Hej och god morgon!
Vaknade upp rätt trött i morse, vilket ju var föga förvånande med tanke på hårt race i Danmark igår och sedan nästan sju timmar i bilen hem från Skåne för att anlända hem halv två i natt. Vaknade inte direkt upp pigg som en mört denna morgon, men det kunde också ha varit värre.. Känner mig faktiskt inte så muskulärt sliten från tävlingen men det är klart att den och bilresan inte borde ha gett mig några fantastiska ben idag. Skulle jag sätta mig på testcykeln så skulle väl benen skrika...
Tankstopp igår.
Snöfall idag?!
2017-03-20
2017-03-19
Slush cup #4 - blev 4:a!
Hej och god eftermiddag, kära cykelvänner!
Idag var det alltså dags för säsongspremiär och dagen till ära så körde vi ett XC-liknande lopp i Danska Hilleröd. Det var den fjärde och sista deltävlingen i Slush Cup, ett mindre men ack så trevligt arrangemang. Upplägget var sådant att man körde ett varv som mätte 5.5 kilometer och så skulle man köra så mycket man hann på max 100 minuter. Så kom du i mål på 101 minuter så fick du inte räkna ditt sista varv. Banan var snabb med lite grusväg och en hel del singletrack. Inga direkta svårigheter mer än några rötter, feldoserade kurvor och ett par mindre lerhål vilket passade min Lauf-gaffel alldeles utmärkt. Banan var överlag torr vilket var tacksamt för mig med snabba Bontrager-däck.
Enligt startlistan på nätet så skulle jag stå i startled tio, på plats fanns sju startled och jag ställde mig i första startled bredvid Johan "Chipskungen" Malmsten. Sedan kom ett antal danskar och ställde sig före första startled, som sig bör.
Starten gick med en liten startslinga på grusväg innan man kom in på banan, jag tyckte att det gick i rätt bekvämt tempo men tog inte för mig så mycket när vi skulle in på första stigen. Gick väl in som sexa eller sjua, i rygg på Malmsten. Tre unga svartklädda danskar med bråttom satte fart direkt varav två fick en lucka. Bakom så avancerade jag upp som 4-5 någonting i första backen på banan. Vi bildade en trio bakom dom första tre och herr Malmsten placerade sig i nästa trio. I min trio så lyckades vi efter ett tag först bli av med den ena och sedan komma ifatt trean. Satt där i gruppen som körde som 3-5:a med ca: 20 sekunder upp till tätduon i ett par varv. En av dom unga danskarna föll i en kurva och plötsligt var vi också en duo som nu var 3:a och 4:a. Jag tänkte att det kan bli pallen idag om jag kan hålla trycket. Tyvärr så fick jag släppa i kampen om tredjeplatsen och ungefär samtidigt som jag inte orkade hålla hans tempo så var vi inne i en massa varvningar vilket gjorde att jag tappade ännu mer rytm.
Loppet var ju svinlångt (med XC-mått mätt) och efter 50 minuter så kom plötsligt en trio ikapp med cyklister jag kört ifrån tidigare (Malmsten, en ung snabb svartklädd dansk och en annan dansk i vit-blå-orange kläder). Nu gällde det att bita i och kämpa på in mot målet! Lyckades ju ändå växla tempo igen och på rulle på danskarna så gick varvningarna mycket bättre. Det här med "håll höger, kommer vänster" verkade inte funka så bra i Danmark nämligen?! I slutet av näst sista varvet så tappade Malmsten lite på danskarna och därmed också jag eftersom jag låg bakom honom. I början på sista varvet så var det en bit snabbåkt grusväg så jag ropade något uppmuntrande till Malmsten och slängde ner kedjan på muttern. Kom ifatt danskarna lagom till nästa skogsparti men då var plötsligt Malmsten borta, reva i däcket skulle det visa sig. Nu kunde jag återhämta mig lite bakom danskarna men i banans jobbigaste backe så försökte jag göra mig av med dom. Trots att jag varvet innan tänkt att det var ett dåligt ställe för det var så långt kvar till mål.. Men jag fick feeling.
Efter en bro så kom en rätt slirig och tvärbrant backe där jag gick in i ganska låg fart för att sedan trycka på över krönet och i efterföljande slakmota. Det grillade den vit-blå-orangea dansken som senare släppte. Men nu hade jag lagt mina kort på borde två gånger och den unga snabbe svartklädde dansken synade mig med en stenhård attack. Tack och godnatt!
För att inte herr vit-blå-orange dansk skulle få korn på mig igen så gav jag ändå det jag hade för att psykologiskt få honom att tro att jag var fortsatt stark. Det lyckades och jag rullade i mål som femma. Trodde jag.
Det visade ju sig senare att en av dom unga snabba danskarna i den ursprungliga tätduon hade klivit av, han jag släppte i kampen om tredjeplats blev därför tvåa och den sista unga dansken med fart i pedalarna blev därmed trea, 23 sekunder före mig.
Svårt att säga om det var bra eller dåligt. Men jag hade i alla fall 146 cyklister bakom mig så helt kass är jag ju inte. Jag fick bra träning i 93 minuter, fick köra i skog och hade riktigt roligt. Mer tävlingar åt folket!
Fullständiga resultat hittar ni här: http://my2.raceresult.com/62898/results?lang=dk#1_D852CA
Jag hade med mig kameran också, så några bilder från den:
Lite obligatoriska Öresundsbro-bilder på väg över/under till Danmark.
Kikar ni noga här så ser ni att bilens angav utetemperaturen till 1.5 grader när vi var framme i Hilleröd. Tur att jag tagit med mig varma kläder så som flossade cykelbyxor, varma skoöverdrag, hjälmmössa och varmare handskar.
Ungefär så här såg banan ut.
Ungefär så här ser Linda ut.
Sju startled.
Is på vattenpölarna...
Dagens vapen.
Post race kaka, fem av fem cykelflaskor!
Linda gillar kaffe!
Post race cykel.
Dampallen.
Herrpallen.
SonnMedia var på plats och luftade sin optik, ni hittar samtliga 352 bilder här: https://www.facebook.com/pg/sonnmedia.dk/photos/?tab=album&album_id=1277763372271125. Bjuder på bilderna på mig så ni slipper leta:
Den sista där ser jag ju faktiskt riktigt sportig ut!
Dagens Garmin-data:
Idag var det alltså dags för säsongspremiär och dagen till ära så körde vi ett XC-liknande lopp i Danska Hilleröd. Det var den fjärde och sista deltävlingen i Slush Cup, ett mindre men ack så trevligt arrangemang. Upplägget var sådant att man körde ett varv som mätte 5.5 kilometer och så skulle man köra så mycket man hann på max 100 minuter. Så kom du i mål på 101 minuter så fick du inte räkna ditt sista varv. Banan var snabb med lite grusväg och en hel del singletrack. Inga direkta svårigheter mer än några rötter, feldoserade kurvor och ett par mindre lerhål vilket passade min Lauf-gaffel alldeles utmärkt. Banan var överlag torr vilket var tacksamt för mig med snabba Bontrager-däck.
Enligt startlistan på nätet så skulle jag stå i startled tio, på plats fanns sju startled och jag ställde mig i första startled bredvid Johan "Chipskungen" Malmsten. Sedan kom ett antal danskar och ställde sig före första startled, som sig bör.
Starten gick med en liten startslinga på grusväg innan man kom in på banan, jag tyckte att det gick i rätt bekvämt tempo men tog inte för mig så mycket när vi skulle in på första stigen. Gick väl in som sexa eller sjua, i rygg på Malmsten. Tre unga svartklädda danskar med bråttom satte fart direkt varav två fick en lucka. Bakom så avancerade jag upp som 4-5 någonting i första backen på banan. Vi bildade en trio bakom dom första tre och herr Malmsten placerade sig i nästa trio. I min trio så lyckades vi efter ett tag först bli av med den ena och sedan komma ifatt trean. Satt där i gruppen som körde som 3-5:a med ca: 20 sekunder upp till tätduon i ett par varv. En av dom unga danskarna föll i en kurva och plötsligt var vi också en duo som nu var 3:a och 4:a. Jag tänkte att det kan bli pallen idag om jag kan hålla trycket. Tyvärr så fick jag släppa i kampen om tredjeplatsen och ungefär samtidigt som jag inte orkade hålla hans tempo så var vi inne i en massa varvningar vilket gjorde att jag tappade ännu mer rytm.
Loppet var ju svinlångt (med XC-mått mätt) och efter 50 minuter så kom plötsligt en trio ikapp med cyklister jag kört ifrån tidigare (Malmsten, en ung snabb svartklädd dansk och en annan dansk i vit-blå-orange kläder). Nu gällde det att bita i och kämpa på in mot målet! Lyckades ju ändå växla tempo igen och på rulle på danskarna så gick varvningarna mycket bättre. Det här med "håll höger, kommer vänster" verkade inte funka så bra i Danmark nämligen?! I slutet av näst sista varvet så tappade Malmsten lite på danskarna och därmed också jag eftersom jag låg bakom honom. I början på sista varvet så var det en bit snabbåkt grusväg så jag ropade något uppmuntrande till Malmsten och slängde ner kedjan på muttern. Kom ifatt danskarna lagom till nästa skogsparti men då var plötsligt Malmsten borta, reva i däcket skulle det visa sig. Nu kunde jag återhämta mig lite bakom danskarna men i banans jobbigaste backe så försökte jag göra mig av med dom. Trots att jag varvet innan tänkt att det var ett dåligt ställe för det var så långt kvar till mål.. Men jag fick feeling.
Efter en bro så kom en rätt slirig och tvärbrant backe där jag gick in i ganska låg fart för att sedan trycka på över krönet och i efterföljande slakmota. Det grillade den vit-blå-orangea dansken som senare släppte. Men nu hade jag lagt mina kort på borde två gånger och den unga snabbe svartklädde dansken synade mig med en stenhård attack. Tack och godnatt!
För att inte herr vit-blå-orange dansk skulle få korn på mig igen så gav jag ändå det jag hade för att psykologiskt få honom att tro att jag var fortsatt stark. Det lyckades och jag rullade i mål som femma. Trodde jag.
Det visade ju sig senare att en av dom unga snabba danskarna i den ursprungliga tätduon hade klivit av, han jag släppte i kampen om tredjeplats blev därför tvåa och den sista unga dansken med fart i pedalarna blev därmed trea, 23 sekunder före mig.
Svårt att säga om det var bra eller dåligt. Men jag hade i alla fall 146 cyklister bakom mig så helt kass är jag ju inte. Jag fick bra träning i 93 minuter, fick köra i skog och hade riktigt roligt. Mer tävlingar åt folket!
Fullständiga resultat hittar ni här: http://my2.raceresult.com/62898/results?lang=dk#1_D852CA
Jag hade med mig kameran också, så några bilder från den:
Lite obligatoriska Öresundsbro-bilder på väg över/under till Danmark.
Kikar ni noga här så ser ni att bilens angav utetemperaturen till 1.5 grader när vi var framme i Hilleröd. Tur att jag tagit med mig varma kläder så som flossade cykelbyxor, varma skoöverdrag, hjälmmössa och varmare handskar.
Ungefär så här såg banan ut.
Ungefär så här ser Linda ut.
Sju startled.
Is på vattenpölarna...
Dagens vapen.
Post race kaka, fem av fem cykelflaskor!
Linda gillar kaffe!
Post race cykel.
Dampallen.
Herrpallen.
SonnMedia var på plats och luftade sin optik, ni hittar samtliga 352 bilder här: https://www.facebook.com/pg/sonnmedia.dk/photos/?tab=album&album_id=1277763372271125. Bjuder på bilderna på mig så ni slipper leta:
Den sista där ser jag ju faktiskt riktigt sportig ut!
Dagens Garmin-data:
2017-03-18
Tävling i Danmark imorgon och cyklingen i Genarp idag
Hej och god afton mina cykelvänner!
Imorgon ska vi ju alltså tävla i Danmark. Det är bara en liten tävling, så inget stort spektakel. Jag fastnade vid att man fick gratis "kage" efteråt. För er som vill läsa lite om tävlingen eller kanske hitta ett resultat senare så är det Slush Cup #4. Startlistor hittar ni här. Alltså typ vintercupen i Danmark och det här är sista racet. Tävling är bästa träning och det är aldrig fel att träna på att tävla, så vi tar chansen. Målet är givetvis att köra så fort jag kan från start till mål och sedan får vi se vad det räcker till för dagen. Ska bli skitkul!
Idag var vi iväg till Genarp för att hoja lite MTB och skita ner oss. Det regnade när vi åkte dit och i början när vi cyklade. Men sedan så blev vädret bättre och när vi åkte hem så sken solen. Det var sjukt halt på lederna och det var typ konstant 1-5 cm snorhal lera. Med mina 2" långloppsdäck så gick det väl ungefär lika mycket i sidled som framåt, men det var skoj och påminde mycket om att köra cyclocross. Kör med mindre luft i imorgon... Förhoppningsvis så hinner det torka upp lite även i Danmark till morgondagens race.
Det blev 89 minuters sladdande med speedway-benet utfällt i många av kurvorna. Skitkul och skönt att göra sig av med bilåkarbenen. I kväll har vi övergett fett och protein och istället käkat pasta med köttfärssås och nu står godisskålen bredvid mig. Det går ju inte att LCHF-banta sig in i 100 minuter MTB-tävling.
Kul med lera? Verkar så!
Svängigt och svinkul.
Stock.
Solen tittade fram mot slutet.
Trött och sliten gubbe efter knappt en och en halv timmes lätt cykling.
Yes, det där var väl ungefär allt för idag. Ska bli kul att tävla imorgon. Vi hörs imorgon igen, om inte före tävlingen så givetvis blir det något efteråt i alla fall. Ha det gött!
Road trip och mail time
Hej och god förmiddag från Skåne!
Bilresan ner gick bra igår men den var ju låååång. Det blev ungefär 83 mil i bilen och ungefär nio timmar från start till dess att jag kom fram klockan två i natt. Körde ju ner till Skåne men via Stockholm för att Emily skulle dit så då körde jag henne i samma veva. Jag kan ändå tycka att det är rätt skönt att köra bil och det var ju inte speciellt mycket trafik heller. På natten var det ju i princip bara lastbilar som var ute på vägarna. Jag satte på lite bra musik och sorterade lite tankar längs vägen.
Det var en så fin solnedgång när vi var på väg söderut att vi blev tvungna att stanna för att ta några bilder också. Det blåste kallt så det blev bara ut, peppra av några bilder och sedan hoppa in igen. Snabbt och effektivt.
Innan vi lämnade Falun igår så var jag in på Willys och hämtade ut ett paket, det visade sig vara rörpost från CRAFT innehållandes en uppsättning från deras nya Monuments-kollektion. Dom har nämligen tagit fram cykelkläder för att hylla tre av cyklingens fem monument (stora, klassiska tävlingar). Passande så här precis innan Milano-Sanremo som avgörs idag. Vill ni kolla tävlingen så sänds den på Eurosport 2 från klockan 14:15, vill ni se lite av kläderna så kommer här några bilder:
Bilresan ner gick bra igår men den var ju låååång. Det blev ungefär 83 mil i bilen och ungefär nio timmar från start till dess att jag kom fram klockan två i natt. Körde ju ner till Skåne men via Stockholm för att Emily skulle dit så då körde jag henne i samma veva. Jag kan ändå tycka att det är rätt skönt att köra bil och det var ju inte speciellt mycket trafik heller. På natten var det ju i princip bara lastbilar som var ute på vägarna. Jag satte på lite bra musik och sorterade lite tankar längs vägen.
Det var en så fin solnedgång när vi var på väg söderut att vi blev tvungna att stanna för att ta några bilder också. Det blåste kallt så det blev bara ut, peppra av några bilder och sedan hoppa in igen. Snabbt och effektivt.
Innan vi lämnade Falun igår så var jag in på Willys och hämtade ut ett paket, det visade sig vara rörpost från CRAFT innehållandes en uppsättning från deras nya Monuments-kollektion. Dom har nämligen tagit fram cykelkläder för att hylla tre av cyklingens fem monument (stora, klassiska tävlingar). Passande så här precis innan Milano-Sanremo som avgörs idag. Vill ni kolla tävlingen så sänds den på Eurosport 2 från klockan 14:15, vill ni se lite av kläderna så kommer här några bilder:
Idag ska vi ut och bli lite skitiga i skogen med hjälp av våra mountainbikes och imorgon kan det faktiskt bli en tävling i Danmark. Det var Johan "Chipskungen" Malmsten som hörde av sig och tipsade och Linda verkar ju vara helpå. Ska bli kul att se hur jag och cykeln håller för tävling...
Vi hörs lite senare!
Etiketter:
Craft,
cykelkläder,
Emily,
Milano - Sanremo,
Road trip
2017-03-17
Två pass, två rekord och en Skåneresa
Hej och god eftermiddag!
Morgonens inlägg om att Bianchi och jag nu går skilda vägar mottogs varmt och jag måste säga att det verkligen var skönt att se. De flesta idrottare avslutar oftast bara sina samarbeten genom att presentera det nya. Ibland utan att ens ha en dialog med förra sponsorn om att man inte längre kommer att samarbeta.
Men Bianchi och jag har haft ett väldigt långt och nära samarbete så det kändes naturligt att göra på detta vis. Jag har givetvis pratat med Bianchi om detta innan jag skrev blogginlägget också, tro inget annat. Dessutom så har jag ju en lite speciell koppling till alla er som läser min blogg varje dag och jag vill ju hålla er uppdaterade på vad som händer. Jag berättar ju nästan allting för er så det känns naturligt att även ta med er på denna resa.
Idag har jag varit hemma med Frida igen, men hon är på bättringsvägen i alla fall och det är skönt att se. Igår var det rätt jobbigt, idag finns det hopp om livet igen. Vi har varit ute en stund på gården också, jag passade på att tvätta Lindas och min cykel medans hon gick runt och lekte lite för sig själv.
I förmiddags så handlade vi efter att ha lämnat av dom tre stora barnen på skolorna. Kom hem, gjorde i ordning mig för lite testcykel samt dukade fram en bulle och lite saft åt Frida nere i källaren. Så brände jag av ett pass med 10 spurter. Tänkte som så att hon nog kunde hålla sig sysselsatt den tiden och skulle det skita sig så är det ju bara att kliva av. Jag kör spurter på 5-10 sekunder där jag maxar allt vad jag kan och sedan så trampar jag lätt i en minut och 50 sekunder innan nästa spurt tar vid. Totalt 20 minuter alltså men så värmde jag upp några minuter och trampade ur lite efteråt också. Frida tycker det är kul att få vara nere i källaren, så dom 27 minuterna som passet tog hade hon inga problem med. Dessutom är ju spurterna så korta att mitt fokus på själva cyklingen max består av 100 sekunder.
Nåväl. Tidigare hade jag som bäst kört samtliga spurter över 1100 watt där den sämsta var på 1120 watt och två stycken var över 1200. Idag körde jag också samtliga över 1100 watt, den sämsta var på 1135 och jag hade sex stycken över 1200. Dessutom så hade jag en högsta peak-watt på 1440 watt, ynka 4 watt från mitt all-time high!
Lägger man ihop samtliga 10 peak-watt och tar ett genomsnitt så landade dagens pass på 1221.6 watt. Den här informationen är mest för min egna träningsdagboks skull, men bloggen är ju min träningsdagbok också så ni får ta del av infon.
Så här såg förmiddagens spurtpass ut, visualiserat genom en effektkurva. Rekord!
Nu på eftermiddagen så kom Ronya och hämtade Frida och plötsligt så hade jag tid för att köra ett andra pass med testcykel. Det hör ju inte till vanligheterna att jag kör testcykel två gånger om dagen och det är ju extremt ovanligt att jag kör testcykel när cykeldatorn är på dag-läge.
Dunkade väl igenom ett par tjugor på 316.8 respektive 320.1 watt vilket innebär nytt rekord på 2x20! Gjorde en ansats på en tredje tjuga också men var tom i tanken och slog av 5:50 in i den. Gyllene läge att ta det rekordet med annars då jag kört så bra på dom två tjugorna som jag genomförde. Men, jag ska ju ha något rekord kvar att slå också... Passdata från idag.
Så två pass testcykel och två rekord idag. Inte illa!
Nu ska jag packa ihop några prylar bara och sedan så ska jag faktiskt åka ner till Skåne och hänga med Linda och hennes barn där i helgen. Det blir nog lite stigcykling också vad det verkar! Tar en omväg via Stockholm för att skjutsa Emily så jag har en lång kväll i bil framför mig. Är väl framme typ klockan ett om allt går smidigt.
Vi hörs från Skåne imorgon!
Morgonens inlägg om att Bianchi och jag nu går skilda vägar mottogs varmt och jag måste säga att det verkligen var skönt att se. De flesta idrottare avslutar oftast bara sina samarbeten genom att presentera det nya. Ibland utan att ens ha en dialog med förra sponsorn om att man inte längre kommer att samarbeta.
Men Bianchi och jag har haft ett väldigt långt och nära samarbete så det kändes naturligt att göra på detta vis. Jag har givetvis pratat med Bianchi om detta innan jag skrev blogginlägget också, tro inget annat. Dessutom så har jag ju en lite speciell koppling till alla er som läser min blogg varje dag och jag vill ju hålla er uppdaterade på vad som händer. Jag berättar ju nästan allting för er så det känns naturligt att även ta med er på denna resa.
Idag har jag varit hemma med Frida igen, men hon är på bättringsvägen i alla fall och det är skönt att se. Igår var det rätt jobbigt, idag finns det hopp om livet igen. Vi har varit ute en stund på gården också, jag passade på att tvätta Lindas och min cykel medans hon gick runt och lekte lite för sig själv.
I förmiddags så handlade vi efter att ha lämnat av dom tre stora barnen på skolorna. Kom hem, gjorde i ordning mig för lite testcykel samt dukade fram en bulle och lite saft åt Frida nere i källaren. Så brände jag av ett pass med 10 spurter. Tänkte som så att hon nog kunde hålla sig sysselsatt den tiden och skulle det skita sig så är det ju bara att kliva av. Jag kör spurter på 5-10 sekunder där jag maxar allt vad jag kan och sedan så trampar jag lätt i en minut och 50 sekunder innan nästa spurt tar vid. Totalt 20 minuter alltså men så värmde jag upp några minuter och trampade ur lite efteråt också. Frida tycker det är kul att få vara nere i källaren, så dom 27 minuterna som passet tog hade hon inga problem med. Dessutom är ju spurterna så korta att mitt fokus på själva cyklingen max består av 100 sekunder.
Nåväl. Tidigare hade jag som bäst kört samtliga spurter över 1100 watt där den sämsta var på 1120 watt och två stycken var över 1200. Idag körde jag också samtliga över 1100 watt, den sämsta var på 1135 och jag hade sex stycken över 1200. Dessutom så hade jag en högsta peak-watt på 1440 watt, ynka 4 watt från mitt all-time high!
Lägger man ihop samtliga 10 peak-watt och tar ett genomsnitt så landade dagens pass på 1221.6 watt. Den här informationen är mest för min egna träningsdagboks skull, men bloggen är ju min träningsdagbok också så ni får ta del av infon.
Så här såg förmiddagens spurtpass ut, visualiserat genom en effektkurva. Rekord!
Nu på eftermiddagen så kom Ronya och hämtade Frida och plötsligt så hade jag tid för att köra ett andra pass med testcykel. Det hör ju inte till vanligheterna att jag kör testcykel två gånger om dagen och det är ju extremt ovanligt att jag kör testcykel när cykeldatorn är på dag-läge.
Dunkade väl igenom ett par tjugor på 316.8 respektive 320.1 watt vilket innebär nytt rekord på 2x20! Gjorde en ansats på en tredje tjuga också men var tom i tanken och slog av 5:50 in i den. Gyllene läge att ta det rekordet med annars då jag kört så bra på dom två tjugorna som jag genomförde. Men, jag ska ju ha något rekord kvar att slå också... Passdata från idag.
Så två pass testcykel och två rekord idag. Inte illa!
Nu ska jag packa ihop några prylar bara och sedan så ska jag faktiskt åka ner till Skåne och hänga med Linda och hennes barn där i helgen. Det blir nog lite stigcykling också vad det verkar! Tar en omväg via Stockholm för att skjutsa Emily så jag har en lång kväll i bil framför mig. Är väl framme typ klockan ett om allt går smidigt.
Vi hörs från Skåne imorgon!
Tack för den här tiden, Bianchi!
Hej!
Det här blir inget vanligt blogginlägg, för det här blir ett tackinlägg till Bianchi för deras stöttning under sex år av mitt cykelliv. Efter en lång tids samarbete så har jag nu valt att testa mina vingar och hitta på någonting nytt. Det är faktiskt ganska precis sex år sedan som jag fick hem min första Bianchi-cykel. En cykelcross vid namn Zurigo:
En av mina absoluta favoritcyklar, har fortfarande kvar den. Nu för tiden så finns den i en uppdaterad modell med skivbromsar: Bianchi Zurigo.
Om jag ska plocka fram en favoritcykel från dessa år så blir det Bianchi Oltren:
En riktigt grym hoj och den absolut bästa landsvägscykel jag haft. Fler bilder kan ni hitta här.
Den senaste Bianchin som jag fått äran att köra på är 2016 års Methanol 29.2 SL:
Men det har ju inte bara varit material, jag har fått uppleva en hel del tillsammans med Bianchi under dessa år också, bland annat detta:
Det här blir inget vanligt blogginlägg, för det här blir ett tackinlägg till Bianchi för deras stöttning under sex år av mitt cykelliv. Efter en lång tids samarbete så har jag nu valt att testa mina vingar och hitta på någonting nytt. Det är faktiskt ganska precis sex år sedan som jag fick hem min första Bianchi-cykel. En cykelcross vid namn Zurigo:
En av mina absoluta favoritcyklar, har fortfarande kvar den. Nu för tiden så finns den i en uppdaterad modell med skivbromsar: Bianchi Zurigo.
Om jag ska plocka fram en favoritcykel från dessa år så blir det Bianchi Oltren:
En riktigt grym hoj och den absolut bästa landsvägscykel jag haft. Fler bilder kan ni hitta här.
Den senaste Bianchin som jag fått äran att köra på är 2016 års Methanol 29.2 SL:
Ett inlägg delat av Henrik Öijer 🚵 (@henrikoijer)
Men det har ju inte bara varit material, jag har fått uppleva en hel del tillsammans med Bianchi under dessa år också, bland annat detta:
- Cyklat runt hela Dalarna och passerat samtliga 15 kommuner i en 600+ km lång runda
- Guidade MTB-proffset Tony Longo genom Cykelvasa-banan
- Kört Bianchi Vansbro 120 med ett gäng andra Bianchi-cyklister
- Varit på invigning av Bianchi Café i Malmö med självaste Salvatore Grimaldi närvarande
- Varit på besök i Monark-fabriken
- Varit med gruppen som tog rekord på Vätternrundan
På sex år hinner man väldigt mycket, men det där var i alla fall några av guldkornen från min tid med Bianchi. Något som jag verkligen har uppskattat har varit det täta samarbete som vi haft där vi bollat idéer och frågor med varandra och stöttat åt bägge håll. Jag vill verkligen lyfta fram och tacka Mats för denna tid utan honom hade detta samarbete inte alls varit samma sak. Stort tack ska även alla ni hardcore Bianchi-fans ha som stöttat mig under dessa år. Tack även till Andreas och Helena på Monark/Bianchi!
Bianchi säljs i Sverige genom Monark Exercise AB och precis som alla andra duktiga svenska cyklister så kommer jag att fortsätta nöta på en Monark under dom mörka och kalla vintermånaderna.
Tack för allt!
2017-03-16
En torsdag
Hej och god kväll!
Sitter här och ska snart gå ner i källaren för att träna. Tänkte bara komponera ett litet inlägg om min dag först samtidigt som jag pratar med Linda. Kvällsträning är egentligen inte optimalt just nu men läggningarna av barnen blev som dom blev vilket lämnade kvar alternativet träna sent.
VAB-torsdag.
Torsdagar innebär som vanligt ridning. Den stående höjdpunkten i Ebbahs veckor.
Rätt seg dag där både Frida och jag varit lite trötta. Skönt ändå att se Ebbah leva upp på ridningen och trevlig kvällsstund med alla barnen. Nu ska jag ha en kvällsstund med Monarken, finns risk för att den inte alls blir lika trevlig. Mer om det +ANNAT imorgon. Det vill ni inte missa!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)







