jag var lite sen dit så jag kom till startområdet väl uppvärmd...
Så här spännande var bansträckningen
Med två backar per 5-km varv och igångdrag i botten av dom så blev det en ganska hård tävling ändå och det sållades mer bakåt än att cyklister gick ifrån. Det var attackförsök under större delen av tävlingen men ingen fick något egentligt utrymme då alla körde mot alla. Lars Bleckur var där för att träna och han kunde dra klungan, attackera och sedan fortsätta dra fältet när han blev ifattåkt. Stark kille det där! När halva tävlingen gått hade klungan decimerats ner till sex man och vi höll ihop till slutet. Där fanns Nils Olsson från arrangerande Kalas CK, Roberto Vacchi, FCK-junioren Jocke Stoor, Robert Österling, Lars Bleckur och så jag då.
Jag kände hela tiden att jag fick ta i ganska mycket så det blev ju onekligen bra träning av det hela. På sista varvet höjde jag farten vid första vändpunkten för att göra det jobbigt för dom som var sist i gruppen och kanske bli av med en eller två cyklister. Istället kom jag iväg med Jocke Stoor och jag kände direkt att jag nu skulle bränna mycket kraft inför avslutningen, istället för att känna att jag kommit loss i vad som kunde vara den avgörande utbrytningen. Efter nästan 2.5 km blev vi inhämtade igen, strax före sista vändpunkten och målbacken. Jag gick först in i vändningen och gasade direkt ur kurvan för att försöka en sista gång. Nils Olsson jobbade ikapp med gruppen på hjul och när dom anslutit så gjorde jag en sista desperat chansning och stötte igen från spets. Gissa om jag blev förvånad när jag fick en lucka!
Målbacken var nu om möjligt ännu längre än tidigare varv då jag noterat högpuls de luxe och jag var ganska stum efter mina attacker som fortfarande satt kvar i benen. Men eftersom ingen tog ansvaret i gruppen bakom så var det bara att trampa på och hoppas på det bästa (GULD!!!), då det onekligen såg ganska bra ut för mig. Backen gick i ett par etapper och i sista motlutet så såg jag den där gulsvarta dressen komma i full fart bakom mig. Jag försökte ställa mig upp och öka men det fanns inget mer att ge och Roberto Vacchi passerade mig lätt och vann klart. Trea upp till målet blev junioren Jocke Stoor.
Detta gjorde att jag vann seniorklassen och blev tvåa av alla klasser. Eftersom Roberto Vacchi kan snacka och Dalarnas CF hade många medaljer så infördes lite snabbt en Overall (over all?)-klass där alla som startat samtidigt räknades in. Robban vann därmed både H40 och Overall, jag blev tvåa i Overall och etta i Senior.
Dagens etta och tvåa
Dagens tre snabbaste
...
Här poserar jag med trean i Senior, Adam Steen. Tvåa i Seniorklassen blev Johan Carls.
Tid: 1.09.46
Sträcka: 44.15 km
Snitt/Maxpuls: 171(87.2% av maxpuls) / 194 (99% av maxpuls)
Snitt/Maxhastighet: 38 km/h / 55.9 km/h
Höjdstigning: 684 meter
All Garmin-data hittar du här.
Dagens kostladdning: Krunchy-müsli och fil till frukost, kebabtallrik till lunch, ICA-fika på eftermiddagen och 1½ QP Cheese & Co en dryg timme innan start. Därimellan har jag småätit Vingummi i bilen när jag jobbat.
Sammanfattningsvis: Jättebra träningspass, superkul tävling och härligt att benen svarar när jag trampar igen. Att Roberto vann var ingen större skräll ändå, han har ett giftigt vapen i sin spurt och ett till farligt vapen i den respekt han har hos alla och hans förmåga att prata sig in i tävlingen på ett bra sätt.
Oj, oj, oj :-)
SvaraRaderaBra där. Lätt att jag ska kopiera din kostladdning inför tävling (och varför inte inför träning också?) ;)
SvaraRadera