..så är det inget mot fortsättningen av dagen.
Filip hade råkat ut för något på dagis, så dom ringde Ronya som var på stan.
Hon i sin tur försökte ringa mig. Men eftersom telefonen låg på laddning och signalerna var fortfarande av sedan natten så märkte jag inget. På länge.
Skulle ut och träna men _någon_ hade tappat bort den andra nyckeln. Ronya hade ju ett set nycklar på stan men jag tänkte att det kunde vara bra att låsa dörren om jag skulle ut ett par timmar. Så jag letade, letade, letade och letade. Till slut kom jag på vart jag sist hade haft den. I en ficka på en cykeltröja så klart. Grävde mig ner bland smutstvätten och där nere låg tröjan och mycket riktigt låg också hemnyckeln i ena fickan.
När jag hittat den gick jag och tog min telefon, massor av missade samtal och fyra SMS hade jag.
Ringde Ronya som nu var måttligt glad och på väg till dagiset eftersom jag inte behagat svara.
Just som jag var klar, att cykelklädd, bege mig till dagiset för att möta upp så kom dom i trapphuset.
Filip hade bara ramlat och skrapat sig litet på kinden.
Både Ronya och jag tycker att det var onödigt att ringa oss för detta, men bättre att dom ringer en gång för mycket än en för lite kanske..
Nåja, nu när Filip var hemma så skulle han ju sova. Så jag tog av mig det mesta av cykelkläderna och hoppade i mer civila kläder för en promenad med Filip i vagnen.
Träningen blev nu mycket senare än planerat, och min frukost som jag ätit för länge sedan var inte ens en bra frukost.
Stack ut, kändes okej men ändå segt.
För lite sömn och en del stressmoment på sistone bidrog nog till segheten.
Försökte köra hårt men vek ner mig tidigt och rullade hem. På 90 minuters cyklande hade jag 118 i snittpuls. Och då hade 15 av dom 90 minutrarna ett snitt på 173 i puls.
Kom hem iskall, givetvis, då det var 7 grader ute och inte så lämpligt väder för att vara ute och deppa på sadeln.
Som en extra bonus så har någon av oss glömt bort att det är vår bröllopsdag idag. Jag säger inte vem som glömt detta viktiga datum, för då kommer ni bara håna mig för detta.
Häng i där Henrik, du är ju Sveriges snabbaste cykeltvåbarnsfarsa, keep it up!
SvaraRadera