Briko Maplus Ski Wax

Jag har ju glömt att berätta för er om hemsidan som jag fixade med här om dagen. Det är en sida för den svenske generalagenten av valla och vallatillbehör från Briko Maplus. Inget fancy eller high-tech när det gäller hemsidebygget. Bara något enkelt och väl fungerande för att snabbt säga att; Här finns vi. Om någon som läser detta behöver en enkel hemsida för något ändamål så kan jag nog hjälpa till. Tanken är att jag ska göra en mer avancerad sida åt Briko Maplus när jag har mer tid. Med elva olika pulver och åtta sprayer så har du snabba skidor oavsett yttre förutsättningar. Ni behöver inte kommentera grafik och layout då jag har "lånat" lite från den internationella sidan för Briko Maplus.

Skidskola / teknikskola längdskidåkning

Tänkte pusha lite för Adam Steens Skidskola, innan jag hämtar Ebbah på dagis. Adam är en duktig elitåkare i längdskidor och har, om jag minns detta på rak arm blivit 2:a, 5:a, 5:a och 8:a i de nationella långlopp som han ställt upp i denna vinter. Han kommer leda träffen tillsammans med sin bror, multitalangen, Jonatan Steen.
Så är skriver han själv lite kortfattat om skidskolan:
"Nästa skidtekniksträff är lördagen den 20/2 ca 12.00-14.00 vid Stångtjärn, välkomna!
Är du intresserad av att få hjälp med skidteknik, vallning, träningsupplägg eller annat? Kontakta mig, eller kika in på mitt företags sida."
Mer info via http://www.adamsteen.se/

Vid förra skidskolan kom så väl nybörjare som elitmotionärer och fokus kommer ligga på klassisk teknik och de olika växlarna inom den klassiska längdskidåkningen. Det är helt fristående skidskolor, så man behöver inte ha varit med på den första för att vara med denna gång. Efteråt kommer Adam äta på en restaurang och deltagarna är välkomna att äta på samma ställe och snacka skidåkning "gratis" på ren bonustid.
Stångtjärn är mitt favoritställe för skidor i Falun, för er som inte känner till det.

Charlotte Kalla är en dopad nazist!

Det är inte jag som påstår det, utan Fredrik Ericsson i ett skarpladdat inlägg på hans blogg. Men okej, läser man igenom blogginlägget så påstår han inte riktigt det heller. Ibland behöver man ta i lite för att tvinga upp ögonen på folk. Dagens mest läsvärda blogginlägg, bortsett från detta givetvis.

The Baseballs

Yoko Jakamoko Toto

är det på TV just nu. Filip fortsatt febrig och därmed hemma med mig. Och därmed siktar jag in mig på kvällsträning i Stångtjärns elljusspår. Hade planerat för ett besök på Vibes For Life också, men det blir en härlig dag med min son istället. Ska försöka plöja lite studier också innan Ebbah hämtas från dagis i eftermiddag. Filip har haft en lång period som mammas pojke, men nu är han pappas "lilla bebis" som han själv säger. Och så säger han "pappa Pitchip ååmpiss", alltså "pappa och Filip är kompisar". Ungefär. Det är härligt med små barn som utvecklas så fort, det svänger om vardagen.

På styrelsemötet igår beslutade vi ingenting. Faktiskt. Vi hade förvisso bara en punkt för mötet också och kunde inte fatta ett beslut igår med det underlag som vi hade. Vi hade en bra diskussion och det blev ganska händelserikt ändå. En spännande tid väntar i Falu CK.
För alla medlemmar har vi ett medlemsmöte tisdagen den 23:e februari 18.30 i vår klubblokal, läs mer och anmäl ert intresse här: http://www1.idrottonline.se/templates/NewsPage.aspx?id=495739

Jag tror...

..att Markus Hellner kommer vara stum till midsommar ungefär. Fantastisk insats ändå av gossen, och Johan Olsson med. Att han åkte fel nere på stadion gör ju inte så mycket. Det är ju bara OS.
"Jag är ju skidåkare och inte orienterare"

Tävla i OS iförd jeans?

Charlotte Kalla vann OS-guld idag. Men det där vet ni ju. TVn står på i bakgrunden och just nu visas kvalet för snowboardens boardercross. Där en hel del av de som försöker ta sig vidare till finalomgångarna tävlar i jeans. Visst, jeans är ju ett slitstarkt tyg och så... Men inte såg ni någon längdskidåkare som tävlade i jeans eller? Det kanske är jag som blir gammal väldigt snabbt, men det känns inte riktigt som om det hör hemma i OS. Nej, nu byter jag OS-kanal och tittar på en riktig idrott.

Filips tur

Eller otur? I början av förra veckan var vi med Ebbah på barnakuten för hennes magproblem, i slutet av veckan fick Emily magsjuka och nu har Filip fått feber. Verkligheten i en småbarnsfamilj. Nu ska jag fly fältet för ett styrelsemöte med Falu CK.

Magen håller

Så här såg de välanvända spåren runt tjärnen ut idag.

Var ute och testade magen idag. Från början var detta tänkt som en vilodag, men då var också lördagen tänkt som en hård träningsdag. Eftersom lördagen blev vilodag så kunde jag gott ut och testa magen idag, inför en viktig skidvecka. Provade mina 27 år gamla Fischer RCS och mina 155 cm långa One Way 940. Eftersom jag brukar åka 150 cm så kändes det till en början ganska ovant, men efter liten stund så var det faktiskt rätt okej. Eftersom jag inte är skidåkare eller har någon bra, inlärd, teknik så är jag nog mer öppen och mottaglig för att prova lite nytt. Intressant var dock att jag kände skillnad i styvhet mot mina Diamond Storm, dessa 940 "dallrade" till mer när jag satte i stavarna i snön med mina enormt kraftiga stavtag. Skidorna gick faktiskt över förväntan och jag avverkade 7.2 km i halvfart på 31 minuter och 35 sekunder, vilket ger en kilometerfart på 4.23.

Provade att ta i lite grann, utan att pressa mig, några korta partier och magen kände jag aldrig av. Så det ska nog gå bra med skidträning och tävling denna vecka.

Träningsfakta:

Tid: 31.35
Distans: 7.2 km

Snitt/maxpuls: 155/171

Kilometerfart: 4.23

Höjdmeter: 95
Väderförhållanden: - 10 och strålande sol

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
31 timmar 24 minuter skidor (390.7 km på 23 träningar och en tävling)
17 timmar 28 minuter cykel
4 timmar 26 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Vår igår, kallt idag

Igår på när jag cyklade så kunde jag känna hur solen värmde min rygg, idag kunde jag känna hur de fjorton minusgraderna försökte beröva mig känseln i mina tår. Men det är vackert också när det är kallt. Måste vara solen som gör att allt blir så vackert nu.

Igår hade jag faktiskt inte ont i min mage. Muskeln som jag haft ont i känns dock spänd och stram, men det smärtade aldrig under gårdagen. Lite svårt att förklara känslan, det känns lite som ärrvävnad i magen när jag testade att sträcka lite på mig. Ska prova att åka lite skidor idag, kanske jag kan göra illa mig igen.

Tog ett par bilder när jag gick till dagis, för er skull. Ni kan gissa vilken kamera jag använde för bilderna. En lycklig vinnare får en godis.

Livskvalité på en vinterhoj

Mycket bättre förhållanden än idag blir det inte för vintercykling; -2, mycket snö i naturen, en strålande sol som dessutom nu har börjat värma lite igen och pigga ben. Vi går mot vår. Ronya skickade iväg mig på en tretimmarsrunda idag och jag beslutade mig för Enviken-Svärdsjö-Toftbyn-Sundborn-Skuggarvet. Hade lite dålig koll på hur lång tid rundan tar på vintern, men det gick ju ganska bra med facit i hand. Gick lite långsamt inledningsvis då jag skrev ett ganska långt blogginlägg i de inledande motluten och tvingades stanna för en frambromsjustering och pisspaus. Men efter det rullade det på ganska bra och första timmen hade jag en snitthastighet av 25.5 km/h. Utnyttjade det faktum att jag är motionär och åt en energibar redan efter 1.45 och hällde i mig all sportdryck (0,5 l.) jag hade med mig under passet också.

Mellan Enviksbyn och Linghed plockade jag fram Sation och brände av ett par foton:

Från 1 timme till 1½ timme hade jag ett snitt på 26.4 och när två timmar passerades var totala snittet på 25.8 km/h. Men då närmade jag mig Sundborn och hade jag de fruktade Skuggarvsbackarna framför mig. Gjorde ett försök att videoblogga i sista backen, men blev inte nöjd med resultatet så ni slipper se det. Hade en liten svacka på 15-30 min under passet men i övrigt var det en ganska bra kropp som fick njuta av vintercykling när den är som bäst.

Träningsfakta:
Tid: 2.51
Distans: 68,9 km
Snitthastighet: 24.2 km/h
Höjdmeter: 555
Väderförhållanden: - 2 och strålande sol

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
30 timmar 52 minuter skidor (383.5 km på 22 träningar och en tävling)
17 timmar 28 minuter cykel
4 timmar 26 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Mina 'nya' Fischer RCS

Jag har cyklat och ska skriva om det. Senare. Under tiden ni väntar kan ni väl spana in skönheterna ovan. Samma modell som vann femmilen på VM 1982. En ren tävlingsskida alltså. Fick dom av Lasse, det tackar vi för!

Lämnar Falun bakom mig

Bakom mig ser ni en bro som använts några gånger på långa lugnet. Annars används den i princip inte. Tanken var nog god när man planerade och byggde den. Men sedan tog det stopp. Det går liksom ingen cykel eller gångväg från bron. Det är bara en bro med små stigar till och från. Av mig länge ansett som en av de sämsta investeringarna i kommunen. Men nu när man planerar två eller tre nya hoppbackar på Lugnet, för många miljoner som inte finns, så verkar ju en bro för några hundra cyklister och ett och annat rådjur som en riktigt bra investering.

Vad är grejen egentligen?

Varför vill barnen somna sent och vakna tidigt? Filip tycks ha ställt sin inre väckarklocka på 20 i sju då han vaknat ungefär den tiden flera dagar i rad nu. Jag vet att 06.40 inte är dödstidigt, men för en morgontrött rackare som mig är det flera timmar för tidigt. Igår fick jag förresten ett par skidor att träna på och leka med. Ett par Fischer RCS. Så nu har jag två par skidor och fem och två halvor stavar. Vem kunde tro det i somras?

CX i Sverige 2010

Efter en lång förmiddag så var jag på möte med en man angående CX-frågor. Hos cykelförbundet har man  startat en projektgrupp som ska ta hand om CX i Sverige. Något som givetvis vore något för mig, eftersom jag ju är väldigt förknippad med sporten. Men jag har varit, och är, osäker på om jag kan lägga den tid som krävs för en projektgrupp. Ska jag göra något, så vill jag ju göra det bra.
Hur som helst. Efter att ha varit diktator i fyra upplagor av min diktatur, CX-Cupen, så ska jag nu släppa in annat folk i styrningen av cupen. Det är fortfarande mitt barn, och jag har vårdnaden. Men jag ska liksom släppa in några bonusföräldrar. Så kanske jag kan uttrycka mig.
Jag gör det inte för att jag känner att jag måste göra det, eller att jag inte klarar av jobbet. Utan för att cupen ska vara en del av någonting större. En CX-familj. Exakt hur det kommer se ut återstår dock att beslutas om. Jag kom faktiskt på en riktigt bra idé för cupen nu i veckan. Som jag tycker är en bra idé alltså. Utan att tveka skulle jag införa detta om allt hade varit som förr. Om jag var diktator. Vissa har kallat mig general, vilket ju varit kul... Men nu lär jag nog hålla käft ett tag, bolla idén med bonusföräldrarna och låta dem vara med och bestämma.
Ni förstår ju själva vilken skrämmande värld jag kastar mig in i. Allt går snabbare och är enklare om man är ensam om beslut, men för sportens skull är det bättre om vi är fler. I annat fall kan jag alltid gräva ner mig i en spindelhåla, gömma mig där och låta Förbundet ta över min diktatur...

Jaja. Hur som helst så har vi varit hos min mor under eftermiddagen/kvällen där vi åt mat och roade oss, och jag har nyss lagt Filip i sin säng. Skulle träna i kväll, men dels blev det ju väldigt sent. Och det är något så förgrymmat kallt ute. Hade jag kunnat åka skidor eller springa så hade det inte varit några större problem med minus sexton grader. Men när man cyklar så fryser man mer än vid skidor eller löpning. Så jag vilar. Igen. Nu har jag inte tränat sedan stan brann, så imorgon får jag väl riva av ett sjujäkla pass helt enkelt.

Tänk om...

Tänk om man hade det så här bra.
Min dag har varit annat än toppen, men halva dagen är ju kvar! Har mer ont i magen idag än jag hade igår. Kanske beror det på att jag råkade nysa igår kväll. Det. Var. Inte. Kul.

Kvällens stora fråga

Cykellampor som är bra, finns det? Och då talar jag inte om strålkastare, utan bara något som man syns med. Riktigt dyra lampor som man kan blända långtradare med tror jag säkert är bra. Men jag är ute efter något som duger för vägcykling i mörkret. Som inte kostar massor av hundralappar. På vinden ligger flera lampor med trasiga fästen, någon hel framlampa där fästet är så uselt att lampan vrider sig om vägen inte råkar vara helt slät. Baklampor brukar vara okej, men framlampor brukar inte överleva länge i min ägo.
Hade tänkt träna ikväll. Nu när ungarna somnat. Så jag var mentalt förberedd och hade skickat ut resultatlösa träningssällskaps-sms när jag råkade titta på termometern för att avgöra klädseln. Det är minus S E X T O N grader ute. Det betyder noll träning för mig idag. Tanken var annars att överge denna varannandag-träning som jag bedrivit ett tag nu. Vore fint med två dagar i rad någon gång så det blir lite power i kroppen.
Nu ska jag fundera på om den perfekta cykellampan finns, och hur jag ska träna inför nästa helgs skidtävling som jag måste åka överjävligt fort på. Ö V E R J Ä V L I G T fort. Hör ni det?

Två sjuka barn

Emily är magsjuk och har haft kräkfest sedan klockan ett i natt. Filip kom hem, såg Emily i soffan och blev akut avundSJUK.

Borlänge

Är i grannbyn och har utökat stavsamlingen. Ett par nya diamond storm och ett par One way 940. Tog mina 940 fem centimeter längre än jag haft/har på mina diamond storm. Bara för att prova på lite längre stavar och se hur det känns. Blir det skit så behöver jag bara plocka fram sågen. Magen är inte helt bra än, men känns bättre. Kan kanske bli en skidtur på söndag.

Dagens stora fråga

Jag har haft denna fundering i många år, och jag tror nog att de flesta av er som läser här också har funderat över detta. Med tanke på hur många som faktiskt läser min blogg dagligen så kanske det också kan finnas någon i denna stora skara som också sitter på ett svar.
Varför sjunker gammal O'boy så mycket långsammare i mjölken, än ny O'boy?

OS 2010 i Vancover

Om ca: 30 timmar startar festen. Och redan kommer första stora skandalen. Hela 30 aktiva stoppas från OS på grund av dopingmisstankar. Här kan du läsa mer om dopingskandalen: Aftonbladet.se
Just nu hålls en presskonferens om ärendet och de som stoppats har inte lämnat något positivt test utan deras värden har pendlat för mycket.

Ofokuserad och trött

Ebbah byter blöja på katten, det är dags för natten. Här hemma ska projekt Läggdags snart dras igång, med buller och bång. Jag kan er lova, att de vuxna i familjen också vill sova. Det gäller att vila och samla energi, för man vet aldrig hur morgondagen kommer att bli. Nu är det dags för mig att sluta, ty snart börjar barnen att tjuta.

5.59.8

Är dagens snabbaste tid i Högbo. Alltså sex sekunder snabbare än med Oscar i förrgår och bara ett par sekunder långsammare än min bästa tid, i sällskap med Robert, inför min bästa säsong 2008. Inte illa för en motionär med en massa barn. Nu är jag på väg hem för att fira med dusch.

Nu ska ni få höra...

Henrik "Mr Konservativ Bakåtsträvare" Öijer har laddat ner Firefox, Safari och Google Chrome idag. Detta bara för att se om sidan jag gör också fungerar i annat än Webbläsaren (IE).
Sidan är "klar" och tycks fungera i de webbläsare som jag nu testat den i. Det är ingen avancerad sida som sagt, och jag har gjort lite ful-lösningar. Allt för att få klart den snabbt bara. Tyvärr krånglade registreringen igår när jag ville slänga upp den på nätet, hoppas problemet kan lösas efter den paus jag nu tar för att träna.

Hace frio hoy

Blev det där rätt? Sitter skolspanskan som gröt i Gundes mage?
Barnen är på dagis, jag handlar och försöker få tag på en som jag borde pratat med för många dagar sedan. Men våra scheman tycks inte matcha så bra. När jag har handlat så ska jag hem för frukost och mer jobb med den där hemsidan. Tar en paus för lite cykelträning innan Emily kommer hem med en kompis halv två. Då äter jag lunch och gör förhoppningsvis det sista på hemsidan innan barnen ska hämtas klockan tre. 

Att det blir cykelträning beror på att jag fortfarande inte är hel i magen. Trök.

God natt

Ska jag ha denna som ny header kanske? Den somriga bilden känns inte riktigt vinter.

Eftermiddagen och kvällen har jag spenderat med en hemsida. Inget avancerat i PHP, utan jag fegar med HTML som jag känner mig hemma i. Gör sidan åt ett företag inom vintersportsbranschen och prio ett är att få den klar och ute på nätet snabbt. Därför blir det en sida i HTML först, och sedan gör jag nog en mer dynamisk sida i PHP när jag har mer tid på mig.

Ni undrar säkert hur det är med min mage. Jo, igår morse kändes det lite bättre och det gick att cykla utan att det kändes något alls. Men när jag tränat klart och tagit den obligatoriska bilden till bloggen så tänkte jag mig inte för, utan hoppade upp på cykeln på äkta cyclocross-manér. Detta gjorde att magmuskulaturen sträcktes ut och jag fick förbannat ont igen. Nu har jag aldrig någonsin blivit knivstucken, men jag kan gissa att känslan är nog ungefär densamma som det jag kände i hoppögonblicket. Idag har magen varit sämre än igår morse, men imorgon är en annan dag. Hoppas att det läker snabbt, för jag behöver åka mycket skidor och dessutom köra ett par till tävlingar inför Vasaloppet.

Viktrapport

Från i förmiddags på Vibes For Life. Väger alltså inte ens 70 kilo med frukost i magen och strumpor och kalsonger på mig.

Reklam hos MQ

Hur tänkte de ansvariga där?

Dagen är i full gång

Är på dagis där jag precis har lämnat barnen. Nu ska jag till Vibes for life för att lära mig maskinerna och övningarna som krävs för att bli stark som hulken.

Skidor med kidzen

Emily och Filip på skidor, Ebbah som support.

I slutet av passet fick Ebbah, 20 månader ung, prova på det här med skidåkning. Och som ni ser så älskade hon det. Hon tog sig faktist fram också. Får bli ett skidset åt henne med.

Även duktiga skidåkare faller då och då...

Det är sådant här ni vill ha

Att det är svenskt gör bara ert ha-begär ännu större. Erkänn nu.

Positiv träning

Kortet taget i sista korsningen innan hopptornen. Provade telefonens panoramafunktion och jag tycker det blev rätt bra. Lite missfärgning vid sammanfogningarna bara, men inga tydliga skarvar i övrigt. Med panoramafunktionen tar kameran tre kort som den sedan "limmar ihop" till ett foto.

Dagens pass var mitt andra cykelpass sedan 12:e december och jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Fick med mig Oscar på lite backintervaller i Högbo, bilvägen upp till hopptornen i Falun för er som inte känner till Högbo. Egentligen är Högbo ett bostadsområde på berget, men äsch. Överkurs. Senast jag cyklade var jag ju en katastrof i backarna, så jag hade inte speciellt höga förväntningar idag.
Redan från starten av första intervallen så gled Oscar sakta men säkert iväg och jag tänkte att det var nog lika bra att vänja sig vid detta, motionär som jag är. Men när vi åkt ett par minuter så stabiliserade sig luckan och strax efter det började jag ta in på honom igen. Kom väl in på rulle efter ungefär fyra av de sex minuter som backen tog. Höll sedan hjulet hela vägen upp. Tiden blev 6.06 enligt min klocka, men tyvärr hade jag ingen pulsmätning i den intervallen.
I den andra intervallen tänkte jag försöka att inte ge Oscar någon lucka direkt och lyckades, men plötsligt så slog han av rejält på tempot efter ungefär en minut. Resten av intervallen och de efterföljande tre fick jag åka ensam. Han kände sig inte bra och åkte hem istället. Lite tråkigt då jag tar i mer och får bättre träning med sällskap.
Eftersom ni gillar siffror så ska ni få några. Först har jag lite tider från Högbobacken 2008, min bästa säsong som cyklist:
24/2 2008
6.36
6.31
6.18
6.23
6.15
6.39
5/3 2008 i sällskap med Robert Österling och så gott som barmark
6.06
6.00
?
6.13
5.57
6.38

Idag hade jag:
6.06
6.43 ( snitt/maxpuls: 175/184 )
6.44 ( snitt/maxpuls: 173/180 )
6.37 ( snitt/maxpuls: 175/181 )
6.35 ( snitt/maxpuls: 175/181 )
Skulle faktiskt tro att vi hade ett långsammare underlag idag, och med frånvaron av cykelsatsning så känns tiderna verkligen som något jag kan leva med. Så det var en positiv dag. Lägg till slakten hos Anders Lind sedan och dagen var fullbordad.

Träningsfakta:
Tid: 1.12.14 min
Distans: 19.5 km
Snitt/maxhastighet: 19.3/49.6 km/h
Snitt/maxpuls: 148/184
Höjdmeter: 515
Väderförhållanden: - 1 och snöfall

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
30 timmar 52 minuter skidor (383.5 km på 22 träningar och en tävling)
13 timmar 37 minuter cykel
4 timmar 26 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Vibes for life

Är hos demontränare Anders Lind. Han gör illa mig riktigt ordentligt faktiskt. Fy katten vad ont det gör. Träningen gick över förväntan. Mer om det senare, nu plockar Anders fram lasern.

Premiär på snö

Filip har idag gjort skidpremiär på snö, det var betydligt svårare än på hallgolvet men det gick framåt. Tänkte låta honom åka till dagis i morse, men det gick lite för sakta för att jag skulle ha tålamod med det. Då hade vi behövt lämna hemmet mycket tidigare än vi gjorde för att hinna i tid. Så han och hans lillasyster fick sätta sig i cykelvagnen. Men han fick åka lite, vurpa lite och fundera på hur man ska använda dom där pinnarna man håller i. I eftermiddag blir det nog en tur med storasyster som också har (för små..) skidor.
Valpartij.

Planer för dagen är följande:

Träning på cykel (!). Magen känns lite bättre idag än igår, men jag kommer träna cykel för det anstränger bara benen och jag slipper få ont i magen igen. Måste se till att bli hel där innan jag gasar med skidor igen. Och jag hade ju inför vintern en ambition om att träna cykel minst en gång i veckan. Dessutom skrev jag ju efter distanspasset för några veckor sedan att jag skulle ta tag i cykelträningen, sedan dess har jag inte rört cykeln. Så ett pass på hojen blir det kort efter att detta inlägg publicerats. Funderar på backintervaller i Högbo. Vill någon hänga med så hör av er å det snaraste.

14.00 ska jag till Vibes for Life för att bli helad av den levande legenden, Anders Lind.

15.00 hämtas barnen från dagis och skola.

18.00 styrelsemöte med Falu CK.

Det ska börjas i tid

Om den här grabben vill, så kommer han bli mycket bättre än mig på det här med idrott ( vilket i sig inte är någon större utmaning...). Fan, han tog ju sig fram inomhus med skidorna bara jag ställde honom på dom. Behövde inte säga eller visa honom någonting. Eller jo, hur han skulle ha stavremmarna. Men sen åkte han iväg i hallen bara.

Min käre son. Han har motorik i kroppen, den saken är säker. Som på den där Early Ridern, han riktigt flyger ju fram. Imorgon skall han få prova dom på snö, kanske åka till dagis på morgonen. Jag älskar grabben, han är vacker så väl på insidan som utsidan. Det var farmor och Lasse som kom med skidorna i eftermiddag, en present på treårsdagen. Tack så mycket!

Nu måste jag skaffa mig ett par sunkskidor som jag kan ha när jag ska leka med barnen. Mina Fischer RCS Carbonlite Classic känns lite overkill på de grusade cykelbanorna här i området.

Vildrosen

Igår tog jag denna bild på min dotter Ebbah. Det är min nya favoritbild av henne. Ville bara visa er den. Den är klickbar också för att beskådas i full storlek (9 megapixel).
Bilden är tagen med min mobilkamera.

Skjuten i magen

Jag är nu rätt säker på att jag fått en sträckning i magmuskulaturen och inte träningsvärk. För att bli hel snabbare så har jag en bokat en tid hos Limpen imorgon. 27 dagar kvar till Vasaloppet, jag har inte tid med skador.
I natt så drömde jag något som jag också kunde komma ihåg när jag vaknade. Jag var någon viktig (det var ju faktiskt MIN dröm) person och visste att det fanns ett uttalat hot mot mig. Hur som helst så befann jag mig i en folkmassa när ett skott avlossas. Folk skriker och springer i panik men jag står kvar. Jag känner att jag är träffad, kollar ner mot magen som blöder. Känner med handen och ser blodet på mina fingrar. Tittar upp och där står han med sitt breda, tandkrämsvita, leende och pistolen i högerhanden, Calle Friberg. Jag vänder mig om och börjar springa, blir skjuten igen men springer vidare. Kommer bort från allt och alla och befinner mig plötsligt vid ett område som liknar Falu Koppargruva. Gömmer mig i ett gammalt skjul där. Hittar nål och tråd och syr ihop mina skador, även på organen... Efter att ha legat där inne och återhämtat mig utan vatten och mat i ett par dagar lämnar jag så skjulet. Får tag i mina närmaste anhängare och vi planerar en motattack mot denne onde man (Calle) och hans gäng.
Motattacken innehåller lite fjantig stenkastning och när vi ger oss av åker vi långfärdsbuss. Ni vet, sådan där buss där man sitter uppe. Plötsligt står Calle mitt i vägen med sina vänner och de stoppar bussen. De kliver in, det blir lite hetsig stämning. Men så plötsligt kliver jag in mellan Calle och en av mina grabbar och lugnar ner stämningen. Vi bestämmer där att det är onödigt att bråka och att vi borde vara vänner istället. Så vi åker alla gemensamt in till stan med bussen.
The end.

Filip Öijer 3 år

Så här glad är Filip när han fyller tre år. Grattis Filip!

Knäckt

Åkte lite skidor nu på kvällen och kvällens blogginläg bjuder på både bra och mindre bra nyheter. Jag börjar nog med de mindre bra så ni går och lägger er med de bra nyheterna färskt i minnet.

Mindre bra nyhet 1:

Jag har börjat oroa mig för att det inte är träningsvärk som drabbat min magmuskulatur, utan att det är någon annan form av smärta jag känner av. För ibland gör det så in i vassen ont. I kväll hade jag tänkt ta i rejält i några stakintervaller, men jag kunde inte ta i för fem öre när jag stakade utan att det högg i magen. Varje gång jag sträckte på mig lite för att få kraft i stakningen så högg det i magen.

Mindre bra nyhet 2:
Med fyra minuter kvar av passet så envisas jag med att åka fort i en tvär kurva och faller. Skidspetsen suger fast i ytterkurvan och jag snurrar runt. När jag ligger där med skidor och stavar åt alla håll så blir jag lite orolig för att en skidspets kan ha skadats. Dels fastnade jag ganska hårt och den andra skidan har jag bredvid en stolpe. När jag har trasslat fram skidorna så ser dom ändå okej ut. Så jag försöker resa mig och ser en halv stavjävel under mig. Kalas! Så nu har jag vurpat av en stav också. Blir ju bara mer och mer skidåkare för varje pass som går.

Eftersom jag inte kunde staka speciellt snabbt, utan bara gubbstakade mig fram, så la jag på ett lager fästvalla och beslutade mig för att diagonalrusa några backar istället. Hjärtat måste ju få sitt. Det gick ganska bra ändå och jag fick upp flåset rätt bra i några backar. Tyvärr är ju de flesta (alla...) backarna vid elljusspåret vid Vargården söndersaxade så jag fick diagonalåka lite vid sidan av i de spårrester som fanns. Då och då sjönk staven lite i den djupa snön och då högg det i magfan.

Nu till de lite bättre nyheterna.

Bra nyhet 1:

Pulsen är lägre när jag tränar nu. För bara en månad sedan så rusade ju pulsen bara jag tänkte på träning. Nu är den lite lägre, även om jag åker halvfort (med mina mått mätt...). Och den sjunker snabbare efter backarna. Det känns bra för framtiden. Större blodvolym och bättre teknik hoppas jag är orsaker till den lägre puls som jag upplever.

Bra nyhet 2:

När vi kom hem från Stockholm idag så låg ett litet paket på dörrmattan. Det innehöll en ny tävlingsdräkt för längdskidor från Kalas. Härligt med lite nya skidkläder och kul med en fräschare design.

Dagens outfit. Satiofoto, ni vet.

Träningsfakta:
Tid: 48 min

Distans: 10.5 km

Snitt/maxpuls: 140/179
Höjdmeter: 165
Väderförhållanden: - 12

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
30 timmar 52 minuter skidor (383.5 km på 22 träningar och en tävling)
12 timmar 25 minuter cykel
4 timmar 26 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Borta bra men hemma jävligt bra

Vi är hemma, barnen är duschade och rena, vi har ätit och jag uppdaterar bloggen. Allt är som det brukar och ska vara. Båda barnen sov under tågresan och Filip sov ganska länge. Från före Borlänge till vår dörr. Så han kan bli knepig att få i säng i kväll. När de har somnat så skall jag ut och åka skidor, måste hitta någon ny muskel att ge träningsvärk. Har faktiskt fortfarande känningar i magen sedan skidträningen med Friskis & Svettis i tisdags. Plus att jag nu har träningsvärk i skinkorna från gårdagens löpning.

We need you!

Sitter på tåget nu. 15 minuter för sent så börjar vi rulla.

Spel till symbian s60v5

Jag vänder mig till er läsare, eftersom jag vet att ni har koll. Jag skulle vilja ha något eller några bra spel i min telefon men undrar vilka bra spel som finns. Vilka är det som gäller? Förut hade jag Worms och det fyller ju sin funktion, bilspel är annars också skoj. Vilka gillar ni?

Löpning i förorten

Var ju ute och sprang lite idag. Rundan gick från Husby till Akalla, sedan över fältet och in i Hjulsta. Från Hjulsta sprang jag via Tensta och Rinkeby ner till Rissne där jag vände upp över fältet igen hela vägen till Husby. Såg en cyklist, två joggare och faktiskt hela sju skidåkare under löpturen. Första skidåkaren såg jag när jag var på väg från Akalla och över fältet. Killen hade till och med vätskebälte. Trodde att han skulle åka i egna spår då jag sett lite små egengjorda spår här och där. Men senare under turen så såg jag faktiskt en skoter med en spårsläde efter sig. Frågade en trevlig skidåkarman om spåret och han sa att det var ett 7.2 km långt spår de hade där ute på och runt fältet.

Klämde några korta men väldigt intensiva intervaller i små motlut och när lusten infann sig. Eftersom det var rätt längesedan som jag sprang så blev benen rätt trötta och jag tappade en del spänst på slutet. Och då hade jag inte mycket till spänst från start ens.

På fältet finns en kulle som jag cyklat lite på tidigare, idag sprang jag där för första gången. En rätt skaplig pulkabacke, men inga spår efter pulkor.

Här sprang jag upp. Till vänster i bild på föregående bild i inlägget. Från där bilden är tagen till toppen tog det lite knappt två minuter.

Helt färska skidspår. Skotern passerade bara sekunder före kortet togs och platsen är mellan Tensta och Rinkeby, blicken är riktad mot E18.

Såg den här gränden i Rinkeby och fotade den för att jag tänkte att jag skulle skriva något kul om det i min blogg. Men kom inte på något passande.

Träningsfakta:
Tid: 1.19
Snitt/maxpuls: 144/182
Höjdmeter: 175
Väderförhållanden: - 1

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
30immar 4 minuter skidor (373 km på 21 träningar och en tävling)
12 timmar 25 minuter cykel
4 timmar 26 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Alla bilder tagna med min Sony Ericsson Satio

Orutin

De två första paketen Filip öppnade innehöll tågbana och tåg. Allt som kom efteråt ägnades inte många hundradelars uppmärksamhet. Inte för att det är något fel på böcker och kläder, men det är inte tåg.

Full fart i Ursvik-spåren

Inte för mig dock. Men snö i Stockholm innebär tydligen fulla skidspår. Förra helgen hade det varit 500 bilar där. Och det är inget stort motionsområde. Härligt att se all aktivitet, även om jag själv föredrar en mer folktom skog för fysisk aktivitet. Jag gick förbi med Ebbah sovandes i vagnen. Vi är nämligen i Stora Ursvik där vi ska fira Filip och hans kusin.

79 minuter löpning senare

Tänk att löpning är så jobbigt. Jag blev riktigt trött i benen på slutet, och då var jag ju inte ute speciellt länge ändå.

Morgonjogg

Dags för lite fysisk fostran nere på fältet.

Gröt, svett och klistervalla

Har spenderat kvällen med att titta på skidor. Först herrarnas 15 k fristil och sedan dokumentären Gröt, Svett och Klistervalla.Tyckte att den började bra, men var faktiskt inte rikigt lika intressant på slutet. Lusten att träna idrottare ökade när jag såg dokumentären. Kanske inte just träningupplägg och liknande, utan mer coachingbiten. Tycker det verkar väldigt kul och intressant. Jag vet ju hur ont det gör ibland, skulle vara kul att motivera andra till hårt lidande.
Vad tror ni om Södergren på OS då? Såg inte allt för ljust ut idag, tur att det inte var OS. Nu kan han i alla fall tävla utan favorittryck.
Nu är det sovdags i Husby, på återhörande imorgon igen.
Puss och kram, ät en banan.

Kalorier

Det finns inga bra eller dåliga kalorier, det finns bara kalorier.

Framme nu

Tåget var bara 13 minuter sent. Trots signalfel och urspårning på centralen igår.