Lågkadensfyror

Effekt-kurva från dagens pass, hela träningen hittar ni här: http://connect.garmin.com/modern/activity/666129284

Slog till på stort idag och smällde av åtta stycken lågkadensfyror.
6,2 kilo i motstånd och snittkadens på 55, 55, 56, 55, 55, 55, 56 & 56 ger en snitteffekt på 343.325 watt. Mycket bättre än befarat, även om jag också fick gräva djupare än önskat. Även om kraften i benen är ganska långt från förra året vid den här tiden så är motivationen istället flera gånger större.
Med motivation och tålamod så ska det nog kunna bli kräm i buggarna till slut.

Körde alltså ett Åstrand(vila i frid!)-test som uppvärmning på 250 watt med 143,5 i snittpuls och sedan åtta stycken fyraminuterintervaller med två minuters vila mellan varje. Avrundade passet med fem minuter kring distansintensitet för att trampa ur benen.

Ett par timmar på Varpan

Hej!

Efter träningen så kollade jag på Tour de Ski, duschade och åt mat. Sedan tog barnen och jag med målet, klubbor, puckar, skridskor och hjälmar till sjön Varpan. En promenad på ungefär 268 meter. Först så körde vi en del lekar med klubba och puck, åkte runt nära målet och roade oss. Sedan stack vi iväg på en "långtur" också innan vi nöjde oss för dagen och gick hem igen. Sony-telefonen i fickan som vanligt så jag tog fram den då och då för att ta någon bild:

Nu måste jag skaffa all möjlig utrustning för att åka långfärdsskridskor också känner jag...

Det blev ju en riktigt aktiv och rolig dag det här och jag vet åtminstone en som kommer att somna ovaggad i kväll. Har faktiskt redan gubbvilat lite när jag låg i Filips säng samtidigt som han spelade TV-spel.

/Trötting

Gruppträning

Distans med ett stort gäng idag, tio tappra cyklister lämnade Falun i motljus och medvind.

Ett avsnitt innan Fernviken var inte fullt så mysigt för alla. Två cyklister utan dubbdäck och två cyklister som vurpade idag. Distanskungen Jeppe77 kör dock dubbat, så han gick säker.

Runt Vikasjön.

Jonas Axforsen lyckades få med mig på en bild också!

Hela gänget höll ihop i en timme ungefär, sedan delade vi upp oss i en grupp som ville åka länge och fyra av oss som ville åka lite kortare. Jag hade det tungt idag och fick slita väldigt mycket efter att vi delat på oss. Det blev lite klassisk tröttcykling med lite attacker också bara för att köra sönder skitbenen totalt. Jag avslutade passet med ett varv runt Varpan för att trampa ur surbenen och köra lite enbenscykling.

Vinnaren av en Monark 828 STRIP är....

"När klapparna är slut och skinkan är uppäten
Tycker sig tomten då höra läten
Det kommer från garaget och vad är det han ser?
En cyklist som svettas och vill ha mer

Han drömmer sig bort till en varm sommarpark
När han njuter av träningen på sin Monark
Att mäta sin utveckling under kontrollerade ramar
gör att testcykeln får alla cyklisters kramar

Och tomten ler och fäller en tår
han vet vad han önskar sig nästa år"

Stort grattis, Christian Andersson, från Överkalix! Du är vinnaren av en körklar Monark 828 STRIP.

Testcykel

Som jag skrev på Twitter här om dagen:
"Om man vill utvecklas som cyklist så måste man vara öppen för förändring, våga prova nya saker och hitta nya vinklar att se saker från...
Jag har därför inför säsongen 2015 valt att byta plats på testcykeln nere i cykelrummet!"

Så igår kväll var det dags att testa allt det här nya för att utvecklas inför 2015. Istället för att stirra in i en vägg så blickar jag nu ut över rummet. För att inte chocka kroppen med allt för många nyheter så valde jag att köra ett beprövat 10x1-pass där jag maxar en minut, vilar en och upprepar denna härlighet tio gånger. Mådde jätteilla efteråt och benen var skakiga, bra start på 2015 med andra ord!

Nya placeringen av testcykeln blev en succé, även om siffrorna från passet inte blev något att skriva hem om.

Direkt efter passet så startade jag min 22-timmars återhämtning med O'boy och hembakt vörtbröd som jag fått från familjen Reyier-Österling.

Började med ett Åstrand-test som uppvärmning, 145,5 i puls på 250 watt. Sedan körde jag intervallerna med 4,5 kilos belastning och snittkadenser på: 93, 94, 95, 96, 97, 95, 93, 95, 90 & 93. Betydligt sämre siffror än förra vintern, men jag hade inte väntat mig något annat heller och det är ju nu bygget har börjat inför nästa år. I fjol var jag ju stark redan i december, det var jag verkligen inte denna vinter. Tålamod och tålamod, så ska nog det här gå bra.
Hela passet hittar ni här: http://connect.garmin.com/modern/activity/663313404

Vinnare lucka 19-23

Vinnare lucka 1-18 hittar ni här och vinnare av testcykeln från Monark i lucka 24 presenteras imorgon!

Lucka 19 - Bianchi 120
- Per Wallin
- Johnny Strand
- Matilda Dybäck

Lucka 20 - Lida CX
- Stina Sjöberg
- Fredrik Granlund

Lucka 21 - Sony
- David Alm

Lucka 22 - Cykelspecialisten i Linköping
- Erik Andersson

Lucka 23 - Erik Wickström
- Christer Höglin

Rapha Festive 500: check!

Mysig morgoncykling på den nya cykelbanan mellan Bergsgården och Grycksbo.

Efter cykelbana och riksväg var det här väldigt välkommet. Småvägar is the shit!

Ett "naturligt stopp".

Torrberg, med utsikt ner mot Leksand.

Någonstans i Häradsbygden utanför Leksand.

Flottbron över Österdalälven i Gagnef.

Älvmötet i Djurås, här möter Västerdalälven (vänster i bild) Österdalälven (höger i bild) och bildar Dalälven (rakt fram).

Här var jag klar med mina 500 kilometer från julafton till nyår. Då hade jag nästan 20 km kvar hem...

Alltså, jag förespråkar användande av cykelbanor, men ibland finns det tillfällen då jag istället väljer vägen. Som när man inte snöröjt cykelbanan på hela vintern, men valt att snöröja körbanan på bekostnad av cykelbanan. Skämmes, Borlänge kommun!

Sådär, då var Rapha Festive 500 avklarat även detta år. Har nu deltagit alla fem år och också kört 500+ km varje år. Enligt Garmin Connect så blev det 518,76 km på 23 timmar och tio sekunder. Ett snitt på 22.6 km/h. Det tyngsta av dessa fem Festive-500 år var det första år 2010 då jag snittade 21,6. I fjol och 2011, då jag också vann hela Festive 500, höll jag 24.9 km/h i snitt.

Olika väder och underlag ger helt klart olika hastighet, inget konstigt med det. Igår hade jag ritat in en tolvmilarunda för att klara av utmaningen med lite marginal och samtidigt få en fin tur. Till skillnad mot dom fyra kalla turerna så fick denna en snittemperatur på -0,9, rena rama sommarvärmen! Hade faktiskt 3,5 plus som varmast, i närheten av älven. Den värmer väldigt mycket den där Dalälven, för så fort jag kom en bit därifrån så sjönk temperaturen igen. När jag kom hem så var det minus 1,2. Värmen igår gjorde dessutom att farten blev betydligt högre än tidigare dagar då jag skrapade ihop 24,7 kilometer i timmen på passet.

Ber om ursäkt för alla siffror, men jag älskar ju sånt. Känslan på passet var jättebra, helt klart den bästa sedan... Ja, sedan någon gång tidigt i höstas kanske. Benen hade tryck och kroppen ville verkligen cykla. På slutet verkligen stampade jag på pedalerna, fin känsla det. Turen var kuperad i inledningen och slutet, men för det mesta så var det ganska platt. Fina omgivningar och många cykelminnen längs den här rundan.

Nu ser jag det som att jag kommit igång med träningen och fått en grund att bygga vidare på. Skönt det efter en skräpig höst!

Garmin-data: