Katt-a-strof och medvind

Så här glad var jag i morse. Kan man bli annat än glad när kroppen protesterar, det regnar och blåser motvind? Misär. Som jag älskar misärcykling!

Siffror som man inte tar med sig in i en sponsförhandling

När jag skulle hem blåste det i samma riktning som på morgonen och jag fick därför medvind. Så. Himla. SKÖNT! Självförtroendet började återställas, det gick att trycka på i backarna och allt sådant där. Nu vet ju jag att det var samma katastrofkropp som i morse, men det var ju skönt att få lura huvudet en smula i medvinden.

Hem: lite bättre, lite snabbare och lite bättre vindförhållanden.

Nu har jag dessutom gjort någonting riktigt smart, nämligen: glömt busskortet på jobbet. Så det blir cykelpendling imorgon också och ni kan se fram emot fler fräscha bilder på min GPS!