Vacker höst och plågsam natt

Så här ser det ut nedanför våra fönster mot framsidan. Väldigt läckert med alla dessa färger faktiskt. Jag har inte upplevt så mycket natur på sistone och har inte tränat sedan förra torsdagen då jag cyklade till jobbet vid fyrasnåret på morgonen. Ska nog försöka övertala frugan om att ett cykelpass imorgon är riktigt nödvändigt.

Natten till idag var annars allt annat än vacker. Det gick bra fram till läggdags, vi la Filip som sedan med jämna mellanrum gnydde lite från sovrummet. Efter ett tag skrek han bara rakt ut, jag tog ut honom från sovrummet för att se om jag kunde hjälpa honom på något vis. Filip låg i fosterställning, spände varenda muskel i kroppen och vrålade av smärta/obehag. Vattkoppor överallt. Han fick sitta i mitt knä framför TV:n och somna av utmattning. På natten belägrade han och jag föräldrasängen där vi var vakna lite då och då. Han sov aldrig djupt utan vred sig och kliade sig även i sömnen. Jag fick sällan röra honom eller göra något när han hade det som värst heller. Bara titta på och lida med honom. Kom någon gång under natten på att jag skulle avleda hans tankar från besväret och sa åt honom att ställa sig upp och hoppa lite i sängen. Då ställde han sig upp, hoppade några gånger och la sig sedan snabbt igen och somnade om. Så där gjorde vi några gånger.

Filip är ju sällan den som gnäller över fysiska obehag annars, vår lilla tuffing. Så det var helt klart jobbigt att se honom lida så igår kväll. Han är prickigare idag än igår och även Ebbah som har lite lindrigare med utslagen har fått några fler prickar nu. Hoppas det går över snart.